Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen
30.3.2026 02:00:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Publiceras måndagen den 30 mars kl. 02.00
Kommunernas ekonomiska läge ser för närvarande ganska ljust ut. Om 12 månader uppskattas läget dock bli sämre. Också kommunernas skuldsättning hotar att öka. De flesta kommuner anser att kommunens ekonomi behöver anpassas betydligt eller åtminstone måttligt. På längre sikt är kommunerna beredda att vidta anpassningsåtgärder genom att förbättra sin produktivitet. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets ekonomibarometer våren 2026.

Kommunförbundets ekonomibarometer genomfördes mellan den 12 och 23 mars. Den besvarades av ekonomidirektörer i 203 av de totalt 292 kommunerna på fastlandet.
I enkäten bedömde ekonomidirektörerna det aktuella ekonomiska läget samt utsikterna för ekonomin efter 12 månader på skalan 1–6, där en etta var mycket dåligt och en sexa mycket bra. Dessutom bedömdes utvecklingen av kommunkoncernens lånestock och hyresansvar samt hur stor andel av kommunernas anpassningsåtgärder som kunde genomföras genom förbättrad produktivitet.
De ekonomiska utsikterna svagast i städer med 20 000–100 000 invånare
Hälften av de ekonomidirektörer som svarade på Kommunförbundets ekonomibarometer bedömer att kommunens ekonomiska situation för närvarande är ganska bra, bra eller mycket bra. Det bästa ekonomiska läget (3,8) har enligt barometern små kommuner med färre än 5 000 invånare. Det svagaste ekonomiska läget (2,9) råder enligt barometern i städer med över 100 000 invånare.
I genomsnitt var betyget för det ekonomiska nuläget 3,6, vilket är en aning högre än genomsnittet för den långsiktiga uppskattningen (3,4).
-Det gångna året har varit tungt för kommunerna, med ökande arbetslöshet och skatteinkomster som släpar efter på minus. Även om normavvecklingen misslyckats, har kommunerna genom egna anpassningsåtgärder dämpat trycket på utgiftsökningar och stabiliserat sin ekonomi. Till exempel blev boksluten för 2025 bättre än väntat, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.
Ekonomidirektörerna bedömer ändå att läget för kommunekonomin kommer att vara sämre om 12 månader. Medelvärdet för svaren ligger på 3,1 och den vanligaste uppfattningen är att kommunernas ekonomiska utsikter är ganska dåliga. Utsikterna höll sig dock på rätt typisk nivå och förbättrades en aning jämfört med i höstas. De stora städerna var den enda storleksklass av kommuner som förutspådde att det ekonomiska läget rentav kommer att förbättras. I städer med 20 000–100 000 invånare uppskattas däremot de ekonomiska utsikterna försämras mest (3,4->2,8).
Osäkerheten i världsekonomin och det faktum att statsandelsreformen gick i stöpet i slutet av förra året syns enligt Punakallio i de långsiktiga utsikterna för kommunernas ekonomi.
– Utsikterna är dock inte hopplösa, bara inte staten fattar nya beslut som minskar den offentliga sektorns inkomster, försämrar kommunernas verksamhetsmöjligheter eller ökar kostnaderna för att tillhandahålla tjänster, betonar Punakallio.
Ser man till landskapen, gavs de mest positiva bedömningarna av kommunens ekonomiska nuläge i Päijänne-Tavastland, medan de svagaste bedömningarna gavs i Kymmenedalen.
På 12 månaders sikt uppskattas kommunekonomin bli starkast i Mellersta Österbotten. Svagast bedöms den på ett års sikt bli i Österbotten och Norra Karelen.
Kommunerna beredda att förbättra produktiviteten som en del av sina egna anpassningsåtgärder
Riksdagsgrupperna har förbundit sig till att minska den offentliga skulden, men enligt Kommunförbundets ekonomibarometer fortsätter kommunernas skuldsättning, om inga ytterligare åtgärder vidtas. Ungefär två tredjedelar av kommunernas ekonomidirektörer bedömer att lånestocken och hyresansvaren kommer att öka under de närmaste åren.
-Lånevolymerna ökar i takt med investeringarna i nästan alla de största städerna. Bland kommuner med färre än 5 000 invånare är det däremot ungefär hälften som tar ytterligare lån, säger Punakallio.
Eftersom de ekonomiska utsikterna har försämrats, kvarstår behovet av anpassning. Ekonomidirektörerna bedömer behovet av anpassningsåtgärder som måttligt eller betydande i största delen av kommunerna.
Enligt Ekonomibarometern är nästan alla kommuner beredda att på lång sikt förbättra sin produktivitet som en del av kommunens egna anpassningsåtgärder. Den största potentialen att förbättra produktiviteten har enligt barometern städer med 20 000–100 000 invånare.
-Även om det finns potential för produktivitetsförbättring, är det komplicerat att mäta produktiviteten i kommunerna. Det finns få jämförbara data och lite forskning. Det är ändå klart att verksamheten behöver ses över och att det krävs produktivitetsledning, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi.
Lehtonen påpekar också att en förbättring av produktiviteten i kommunernas tjänster inte är en mirakelmedicin som kan användas som förevändning för att skära ner kommunernas inkomster i förväg. Produktivitetsförbättring kräver försök, långsiktig förnyelse av tjänster och investeringar samt mer information om bland annat verksamhetens effekt.
Mera information:
Chefsekonom Minna Punakallio, tfn 040 751 5175
Direktör för kommunal ekonomi Sanna Lehtonen, tnf 050 575 9090
Nyckelord
Kontakter
Hanna LassilaSakkunnig i kommunikation
Tel:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntien velkaantuminen uhkaa kiihtyä – tuottavuuden parantaminen osaksi kuntien omia sopeutustoimia30.3.2026 02:00:00 EEST | Tiedote
Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometri, julkaisuvapaa ma 30.3.2026 klo 02.00. Kuntien talouden tila näyttäytyy tällä hetkellä melko valoisana. Näkymät kuitenkin heikkenevät arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Myös kuntien velkaantuminen uhkaa nousta. Valtaosa kunnista tunnistaakin taloudessaan huomattavan tai kohtalaisen sopeutustarpeen. Pidemmällä aikavälillä kuntakenttä on valmis toteuttamaan sopeutustoimia tuottavuuttaan parantamalla. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometristä.
Joensuu stad utsedd till Bästa infrastrukturbeställare 202527.3.2026 13:00:00 EET | Pressmeddelande
Kommunförbundet och INFRA rf har beviljat Joensuu stad utmärkelsen Bästa infrastrukturbeställare 2025. Joensuu är en öppen och utvecklingsvänlig beställare av infrastruktur, som har ett nära samarbete med regionens företag och utbildningsorganisationer. Staden använder sig av en regelbunden marknadsdialog samt främjar digitalisering och utsläppssnåla metoder för genomförande.
Joensuun kaupunki on vuoden 2025 paras infratilaaja27.3.2026 13:00:00 EET | Tiedote
Kuntaliitto ja INFRA ry ovat myöntäneet Joensuun kaupungille vuoden 2025 Paras infratilaaja -tunnustuksen. Joensuu on avoin ja kehitysmyönteinen infratilaaja, joka tekee tiivistä yhteistyötä alueen yritysten ja koulutusorganisaatioiden kanssa. Kaupunki hyödyntää säännöllistä markkinavuoropuhelua, edistää digitalisaatiota ja edistää vähäpäästöisiä toteutusmenetelmiä.
Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna19.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland. ”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Koulukuljetukset maksavat kunnille lähes 249 miljoonaa euroa – pienissä kunnissa lähes puolet oppilaista kuljetuksessa19.3.2026 02:00:00 EET | Tiedote
Kunnat käyttivät vuonna 2024 lähes 249 miljoonaa euroa esi- ja perusopetuksen koulukuljetuksiin. Kuljetuksissa on noin 105 000 oppilasta. Kuljetusoppilaiden määrä on vähentynyt kymmenessä vuodessa noin 10 000 oppilaalla. Kuntaliiton koulukuljetuskyselyyn vastasi 221 kuntaa, joten tulokset antavat kattavan kuvan koulukuljetusten tilanteesta Suomessa. ”Koulukuljetukset ovat monessa kunnassa välttämätön osa koulupäivän mahdollistamista. Niillä varmistetaan, että oppilaat pääsevät kouluun turvallisesti asuinpaikasta riippumatta”, sanoo erityisasiantuntija Mari Sjöström Kuntaliitosta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum