Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Direktivet om rena fordon bör verkställas på ett kontrollerat sätt

Jaa
EU:s nya direktiv innebär utmaningar för kommunerna när de ska ordna skolskjutsar, färdtjänst för personer med funktionsnedsättning och andra lagstadgade persontransporter, eftersom det fortfarande finns väldigt lite fordon i Finland som uppfyller kraven. Kostnaderna ökar om verklig konkurrens saknas. I värsta fall kommer det in bara ett anbud eller inget alls.

EU:s trafikministerråd har godkänt en uppdatering av direktivet om så kallade rena fordon (Clean Vehicle Directive), som syftar till att öka användningen av utsläppssnåla och utsläppsfria fordon. Direktivet anger stränga kriterier för medlemsstaterna vid offentlig upphandling av bilar samt person- och godstransporter. Kommunförbundet anser att den nationella implementeringen av direktivet inte får leda till att kommunerna måste verkställa direktivet till vilket pris som helst.

-Det blir i praktiken kommunerna som ska verkställa direktivet. Användningen av rena fordon bör definitivt utökas, men övergången bör ske på ett ur kommunernas synvinkel kontrollerat sätt. Direktivet får inte leda till att kostnaderna för offentlig upphandling stiger okontrollerat, framhåller Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Direktivet börjar verkställas under sommaren 2019 och den nationella lagen träder i kraft senast i mitten av 2021.

Utmaningar för kommunernas lagstadgade transporter

Johanna Vilkuna, trafiksakkunnig vid Kommunförbundet, uppskattar att det kommer att bli svårt att verkställa direktivet under övergångsperioden, eftersom den finländska marknaden fortfarande har väldigt ont om fordon som uppfyller kraven. Problem kommer att uppstå särskilt inom persontransporter som är lagstadgade för kommunerna, till exempel skolskjutsar, färdtjänster för personer med funktionsnedsättning och andra transporter inom social- och hälsovården, eftersom stora taxibilar används frekvent inom dessa tjänster.

-Elbilar som kan tjäna som stora taxibilar och små bussar har ännu inte kommit ut på marknaden. Deras brukstid räcker nödvändigtvis inte heller till för användning dygnet runt, till exempel för skolskjutsar eller andra dagliga långa körningar. Trots det kan deras anskaffningspris bli mycket högt, säger Vilkuna.

Enligt Kommunförbundet borde direktivet till en början tillämpas för sådana ändamål och inom sådana fordonsgrupper där det redan färdigt finns lämpliga fordon på marknaden till ett kostnadseffektivt pris.Staten bör aktivt främja den allmänna tillgången till och användningen av rena fordon.

Marknaden varierar från kommun till kommun

I Finland finns det stora regionala och kommunvisa skillnader i utbudet på transporttjänster. Genom lagen om transportservice har taxiverksamheten blivit en tjänst som tillhandahålls på marknadsvillkor. Det syns i form av att taxitjänsterna koncentrerats regionalt och tidsmässigt, vilket i sin tur återspeglas på antalet anbud som kommunerna får in.

Kommunen kan själv besluta om upphandlingen av egna fordon, men de person- och godstransportbilar som används i kommunernas och samkommunernas transporter ägs av företag.

-Kommunen är sålunda beroende av det utbud av fordon som transportföretagen har råd med. I värsta fall kommer det inte in något anbud alls eller också finns det bara enda tillgänglig leverantör. Kostnaderna ökar om verklig konkurrens saknas, säger Vilkuna.

Kommunförbundet föreslår att en officiell arbetsgrupp tillsätts för att bereda den nationella implementeringen av direktivet.

Närmare upplysningar:

Johanna Vilkuna, trafiksakkunnig, p. 040 869 7836

Timo Reina, vice verkställande direktör, p. 09 771 2700

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye