Meningsskiljaktigheter mellan partner orsakade av coronaepidemin ökade sannolikheten för upplevelser av våld i spädbarnsfamiljer
Resultaten grundar sig på forskningsprojektet Coronaepidemins inverkan på upplevelser av våld i nära relationer och användning av tjänster (KOVÄ) samt på FinLapset-enkätens tillfälliga material.
I enkäten FinLapset, som riktas till föräldrarna i spädbarnsfamiljer, berättade cirka 12 procent att de upplevt minst en efterfrågad form av våld i parrelationen under de senaste 12 månaderna. I mars–augusti besvarades enkäten av sammanlagt 8 169 föräldrar.
"De som svarade berättade oftast att maken hade kallat dem namn för att kränka eller förödmjuka dem. De näst vanligaste var upplevelser av fysiskt eller ekonomiskt våld. Utifrån forskningsresultaten kan man emellertid inte sluta sig till om våldet har börjat under eller före epidemin", berättar Maaret Vuorenmaa, specialforskare vid THL.
I enkäten utreddes från och med augusti också coronaepidemins inverkan på parrelationen. I augusti svarade 1 197 personer på enkäten.
Coronepidemins inverkan på orken i vardagen samt på känslan av närhet och på meningsskiljaktigheter i parrelationen var enligt resultaten kopplade till en större förekomst av våld i parrelationen.
"De föräldrar som meddelade att konflikterna och meningsskiljaktigheterna mellan makarna ökat under coronaepidemin rapporterade oftare om upplevelser av våld i parrelationen. Det samma gällde de föräldrar som berättade att känslan av närhet och orken i vardagen minskat under coronatiden", konstaterar Vuorenmaa.
Antalet samtal till Nollinjen steg rekordartat högt – coronaviruset lyftes sällan fram
Förra året fick Nollinjen mer än 19 000 samtal. Ökningen jämfört med året innan var 31 procent. Under beredskapslagens giltighetstid på våren minskade samtalen till hjälptelefonen månatligen med 100–200 samtal jämfört med början av året.
"Behovet av hjälp verkar ha hopat sig på våren, eftersom antalet samtal efter våren var större än någonsin tidigare.Ärenden med anknytning till coronapandemin diskuterades i offentligheten mest i april, då antalet samtal var lägst. Allt som allt lyftes våldsärenden med anknytning till coronaviruset fram väldigt sällan i samtalen, vilket var överraskande", säger Johanna Hietamäki, specialforskare vid THL.
I april togs ärenden som gäller coronaviruset upp i 68 samtal. Därefter förekom coronaviruset betydligt mindre i samtalen till Nollinjen. Innehållet i samtalen följs upp med anonyma blanketter för uppföljning av tjänster. Av dem framgick också att maken allt oftare uppgavs som våldsverkare under beredskapslagens giltighetstid.
"Detta kan bero på att de övriga sociala relationerna minskat och på att tiden som tillbringas med partnern ökat. Medan beredskapslagen var i kraft sjönk däremot andelen släktingar eller tidigare partner som våldsverkare", konstaterar Anniina Kaittila, specialforskare vid Åbo universitet.
Mer information:
KOVÄ-forskningsprojektet
FinLapset-forskningsprojektet (på finska)
Johanna Hietamäki
specialforskare
THL, KOVÄ-undersökningen
tfn 029 524 7990
fornamn.efternamn@thl.fi
Maaret Vuorenmaa
specialforskare
THL, FinLapset-undersökningen
tfn 029 524 7008
fornamn.efternamn@thl.fi
Anniina Kaittila
specialforskare
Åbo universitet, KOVÄ-undersökningen
tfn 0445071983
fornamn.efternamn@utu.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum