Institutet för hälsa och välfärd THL

Mikrober i fuktskadade skolor påverkar elevernas luftvägssymtom – sambandet mellan fuktskador och symtom är dock mångfacetterat

Dela
Exponering för mikrober förklarar delvis, men inte helt, sambandet mellan fuktskador och symtom i luftvägarna. Detta framgår av en ny publikation inom Institutet för hälsa och välfärds (THL) projekt HITEA. Undersökningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Indoor Air.

I undersökningar har man redan i årtionden, med dålig framgång, försökt hitta vissa mikrober, toxiner eller flyktiga organiska föreningar (VOC) som skulle förklara hälsoolägenheterna hos personer som vistas i fuktskadade byggnader. Det är tydligt att ingen enskild faktor förklarar de ökade symtomen som fuktskador orsakar.

Hälsoolägenheter orsakade av fuktskador förknippas ofta med mögel, även om epidemiologiska undersökningar visar att mögel eller deras toxiner ger en dålig eller åtminstone inkonsekvent förklaring till de hälsoolägenheter som upptäcks i fuktskadade hus.

I den färska HITEA-undersökningen observerade man att bakterier jämfört med mögel hade en starkare, om ändå svag, koppling till elevernas symtom i luftvägarna i finländska skolor med fuktskador. Fuktskador kan vara förknippade med många andra faktorer som påverkar exponeringen, såsom kemiska föreningar och dålig ventilation.

"Sambandet mellan fuktskador och symtom i luftvägarna förklaras förutom av mikrober sannolikt av flera olika saker tillsammans. När vi andas luft exponeras vi alltid samtidigt för många olika föreningar. Olika riskfaktorer för symtom bör i fortsättningen undersökas i samma undersökningar och inte en förening åt gången. Även om vi inte känner till exakt hur fuktskador orsakar hälsoolägenheter vet vi hur det lönar sig att agera: Det är viktigt att åtgärda betydande fuktskador och förebygga dem", säger Martin Täubel, ledande forskare vid THL.

"Det finns fortfarande mycket att undersöka i sambandet mellan fuktskador och hälsa, och det finns ingen enkel lösning på detta komplicerade problem", tillägger Täubel.

I HITEA-projektet har man tidigare rapporterat om sambandet mellan fuktskador i skolbyggnader och luftvägssymtom hos eleverna. I den nya undersökningen användes en DNA-baserad undersökningsmetod för att utreda vilka mikrober som är vanligast å ena sidan i fuktskadade klassrum och å andra sidan i klassrum som inte hade fuktskador, och om de upptäckta mikroberna förklarar sambandet mellan fuktskador och symtom i luftvägarna.

HITEA-projektet genomfördes i sammanlagt 16 skolor i Finland och Nederländerna, och över 2700 elever deltog i undersökningen. Utöver THL arbetade forskare från USA, Nederländerna, Spanien och Östra Finlands universitet med projektet. Undersökningen finansierades av Europeiska kommissionen, Arbetarskyddsfonden, Finlands Akademi, Juho Vainios stiftelse och Yrjö Jahnssons stiftelse.

Referens

Indoor Air: Microbial exposures in moisture-damaged schools and associations with respiratory symptoms in students: A multi-country environmental exposure study (på engelska)

Mer information

Inomhusluft

Martin Täubel
ledande forskare
THL
tfn 029 524 6466
fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är

Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye