Anställda inom hälso- och sjukvården hade samma mängd coronavirussmittor i proportion till andra i arbetsför ålder 2020
Enligt statistik från 2019 arbetade cirka 7,4 procent av alla personer i arbetsför ålder inom hälso- och sjukvården.
Av coronavirussmittor bland anställda inom social- och hälsovården
- var smittkällan okänd i 37 procent av fallen
- kom smittan från arbetsplatsen i 30 procent av fallen
- kände man till en annan närkontakt i 33 procent av fallen, till exempel inom familjen eller på fritiden.
”För anställda inom hälso- och sjukvården kan det vara svårt att undvika kontakter, såsom för flera andra yrkesgrupper som inte har möjlighet att arbeta på distans. Därför är smittor möjliga såväl under arbetsresor och i pausutrymmen som i klientsituationer, om hygienåtgärderna inte är tillräckliga”, konstaterar Tuula Hannila-Handelberg, överläkare vid THL.
Av hälso- och sjukvårdspersonal som fått coronavirussmitta 2020 fick 5 procent sjukhusvård och 18 procent av dessa hamnade på intensivvården. THL:s register över smittsamma sjukdomar har inte fått en enda anmälan om att någon som arbetar inom hälso- och sjukvården skulle ha avlidit på grund av en coronavirusinfektion.
Mycket smittor på våren och få under sommaren
Av smittor som rapporterats före den 8 juni hade 5 599 konstaterats hos personer i arbetsför ålder och 949 av dessa hos anställda inom hälso- och sjukvården. På våren var alltså andelen anställda inom hälso- och sjukvården av alla konstaterade fall av coronavirus hos personer i arbetsför ålder cirka 17 procent.
I Finland konstaterades under sommaren, 9.6–31.8.2020, 1 027 coronavirussmittor. Av dessa smittor konstaterades 883 hos personer i arbetsför ålder och av dem 47 hos anställda inom hälso- och sjukvården. Således utgjorde anställda inom hälso- och sjukvården cirka 5,3 procent av alla coronavirussmittor som konstaterades hos personer i arbetsför ålder under sommaren.
”Förra våren var behovet av sjukhusvård hög och det krävdes mycket för att man skulle vänja sig vid att skydda sig mot den nya sjukdomen. Samtidigt riktades testningen utöver riskgrupperna till hälso- och sjukvårdspersonal, vilket delvis förklarar den höga andelen av smittorna förra våren. På sommaren var antalet smittor genomgående lågt och också behovet av sjukhusvård var litet”, fortsätter Hannila-Handelberg.
Lika mycket smittor hos män och kvinnor
Under förra året var kvinnornas andel av smittor bland hälso- och sjukvårdspersonal 82 procent och männens 18 procent, vilket enligt statistikenmotsvarar könsfördelningen bland anställda inom hälso- och sjukvården.
Medianåldern för anställda inom hälso- och sjukvården med coronavirussmitta var 40 år.
Mer information:
Höstens nyhet om smittor bland anställda inom hälso- och sjukvården (22.9.2020)
Vårens meddelande om smittor bland anställda inom hälso- och sjukvården (8.6.2020)
Tuula Hannila-Handelberg
överläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum