Kommunernas kostnader för hälso- och sjukvården ökar inte längre

Kommunförbundet informerar
14.6.2012
Får publiceras kl. 10.00


Kommunernas kostnader för hälso- och sjukvården ökar inte längre

Kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna sjönk år 2011, liksom föregående år. De nominella kostnaderna ökade i fjol med i snitt tre procent, men när man beaktar löne- och prisutvecklingen sjönk kostnaderna något, med 0,2 procent.

Förändringen är betydande, eftersom kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna med undantag av dessa två år har stigit varje år sedan 1998 fram till 2010. Detta framgår av en kostnadsutredning som Kommunförbundet genomför årligen för stora städer och medelstora kommuner.

Särskilt kostnaderna för heldygnsomsorg för äldre har kunnat stävjas mer än för den övriga hälsovården och äldreomsorgen. Kostnadsökningen har varit svag också inom den psykiatriska institutionsvården.

Enligt Tarja Myllärinen , direktör för social- och hälsovården vid Kommunförbundet, har kostnadsbesparingarna åstadkommits i huvudsak genom omstruktureringar. Inom huvudstadsregionen märks upplösningen av den systematiska institutionsvården i resultaten för år 2010 och 2011.  

– Kommunernas kärva ekonomiska situation har tvingat dem att stoppa kostnadsökningen och utveckla särskilt tjänsterna inom öppenvården. Det lånsiktiga utvecklingsarbetet måste fortsättas, i synnerhet inom servicen för äldre, säger Myllärinen.

– "Lätta" serviceformer blir ändå inte automatiskt billigare för kommunerna. Till exempel när kunden har behov av service varje dag och får hemservice flera timmar per dag blir ett effektiviserat serviceboende billigare för kommunen jämfört med hemtjänsten, påpekar Tero Tyni , sakkunnig vid Kommunförbundet.

Uleåborg tar Helsingfors plats på kostnadstoppen

Helsingfors har toppat kostnaderna bland kommunerna i flera år. År 2011 förändrades situationen, och Uleåborg svarade för de största åldersstandardiserade hälso- och sjukvårdskostnaderna, 2 279 euro per invånare. Näst störst var kostnaderna i Tammerfors och Helsingfors, 2181 euro per invånare.

När man beaktar löne- och prisutvecklingen sjönk Helsingfors kostnader med drygt 2 procent. Kostnadsminskningen var ungefär på samma nivå även år 2010.

– Minskningen av kostnaderna för heldygnsomsorg för äldre beror i synnerhet på att antalet platser inom socialvården har skurits ner, institutionsvård har ändrats till serviceboende och servicesedlar har erbjudits för serviceboende för äldre, säger Kari Laakoli , sakkunnig inom redovisning för ledningen på avdelningen för äldreservice vid Helsingfors stads socialverk.

Uleåborgs kostnader var de högsta bland de stora städerna. Teija Mikkola , sakkunnig vid Kommunförbundet, påpekar att Uleåborg inte toppar jämförelsen om befolkningens servicebehov beaktas, eftersom antalet sjukdomsfall där är större än i landet i snitt.

– Uleåborgs stad investerade år 2011 starkt i förebyggande hälso- och sjukvård och mentalvårdstjänster för barn och unga, vilket delvis förklarar kostnadsökningen. Uleåborg strävar efter kostnadsbesparingar genom förebyggande åtgärder och även strukturella förändringar, säger Sinikka Salo , biträdande stadsdirektör i Uleåborg, som förklaring till stadens resultat.

Kostnadsökningen måttfull i de medelstora kommunerna

I de medelstora kommunerna har Kommunförbundet utöver kostnaderna för hälso- och sjukvården också jämfört socialvårdskostnaderna. Totalkostnaderna för social- och hälsovården var i jämförelsekommunerna 3527 euro per invånare år 2011. De reella kostnaderna ökade med ett par procent jämfört med föregående år.

Träskända har varit med i jämförelsen mellan de medelstora kommunerna sedan år 2007. År 2007 var kostnaderna i Träskända de högsta bland jämförelsekommunerna, men år 2011 de sjunde lägsta.

Staden har nått förändringen genom att utveckla särskilt de dyra tjänsterna, såsom heldygnsomsorgen för äldre.

– Kunder inom hemvården som behövde endast lite eller tillfällig service hänvisades till privata serviceleverantörer och kunder överfördes från tung vård till normalt serviceboende och vanliga hyresbostäder. I början av år 2009 frigjordes platser på akutvårdsavdelning genom att man placerade långvårdspatienter på riktiga vårdplatser. År 2011 började också tjänsterna vid Kiljava rehabiliteringssjukhus utnyttjas bättre, säger Tuula Salokangas , ledande överläkare, som förklaring till kostnadsutvecklingen i Träskända.

I Kyrkslätt har man påverkat kostnaderna genom nya verksamhetsformer.

– Användningen av och kostnaderna för den specialiserade sjukvården sjönk med 3,4 procent.  Inom äldreservicen har man nästan helt avstått från extern institutionsvård. Vi har satsat på närståendevård, och dagverksamheten för äldre har utvecklats, säger Liisa Ståhle , vård- och omsorgsdirektör i Kyrkslätt.

De lägsta social- och hälsovårdskostnaderna uppvisade Mustijoki samarbetsområde för vård och omsorg, det vill säga Mäntsälä och Borgnäs, 3 325 euro per invånare.

Kommunförbundet publicerar en kostnadsjämförelse årligen

Kommunförbundet har utfört kostnadsutredningar för stora städer sedan år 1996 och för medelstora kommuner sedan år 2000. I utredningarna för stora städer omfattar hälso- och sjukvårdskostnaderna primärvården och den specialiserade sjukvården samt den heldygnsomsorg och hemtjänst som socialväsendet tillhandahåller för personer över 65.

Kostnadsjämförelsen för medelstora kommuner utvidgades nu för åttonde gången så att den också omfattar kostnaderna för socialväsendet. På så sätt fick man en helhetsbild av kostnaderna inom social- och hälsovården.

– I utredningen beaktas kommunernas olika åldersstruktur. Åldersstandardiseringen gör det lättare att jämföra kommunerna, betonar Teija Mikkola, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Kostnadsjämförelsen för hälso- och sjukvården i stora städer omfattade Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo.

Jämförelsen mellan medelstora kommuner omfattar Borgå, Hyvinge, Imatra, Joensuu, Kemi, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Rovaniemi, Salo, Sibbo, S:t Karins, S:t Michel, Torneå, Träskända, Tusby samt samkommunen för landskapet Kajanaland och Mustijoki samarbetsområde.

Närmare upplysningar:
Teija Mikkola, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 352 0020
Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården, Kommunförbundet, tfn 050 596 9866
Tero Tyni, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 364 8163
Anu Nemlander, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 563 6180

Rapporterna och tillhörande presentationsmaterial som hänför sig till detta pressmeddelande finns på Kommunerna.net från och med kl. 10.00.

Kontaktpersoner i de stora städerna:

Timo Aronkytö, hälsovårdsdirektör, Vanda, tfn 050 3121678
Tuula Heinänen, hälsovårdsdirektör, Esbo, tfn 09 816 23332, 050 544 6535
Esko Karra, hälsovårdsdirektör, Björneborg, tfn 044 701 3411
Mikko Komulainen, sektorchef, Lahtis, tfn 044 716 1735
Sinikka Salo, biträdande stadsdirektör, Uleåborg, tfn 044 703 1915
Sirkku Pikkujämsä, hälsovårdsdirektör, Uleåborg, tfn 050 576 8518
Jari Ahvenainen, beställningschef, Tammerfors, tfn 040 801 6013
Pekka Paatonen, controller, Åbo, tfn 050 526 9470
Kalevi Karjalainen, servicedirektör, Kouvola, tfn 020 615 1610
Kati Myllymäki, beställningschef, Kouvola, tfn 020 615 4681
Matti Pietikäinen, ansvarsområdesdirektör för vårdsektorn, Kuopio, överläkare, tfn 017 186 301
Jussi Lind, planeringschef, Helsingfors stads hälsovårdscentral, tfn 09 310 42246, 050 5421377
Kari Laakoli, sakkunnig inom redovisning för ledningen på avdelningen för äldreservice, Helsingfors, tfn 040 334 6732
Pekka Utriainen, biträdande stadsdirektör, Jyväskylä, tfn 014 266 3001


Kontaktpersoner i medelstora kommuner:

Aino Eerola, social- och hälsovårdsdirektör, Hyvinge, tfn 0400 81 1428, 019 459 4975
Timo Kohvakka, social- och hälsovårdsdirektör, Imatra, tfn 020 617 3362
Pekka Kuosmanen, social- och hälsovårdsdirektör, Joensuu, tfn 050 63 997, 013 267 5665
Tuula Salokangas, överläkare, Träskända, tfn 040 315 3208
Antti Parpo, direktör för välfärdstjänsterna, S:t Karins, tfn 050 314 6020
Maire Ahopelto, social- och hälsovårdsdirektör, samkommunen för landskapet Kajanaland, tfn 044 777 3033
Liisa Niiranen, social- och hälsovårdsdirektör, Kemi, tfn 040 541 8237
Tua Evokari, social- och hälsovårdsdirektör, Kervo, tfn 09 2949 2170
Liisa Ståhle, vård- och omsorgsdirektör, Kyrkslätt, tfn 050 594 1749, 09 2968 3215
Anne Hiiri, hälsovårdsdirektör, Kotka, tfn 0400 838 167
Tapani Hämäläinen, ledande överläkare, Lojo, tfn 050 567 5924
Carola Klawér, vård- och omsorgsdirektör, Lovisa, tfn 0440 555 360
Maria Närhinen, social- och hälsovårdsdirektör, S:t Michel, tfn 044 794 4200
Timo Talo, serviceproduktionsdirektör, S:t Michel, tfn 044 794 4006
Eija Rintala, vård- och omsorgsdirektör, Mustijoki samarbetsområde, tfn 040 314 5717
Pia Nurme, social- och hälsovårdsdirektör, Borgå, tfn 040 178 9922
Markku Oinaala, ledande överläkare, Rovaniemi, tfn 016 322 8033, 040 516 9172
Kai Saarimaa, social- och hälsovårdsdirektör, Salo, tfn 044 772 3730
Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör, Sibbo, tfn 09 2353 6500
Maarit Alalahti, tf vård- och omsorgsdirektör, Torneå, tfn 040 732 2802
Pirjo Vainio, social- och hälsovårdsdirektör, Tusby, tfn 040 314 4401