Kommunförbundets styrelseordförande Rakel Hiltunen: Kommunerna ska bedöma kommunreformen som en helhet
Kommunförbundet vill att kommunerna får en ny remissbehandling efter att regeringen stakat ut kriterierna för kommunreformen och de anknytande utredningarna om social- och hälsovårdstjänsterna och utbildningstjänsterna har färdigställts. Totalrevideringen av kommunallagen bör beredas i en parlamentarisk kommitté.
Kommunförbundets styrelseordförande, riksdagsledamot Rakel Hiltunen anser att det är nödvändigt att den rapport om kommunstrukturen som finansministeriets arbetsgrupp ger ut bearbetas i genuin dialog mellan staten och kommunerna.
– De kommande utmaningarna i fråga om servicen och ekonomin gör det nödvändigt att förnya kommunerna och kommunalförvaltningen. Kommunerna bör ändå ha en central roll i reformen, vilket regeringens tidsplan inte ger en genuin möjlighet till, säger Hiltunen.
– Det centrala målet är att man med hänsyn till den kommunala självstyrelsen genom frivilliga sammanslagningar skapar ett nätverk av tillräckligt starka kommuner. Ett andrahandsalternativ till kommunsammanslagningar är ett tätare samarbete mellan kommunerna så att invånarna kan välja tjänster över kommungränserna.
– Samarbete över kommungränserna bör genomföras som en helhet med många verksamhetsområden – inte enbart per sektor, betonar Hiltunen. På så sätt minskas byråkratin inom det kommunala samarbetet och kommunerna får mera inflytande i styrningen av samarbetet.
Finansministeriet vill ha kommunernas utlåtanden om arbetsgruppens rapport senast 13.4.2012. Efter det har regeringen meddelat att den fastställer kriterierna för en stark kommun, genomförandet av strukturlagen och fortsättningen på kommunreformen. En utredning om reformeringen av servicestrukturerna inom social- och hälsovården väntas innan slutet av maj.
– Kommunerna kan ta ställning till reformen som helhet endast efter att de fått dessa uppgifter. Dessutom väntar de på riktlinjerna för utbildningens strukturer. I samband med detta kan kommunerna ge utlåtanden om behovet av eventuella utredare. Därför behövs en remisstid som löper ut till exempel före mitten av september, säger Kommunförbundets ordförande.
– Det är realistiskt att genomföra stora förändringar i kommunstrukturen när den nya fullmäktigeperioden tar vid år 2017. Samtidigt kan också den reviderade kommunallagen tas i bruk. Beredningen av kommunallagen bör enligt Hiltunen inledas redan i vår och den bör organiseras av en parlamentarisk kommitté.
Rapporten ska preciseras med förståelse för det lokala
Kommunförbundets styrelseordförande ser arbetsgruppens rapport som ett informationspaket med basfakta utifrån vilket arbetet med att hitta lösningar som passar varje region ska inledas.
–Till exempel har stadsregionerna granskats alltför mekaniskt i rapporten utan att stadsregionernas särdrag har beaktats. Det är viktigt att kommunerna själva förmår hitta de strukturer som bäst motsvarar behoven för invånarna i regionen i fråga.
– Kärnan i att utveckla närdemokratin och inflytandet i närmiljön är att skapa fungerande modeller som kan användas som grund för lagstiftningen.
– Utbildningstjänsterna har ännu inte setts över i någon större utsträckning. Gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och medborgarinstituten är centrala tjänster för kommuninvånarna och de ordnas och finansieras av kommunerna. Utvecklingen av utbildningens struktur bör ske i samband med kommunreformen och som en del av den övriga servicehelheten. Utbildningens struktur ska inte beredas separat från kommunreformen, betonar Hiltunen.
Rakel Hiltunen ser också många risker med förändringarna, risker som endast kan undvikas genom genuint samarbete. Kommunernas, Kommunförbundets och de olika ministeriernas beredningsarbete bör fortsätta. Hinder för frivilliga kommunsammanslagningar bör slopas och kommunerna ska uppmuntras att föra fram egna lösningar.
Arbetsgruppen fick i uppdrag att utreda kommunernas uppgifter. Kommunförbundet väntar sig konkreta resultat när det gäller att ompröva kommunernas skyldigheter.
Kommunförbundet har inte tagit och kommer inte att ta ställning till de kartutkast som ingår i rapporten, eftersom en konkret kommunindelning ska granskas utifrån den respons som kommunerna ger.
Närmare upplysningar
:
Rakel Hiltunen, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 511 3003
Markku Andersson, vice ordförande, tfn 0400 653 403
Lasse Hautala, vice ordförande, tfn 0400 361 828
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 3647 883
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Kristina Wikberg, direktör för den svenska verksamheten, tfn 050 378 0466
Kari Prättälä, ledande jurist, tfn 0500 606 873
Kaija Majoinen, utvecklingsdirektör, tfn 0500 811 239
Sini Sallinen, projektchef, 050 464 5662
Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, 0 400 850 232
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum