Penningpolitiken stöder en hållbar ekonomisk återhämtning och förbättrade inflationsutsikter
Den globala ekonomin återhämtar sig från pandemin understödd av en stigande vaccinationstäckning och den ekonomiska politiken. Den branta nedgången övergår i år i en uppgång på 6 %. ”Den ekonomiska tillväxten i euroområdet är nu kraftig, men stöd från den ekonomiska politiken behövs fortfarande. Produktionsflaskhalsar i förening med eventuella nya virusvarianter och en låg vaccinationstäckning i de framväxande länderna kastar en skugga över utsikterna”, säger chefdirektör Olli Rehn.
Kraftiga penningpolitiska och offentliga åtgärder har minskat de ekonomiska skadorna på längre sikt. Penningpolitiken har bidragit till fortsatt lätta finansieringsvillkor samtidigt som centralbankernas balansräkningar har vuxit. De lätta finansieringsvillkoren i förening med offentliga stödåtgärder har underlättat tillgången till kredit för företag och hushåll. Ökningen i den offentliga skuldsättningen är därför kraftigare än vid kriser.
Inflationen saktade in i början av coronakrisen. Den stigande inflationen i euroområdet i år kan tillskrivas den låga prisnivån för jämförelsetidpunkten, prisökningen på råvaror och produktionsflaskhalsar. Dessa faktorer bedöms få inflationen att stiga temporärt. På medellång sikt dämpas inflationen i euroområdet dock av den outnyttjade kapaciteten i ekonomin och ett måttligt lönetryck. ”Det är penningpolitikens uppgift att bidra till gynnsamma finansieringsvillkor under en tillräckligt lång tid för att den ekonomiska återhämtningen ska kunna fortsätta och pandemins bromsande inverkan på inflationen försvinna”, framhåller chefdirektör Olli Rehn.
Enligt den nya strategin upprätthålls prisstabilitet bäst genom att sträva efter en symmetrisk inflation på 2 % på medellång sikt. Negativa och positiva avvikelser från målet betraktas som lika oönskade.”Den nya strategin förankrar inflationsförväntningarna vid inflationsmålet kraftigare än tidigare och bidrar till att sörja för att ekonomin inte permanent ska fastna i en för låg inflation”, poängterar chefdirektör Olli Rehn.
Med ledning av den nya strategin har den penningpolitiska hållningen varit fortsatt kraftigt ackommoderande. På sitt sammanträde i september höll ECB-rådet de penningpolitiska åtgärderna oförändrade. Rådet ansåg dock att gynnsamma finansieringsvillkor kan upprätthållas med en något långsammare takt i de värdepappersköp som görs med anledning av pandemin.
Finanspolitiken och penningpolitiken verkar i samma expansiva riktning i euroområdet. Kraftiga offentliga åtgärder har varit motiverade för att bekämpa konsekvenserna av pandemin. Samtidigt urholkar euroländernas höga skuldsättning förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt. ”Fastän en räntehöjning ännu inte är i sikte, kommer den att någon dag bli verklighet. Detta bör alla euroländerna ta hänsyn till i hanteringen av sina offentliga finanser”, konstaterar chefdirektör Olli Rehn.
- Presentation 16.9.2021, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Presentation 16.9.2021, byråchef Hanna Freystätter (på finska)
- Interimsprognos för den finländska ekonomin (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum