Budgetförhandlingarna 2021: Kommunerna står i centrum när samhället förändras
Inom kort gäller det att bereda sig på ett snabbt verkställande av social- och hälsovårdsreformen. Kommunerna får snart också en större roll inom sysselsättnings- och näringstjänsterna och i klimatarbetet.
– Kommunerna har en viktig uppgift i genomförandet av många samhälleliga förändringar. Tillräckligt finansiering för detta arbete måste tryggas i budgetförhandlingarna, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Trots att samhällsekonomin och skatteinkomsterna nu växer snabbt, hotas den kommunala ekonomin av långsammare ekonomisk tillväxt, upphörande coronastöd, nedskärningar i statsandelsfinansieringen, utvidgade uppgifter inom den offentliga sektorn samt en allt större brist på arbetskraft.
– För såväl de offentliga finanserna som kommunekonomin är det av yttersta vikt att åtgärder sätts in för att stärka den ekonomiska tillväxten, sätta fart på investeringarna och förbättra sysselsättningen, säger Kommunförbundets styrelseordförande Joona Räsänen.
Kommunerna bör få ersättning för coronakostnader
Kommunerna bör få full ersättning för de kostnader som hälsosäkerheten i anknytning till coronapandemin medför, i enlighet med besluten i budgetförhandlingarna 2020. Nivån på kommunernas statsandelar måste följa förändringarna i kostnaderna och uppgifterna.
– Kommunförbundet godkänner inte de planerade förslagen om att inte genomföra justeringen av kostnadsfördelningen och att permanent hålla fast vid de statsandelsnedskärningar som gjordes med anledning av arbetstidsförlängningen i samband med konkurrenskraftsavtalet. Även om också ökningar av statsandelarna utlovats, hotar dessa två faktorer att skapa ett bortfall på 500 miljoner euro i basfinansieringen för de kommunala tjänsterna, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
Kommunernas ekonomiska situation försvåras dessutom av de nya skyldigheter som föreslås för år 2022 och som inte har tillräcklig finansiering. Kommunförbundet påminner om att lagstiftning som gäller kommunerna till alla delar bör beredas tillsammans med kommunerna.
Kommunerna tacklar bristen på arbetskraft och klimatkrisen
På lång sikt står kommunekonomin också inför utmaningar när det gäller tillgången på kompetent arbetskraft, åtgärder för att motverka klimatförändringen och anpassningsåtgärder.
Kommunförbundet förutsätter att finansieringsprincipen tillämpas när kommunerna åläggs nationella skyldigheter och skyldigheter på EU-nivå i anknytning till den gröna omställningen.
För att tillgången till arbetskraft ska kunna tryggas krävs ett omfattande sektoröverskridande program, och staten bör i budgetförhandlingarna förbinda sig till att utarbeta ett sådant.
– Det är viktigt att stärka utbildningsutbudet inom branscher där det råder brist på arbetskraft. Kommunerna måste få tillräckliga resurser för integrationstjänster, multiprofessionella kompetenscentrum, handlednings- och rådgivningstjänster samt tjänster för invandrare, framhåller vice verkställande direktör Hanna Tainio.
Närmare upplysningar:
Joona Räsänen, styrelseordförande, tfn 050 547 5590
Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700
Hanna Tainio, vice vd, tfn 09 771 2006
Liitteet
Tietoja julkaisijasta

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme