Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

En tredjedel av kommunerna har en egen klimatstrategi

18.4.2012 10:07:07 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela
Av Finlands kommuner har 115 utarbetat eller håller på att utarbeta en klimatstrategi. Allt fler kommuner har också satt upp mål för utsläppsminskning och minskat växthusgasutsläppen. Kommunernas klimatåtgärder gäller oftast införande av förnybar energi och en ökning av energieffektiviteten. Resursbrist är det vanligaste hindret för klimatåtgärder.

Kommunförbundet informerar
18.4.2012
Får publiceras genast

Kommunförbundet utredde:
En tredjedel av kommunerna har en egen klimatstrategi


Av Finlands kommuner har 115 utarbetat eller håller på att utarbeta en klimatstrategi. Allt fler kommuner har också satt upp mål för utsläppsminskning och minskat växthusgasutsläppen. Kommunernas klimatåtgärder gäller oftast införande av förnybar energi och en ökning av energieffektiviteten. Resursbrist är det vanligaste hindret för klimatåtgärder.

Dessa uppgifter framgår av Kommunförbundets utredning där man frågade kommunerna om deras klimatåtgärder. Enkäten besvarades av 156 kommuner.

– Energisparandet och ökningen av energieffektiviteten är mycket viktiga klimatåtgärder, för ingen form av energiproduktion är fullständigt problemfri med tanke på klimatet, säger Lotta Mattsson, sakkunnig i klimatfrågor vid Kommunförbundet, som har utarbetat utredningen.

Enligt utredningen är kommunernas professionella och politiska ledning positivt inställda till klimatarbetet.

– Ledningens positiva inställning till klimatarbetet är mycket viktigt, likaså att ledningen genom sin egen aktivitet underlättar klimatarbetet. Kommunernas svar visar att man upplever att kommunstyrelsen oftast innehar ledarskapet i klimatfrågor.

Många, både små och stora åtgärder

Utöver energilösningarna består kommunernas klimatarbete av åtgärder som gäller planering av markanvändning och byggande. Att förbättra förutsättningarna för cyklister och fotgängare och att främja kollektivtrafiken är också klimatåtgärder.

– Klimatutbildning, antingen för kommunanställda eller förtroendevalda, har nämnts som en klimatåtgärd i var sjätte kommun. Genom utbildning är det möjligt att göra nya människor medvetna om kommunens klimatarbete och att engagera dem att delta i uppnåendet av klimatmålen genom sin egen insats, sammanfattar Lotta Mattsson.

En tredjedel av kommunerna har vidtagit åtgärder för att aktivera invånare, lokala företag eller föreningar i klimatfrågor. Åtgärderna kan vara projekt, evenemang eller information om klimatförändringen på kommunens webbsidor.

Klimatmålen nås inte utan resurser

Det framgår av kommunernas svar att förutom resursbrist är orsaken till att klimatmålen nås långsammare också att målen inte drivits igenom tillräckligt energiskt inom olika sektorer. Att framgångsrikt driva igenom klimatmålen kräver engagemang i klimatarbetet och koordinering av arbetet med tillräckligt stora resurser.

– Viktigt när det gäller att lyckas med klimatarbetet är också att klimatfrågor lyfts upp när man beslutar om verksamhetskostnader och investeringar. För närvarande är sambandet mellan klimatarbetet och kommunens ekonomiska planering inte särskilt synligt i många kommuner, beklagar sig Mattsson.

Kommunens egna resurser för klimatarbetet har kompletterats genom deltagande i projekt där kommunerna upplevt att de fått framför allt kunskap, kontakter och kollegialt stöd. En knapp tredjedel av kommunerna har samarbetat med andra kommuner i klimatfrågor.

– Nationella nätverk såsom kommunernas klimatkampanj och avtal om energieffektivitet är vitt spridda och etablerade samarbetsformer. Också det regionala samarbetet och klimatnätverken som kommunerna har grundat har gett extra fart åt klimatarbetet.

Kommunerna önskar långsiktighet från statens sida


Kommunerna har många förväntningar beträffande klimatpolitiken.

– Särskilt vill man att stödpolitiken ska vara långsiktig och klar så att kommunerna kan investera i lösningar som förnyar produktionen av el och värme. Även statens stöd för tillhandahållandet av energirådgivning har upplevts som en viktig stödform i klimatarbetet på regional och lokal nivå.

Betydelsen av samarbetet mellan olika förvaltningsnivåer är stor eftersom nationella, regionala och lokala klimatmål slutligen konkretiseras i lokala beslut. I dessa beslut avgörs hur klimatförändringen stävjas och hur man anpassar sig till varierande klimatförhållanden.

Närmare upplysningar:
Lotta Mattsson, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 040 570 1532
Maija Hakanen, miljöchef, Kommunförbundet, tfn 050 570 43 68

Kommunförbundets utredning om kommunernas klimatarbete har publicerats som en avgiftsfri pdf-fil på adressen www.kommunerna.net/bokhandel.

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen30.3.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande

Publiceras måndagen den 30 mars kl. 02.00 Kommunernas ekonomiska läge ser för närvarande ganska ljust ut. Om 12 månader uppskattas läget dock bli sämre. Också kommunernas skuldsättning hotar att öka. De flesta kommuner anser att kommunens ekonomi behöver anpassas betydligt eller åtminstone måttligt. På längre sikt är kommunerna beredda att vidta anpassningsåtgärder genom att förbättra sin produktivitet. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets ekonomibarometer våren 2026.

Kuntien velkaantuminen uhkaa kiihtyä – tuottavuuden parantaminen osaksi kuntien omia sopeutustoimia30.3.2026 02:00:00 EEST | Tiedote

Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometri, julkaisuvapaa ma 30.3.2026 klo 02.00. Kuntien talouden tila näyttäytyy tällä hetkellä melko valoisana. Näkymät kuitenkin heikkenevät arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Myös kuntien velkaantuminen uhkaa nousta. Valtaosa kunnista tunnistaakin taloudessaan huomattavan tai kohtalaisen sopeutustarpeen. Pidemmällä aikavälillä kuntakenttä on valmis toteuttamaan sopeutustoimia tuottavuuttaan parantamalla. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometristä.

Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna19.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland. ”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye