Institutet för hälsa och välfärd THL

Expertgruppens ställningstagande: Symtom i inomhusmiljöer har många orsaker, termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder

20.8.2020 07:15:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Det finns inga medicinska grunder för användningen av termerna inneluftssjukdom, mögelhussjukdom eller mögelsjukdom och därför ska de inte användas inom hälso- och sjukvården. Detta framgår av ställningstagandet från expertgruppen för hälso- och sjukvård inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa.

Även i andra sammanhang ska man undvika att använda termerna, eftersom de förmedlar antagandet att till exempel symtom som stör en persons funktionsförmåga i inomhusmiljöer eller en persons insjuknande enbart beror på föroreningar i inomhusluften. Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna.

Personer med symtom ska få hjälp enligt bästa medicinska kunskap

De symtom som människor upplever i inomhusmiljöer kan bero på många orsaker. Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas inom hälso- och sjukvården. På så sätt kan man säkerställa att eventuella sjukdomar som kräver behandling diagnostiseras, att rätt behandling av dem inleds och att personen med symtom kan stödas på bästa sätt.

Enligt ställningstagandet är det väsentligt att vårda och rehabilitera människor utifrån bästa medicinska kunskap samt att utveckla allt bättre vård- och rehabiliteringsformer. 

Inomhusluftens kvalitet och därigenom människornas välbefinnande i inomhusmiljöer kan främjas genom att man ser till att hustekniken fungerar samt reparerar källor till föroreningar och skador som observerats i byggnaderna.

Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna

Enligt experterna ökar vissa föroreningar i inomhusluften risken för enskilda sjukdomar, men i Finland är föroreningarna inte en kraftig riskfaktor för någon sjukdom. Därför är det inte motiverat att använda termen inneluftssjukdom om dessa sjukdomar.

”Till exempel ökar fuktskador i hemmet i synnerhet risken för astma hos barn. Å andra sidan vet vi att astmarisken även påverkas av många andra miljöfaktorer och att fuktskador inte är en särskilt kraftig riskfaktor bland dessa”, konstaterar en medlem i expertgruppen, överläkare Jussi Karjalainen.

Termen inneluftssjukdom används ofta för att hänvisa till mångsidiga symtom som avsevärt försämrar arbets- och funktionsförmågan i byggnader där största delen av människorna inte har symtom. Sådana mångsidiga symtom uppfyller ofta kriterierna för miljökänslighet.

”Det avgörande för uppkomsten av miljökänslighet är att personen upplever vissa miljöfaktorer såsom dofter, kemikalier eller inomhusluft som skadliga eller farliga. Symtomen är visserligen verkliga, men deras uppkomst påverkas huvudsakligen av andra faktorer än föroreningar i inomhusluften. Då är det fråga om funktionella symtom som man kan få hjälp med att lindra”, säger en medlem i expertgruppen, överläkare Risto Vataja.

Funktionella symtom som sammankopplas särskilt med miljöfaktorer, såsom inomhusluften, och behandlingen av symtomen försvåras av att de risker och föreställningar om faror som förknippas med miljöfaktorerna överbetonas samt av att man stöder undvikande beteende. Enligt experterna måste detta beaktas i mötet med personer med symtom och i den offentliga debatten.

Expertgruppen för hälso- och sjukvård verkar inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ett centralt mål för programmet är att förbättra vården av personer med symtom i inomhusmiljöer samt att öka deras arbets- och funktionsförmåga. 

Ytterligare information:

Expertgruppens ställningstagande: termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder (på finska)

Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 (på finska)

Programmets expertgrupp (på finska)

Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa? (på finska)

Jussi Karjalainen
överläkare
TAYS
tfn 03 31169858
fornamn.efternamn@pshp.fi

Risto Vataja
överläkare
HUS
fornamn.efternamn@hus.fi

Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
fornamn.efternamn@helsinki.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye