Sydämen rytmihäiriöistä kärsivät pääsevät nyt hoitoon ilman jonoja / Patienter med rytmstörningar får nu vård utan att behöva köa
14.2.2019 09:34:40 EET | HUS | Tiedote
Supraventrikulaarinen takykardia tarkoittaa tasaisia tykytyskohtauksia. Niistä noin 90 % perustuu synnynnäisen poikkeavan tai ylimääräisen sähköradan aiheuttamaan kiertoaktivaatioon. Näiden aiheuttamat takykardiat ilmaantuvat yleensä jo nuorena, ja niitä ilmenee noin prosentilla väestöstä. Rytmihäiriö voidaan parantaa lähes kaikilla pysyvästi katkaisemalla rytmihäiriösilmukka katetriablaatiolla.
SVT:n vuoksi hoitoon tulevat saavat tällä hetkellä ajan saman tien. Myös kaikki eteisvärinä- ja kammioperäisistä rytmihäiriöistä kärsivät potilaat pääsevät hoitoon hoitotakuun piirissä.
Sydänpotilaiden hoitoa on tehostettu muun muassa erilaisilla lean-hankkeilla. Viime vuonna Meilahden sairaalassa tehtiinkin ensimmäistä kertaa yli 1 000 rytmihäiriötoimenpidettä, mikä on Euroopan mittakaavassa suuri määrä. Eteisvärinätoimenpiteitä tehtiin viime vuonna noin 300.
- Olemme kolmessa vuodessa lähes kaksinkertaistaneet toimenpiteiden määrän. Potilaita tulee meille HUSin alueen lisäksi muualta Suomesta sekä ulkomailta, rytmikardiologian ylilääkäri Pekka Raatikainen kertoo.
Sydän- ja keuhkokeskuksessa on käytössä kaikki nykyaikaiset laitteet sydänpotilaan hoitoon mukaan lukien muun muassa magneettinavigointilaite. Magneettinavigointi, jota käytetään etenkin monimutkaisten kammioperäisten rytmihäiriöiden hoidossa, on ollut Meilahdessa käytössä pisimpään Suomessa. Laitekantaa on päivitetty viimeisten muutaman vuoden aikana säännöllisesti vastaamaan nykyaikaisia tarpeita.
- HUSissa hoidetaan paljon monimutkaisia rytmihäiriöitä, kuten kammiotakykardioita sekä synnynnäisiin sydänvikoihin liittyviä rytmihäiriöitä niin aikuisilla kuin lapsillakin. Sydämen ulkopinnalle tehtäviä eli epikardiaalisia katetriablaatiota ei tehdä Suomessa muualla kuin meillä, Raatikainen sanoo.
HUSin rytmihäiriötoimenpiteisiin voi hakeutua myös yksityisesti tai vakuutusyhtiön maksamana HYKSin Oy:n kautta.
------------------------------------
På Hjärt- och lungcentrum vid HUS är tillgången till vård för hjärtpatienter god. Personer som behöver vård för supraventrikulär takykardi (SVT) får nu vård direkt.
Supraventrikulär takykardi innebär en regelbunden, snabb rytmstörning. Ungefär 90 procent av SVT beror på en medfödd, avvikande eller extra, elektrisk retledningsbana, som förorsakar ett kretslopp (re-entry). Dessa takykardier framkommer ofta redan i ung ålder och förekommer hos ungefär en procent av befolkningen. Den här typen av rytmstörning kan behandlas med stor framgång med en kateterablation, dvs man förhindrar kretsloppet från att uppstå genom att avlägsna möjligheten till det. Resultatet är bestående.
Personer som uppsöker vård pga. SVT får för tillfället genast tid. Även förmaksflimmer och rytmstörningar från hjärtats kammare behandlas inom ramen för vårdgarantin.
Vården av hjärtpatienter har effektiverats bland annat via olika lean-projekt. Förra året gjordes för första gången över 1000 ingrepp av rytmstörningar på Mejlans sjukhus, vilket i europeiska mått mätt är ett stort antal. Ablation av förmaksflimmer gjordes förra året ca 300 gånger.
- På tre år har vi nästan fördubblat mängden ingrepp. Till oss kommer förutom från HUS område patienter från hela landet och också från utlandet, berättar Pekka Raatikainen som är överläkare i rytmkardiologi.
På Hjärt- och lungcentrum används alla nutida apparater för vård av hjärtpatienter inklusive bland annatmagnetnavigation. Magnetnavigation används i synnerhet vid behandlingen av komplicerade rytmstörningar i hjärtats kammare och har i Finland varit längst i bruk på Mejlans sjukhus. Apparaturen har under de senaste åren regelbundet uppdaterats för att motsvara dagens krav.
- På HUS behandlar vi flera komplicerade rytmstörningar som t.ex. kammartakykardi samt rytmstörningar pga medfödda hjärtfel både hos vuxna och barn. Epikardiella kateterablationer, dvs ablation av hjärtats yttre sida, görs inte någon annanstans i Finland, säger Raatikainen.
Man kan söka vård på HUS för rytmstörningar privat eller för försäkringsbolagets räkning via HYKSin oy.
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Pekka Raatikainen
ylilääkäri, Sydän- ja keuhkokeskus
pekka.raatikainen@hus.fi
puh. 050 427 1937
Tietoja julkaisijasta
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta HUS
Årsberättelse 2025: HUS lyckades balansera sin ekonomi och täcka sitt underskott från tidigare år2.4.2026 08:48:03 EEST | Pressmeddelande
HUS årsberättelse för 2025 har publicerats. Årsberättelsen anger vägen mot HUS strategiska mål under året och utvecklingsriktningen för den specialiserade sjukvården inom de kommande åren.
Vuosikertomus 2025: HUS onnistui tasapainottamaan taloutensa ja kattamaan aiempien vuosien alijäämät2.4.2026 08:48:03 EEST | Tiedote
HUSin vuosikertomus vuodelta 2025 on julkaistu. Vuosikertomus kertoo, miten HUSin strategiset tavoitteet etenivät vuoden aikana, ja mihin suuntaan erikoissairaanhoitoa kehitetään tulevina vuosina.
Annual Report 2025: HUS succeeded in balancing its finances and covering the deficits from previous years2.4.2026 08:48:03 EEST | Press release
HUS published its Annual Report 2025. The Annual Report outlines how HUS progressed its strategic goals during the year, and the direction in which specialized healthcare is developed in the coming years.
Ansiktsfrakturer till följd av våld drabbar de personer som har det socioekonomiskt sämst ställt2.4.2026 08:22:17 EEST | Pressmeddelande
Över hälften av patienterna som fått en ansiktsfraktur till följd av misshandel hörde till den lägsta inkomstklassen, visar HUS och Helsingfors universitets nya studie. Låga inkomster, låg utbildningsnivå och arbetslöshet var klart vanligare hos patienter med ansiktsfraktur än hos den övriga befolkningen.
Väkivallan aiheuttamat kasvomurtumat kohdistuvat heikoimmassa sosioekonomisessa asemassa oleviin2.4.2026 08:22:17 EEST | Tiedote
Yli puolet pahoinpitelyn seurauksena kasvomurtuman saaneista potilaista kuului alimpaan tuloluokkaan, osoittaa HUSin ja Helsingin yliopiston uusi tutkimus. Pienituloisuus, matala koulutustaso ja työttömyys olivat selvästi yleisempiä kasvomurtumapotilailla kuin muulla väestöllä.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme
