Ny studie: Efterfrågan på biomassa kommer att öka betydligt i EU, de framtida användningsområdena ska övervägas omsorgsfullt

Användningen av bioråvaror har ökat klart i EU på 2000-talet. Den starka ökningen kommer att fortsätta även i framtiden. Det är en av slutsatserna i den internationella studien EU Biomass Use in a Net-Zero Economy, som utgavs på tisdagen den 29 juni.

Studien är den första modelleringen av efterfrågan på bioråvaror i alla branscher i EU fram till år 2050.

Studien gjordes av det svenska konsultbolaget Material Economics, som är specialiserat på hållbarhetsfrågor, tillsammans med dess samarbetspartner. Sitra var en av studiens finansiärer.

Resultaten visar att det finns en klar obalans mellan efterfrågan på och det hållbara utbudet av biomassa.

”EU ska omsorgsfullt granska den tillgängliga mängden biomassa och utarbeta riktlinjer om de bästa användningsändamålen när det gäller att stödja ekonomin, bromsa upp klimatförändringen och stoppa utarmningen av naturen”, säger Sitras projektdirektör Janne Peljo.

Tillväxten har varit stark särskilt inom användningen av biomassa för energiproduktion. Inom EU har användningen av bioenergi fått extra fart genom olika stöd och incitament, och den har ökat med 150 procent från nivån år 2000. Enbart inom EU-ländernas elproduktion har förbrukningen av biomassa femfaldigats inom ett par årtionden. I trafiken i EU:s område har användningen av biobränslen i sin tur ökat till det 25-faldiga under samma period.

Många scenarier förutser ytterligare snabb tillväxt i biomassanvändningen, och vissa visar en ökning med 70–150 procent av biomassanvändningen för energi och material till år 2050.

Detta skulle kräva att ett område i storlek med Tyskland (350 000–400 000 km2) skulle tillägnas till odling av energigrödor eller ytterligare cirka 340 miljoner ton skogsved per år, vilket motsvarar 77% av den årliga nettotillväxten för alla EU:s skogar.

Nödvändigt med snabb kursändring

Ämnet är aktuellt, eftersom Europeiska kommissionen bereder flera riktlinjer som gäller biomassa just nu. På kommissionens bord ligger till exempel en uppdatering av direktivet om förnybar energi och av skogsstrategin, direktivet om hållbar finansiering och lagpaketet Fit för 55, som handlar om EU:s klimatmål och som offentliggörs i mitten av juli.

Ett centralt mål med studien som Material Economics gjorde är att försöka hitta en balans mellan utbudet av biomassa och användningsändamålen med högt förädlingsvärde.

Studien understryker att det lönar sig att reservera bioråvarorna framför allt för ändamål som hjälper EU att gå över till en klimatneutral ekonomi eller för ändamål i vilka alternativen till biomassa sannolikt förblir dyra även i framtiden.

”Biomassa är en knapp och värdefull resurs och kan inte tillgodose alla behov. Förväntningar på framtida användning uppgår till 50–100 procent mer än vad vi kan räkna med finns tillgängligt, så det ligger enormt värde i att få våra prioriteringar rätt för det begränsade utbudet vi har. Som vår studie visar kommer framtida högvärdig användning av biomassa se väldigt annorlunda ut än vad som tidigare förväntats, och både företagsledare och politiska beslutsfattare kommer att behöva anpassa sig, säger partner Per Klevnäs från Material Economics.

Teknisk utveckling ger många alternativ till användningen av biomassa

Biomassa kommer att ha en viktig roll även i fortsättningen, när EU går mot klimatneutralitet. I framtiden borde konsumtionen av bioråvaror ändå tydligare inriktas till exempel på möbelindustri, byggande, produktion av massa och andra fibrer, textilier och kemikalier än i dag – i stället för på omfattande användning inom energiproduktion.

Enlig studien kommer biomassa på många traditionella användningsområden, såsom inom produktion av el och bränslen för personbilar, att ersättas med mer konkurrenskraftiga tekniska lösningar, till exempel med el och väte.
Trots detta kommer biomassa sannolikt att behålla en framstående roll inom mycket specialiserad användning, till exempel inom produktion av processvärme för industrin – och möjligen inom fartygs- och flygtrafik.

Studien understryker att vi står inför en stor förändring i vårt sätt att tänka. Många länder i Europa har hittills gett stöd till användningen av träbaserad biomassa för elproduktion och till industri som tillverkar den första generationens biobränsle till personbilstrafiken. Nu ser det ut som om ingendera av dessa sektorer sannolikt kommer att ha en betydande roll på längre sikt. Studien visar att samma förändringslogik också kan upprepas i andra sektorer.

I studien undersöktes olika framtidsscenarier. Enligt analysen skiljer sig de alternativa vägarna mot klimatneutralitet avsevärt från varandra.

Till exempel ett scenario där biomassa används i måttliga mängder och för utvalda ändamål är både möjligt att nå och kostnadseffektivt. I jämförelse med dagens utveckling skulle detta scenario på EU-nivå ge årliga inbesparingar på 36 miljarder euro fram till år 2050. Samtidigt skulle det minska de årliga utsläppen med 140–370 miljoner ton. Vidare skulle ett markområde av samma storlek som Tyskland kunna användas för andra ändamål än för produktion av bioråvaror.

För att detta scenario ska kunna uppnås borde det vara möjligt att effektivt införa alternativa energilösningar: det behövs utsläppssnålt producerat väte, syntetiska bränslen, flexibilitet i elsystemet och gott om ren elektricitet. Andra faktorer som är viktiga för uppnåendet av detta scenario är resurseffektivitet, cirkulär ekonomi och teknisk utveckling av alternativ till bioenergi.

Bakgrund:

• Studien gjordes av det svenska konsultbolaget Material Economics, som är specialiserat på hållbarhetsfrågor, tillsammans med tankesmedjan Energy Transitions Commission och Europeiska skogsinstitutet EFI.
• Sitra har varit en av studiens finansiärer tillsammans med Climate-KIC, European Climate Foundation och Vinnova.

Kontaktinformation:

Janne Peljo, Projektledare, Klimat- och naturlösningar, Sitra
+358 (294) 618 251, janne.peljo@sitra.fi

Per Klevnäs, partner, Material Economics,
+46 72 182 79 72, per.klevnas@materialeconomics.com

Antti Koistinen, expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra
+358 40 8203184, antti.koistinen@sitra.fi