Få män söker hjälp för psykiska utmaningar – hindras av brist på information, den traditionella mansbilden samt kvinnodominansen inom tjänsterna

Med hjälp av enkäten samlade MIELI rf hösten 2021 in information om vad som hindrar män från att söka hjälp vid psykiska utmaningar och hur man kunde sänka tröskeln för att söka hjälp.Männen tillfrågades också om med vad de skulle ha behövt hjälp, och vilka metoder de redan hade för att övervinna dåligt mående.Den anonyma enkäten på nätet besvarades över 2000 gånger.Av svararna var 90 % män, över hälften i åldern 30 - 59, en fjärdedel under 30 år och en femtedel över 60 år.

”Det stora antalet svar överraskade oss och berättar om mäns vilja att ta itu med temat psykisk hälsa.Vi kan skönja en förändring i kulturen när ett så stort antal män är beredda att berätta om sina erfarenheter”, säger Jukka Valkonen, som är MIELI rf:s expert i ämnet och som har forskat i mäns erfarenheter av depression.

Det behövs mest hjälp mot ångest

Männen skulle ha behövt hjälp särskilt mot dåligt psykiskt mående och ångest.Nästan 70 % valde det som ett alternativ i flervalsfrågan.Näst mest valdes depression, och tredje mest problem i parrelationen och ensamhet.Över en fjärdedel skulle också ha behövt hjälp med att behandla självdestruktiva tankar.Lite över en tiondel önskade sig hjälp på grund av rusmedel.

Män söker betydligt mer sällan hjälp mot sina psykiska problem än vad kvinnor gör.Av samtalen till MIELI rf:s kristelefon kommer bara vart tredje från en man.Tre av fyra svarare har upplevt situationer i livet när de borde ha sökt hjälp men av olika orsaker inte gjorde det. Nästan var tionde man säger att han inte vill tala om sina problem med någon, bland annat på grund av skam.

”Det är inte nödvändigtvis så att män inte insjuknar eller upplever färre psykiska problem än kvinnor.Det handlar mera om inlärda beteende- och tänkesätt”, säger Valkonen.

Rädsla för att inte bli förstådd som man

Orsaker till att inte söka hjälp var enligt enkäten bl.a. ovetskap om vilka tjänster som fanns, brist på resurser samt rädsla för att ens manlighet skulle bli ifrågasatt. Många av svararna upplevde också att de hindrades från att söka hjälp på grund av det stigma som förknippas med psykisk ohälsa samt uppfattningen om att symtomen borde vara allvarligare. Många lyfte fram problem i samband med tjänsterna, till exempel långa köer, terapins höga pris samt dåliga erfarenheter av tjänsterna.Vissa befarade att kvinnodominansen inom branschen leder till att man inte blir förstådd som man.

”Det skulle vara lättare om det fanns mera manlig personal i den psykiska hälsovården.Också det skulle hjälpa om det fanns diskussionsstöd som vände sig till män, och om man talade mera om mäns problem”, skriver en svarare.

Männen hade mycket konkreta förslag för att göra det lättare att söka hjälp: enkla och lättfattliga råd hur man söker hjälp, en Jag behöver hjälp-länk på kommunens hemsida, och ett ställe där man kan gå in utan tidsbeställning och utan köer.

”Att boka tid till psykologen höjer tröskeln, för då måste jag fundera för mycket på orsaken till att jag söker hjälp”, skriver en man.

Svararna önskade en normalisering av att söka hjälp mot psykisk ohälsa, information om mentalvårdstjänster, samt berättelser av och om personer med psykisk ohälsa, antingen om kända personers egna problem eller helt enkelt prat i en kamratgrupp.I många svar framkom en önskan om en attitydförändring.

”Glöm alla dumma tankar om att en äkta man inte gråter eller visar sig svag.När man behöver hjälp är det är inte ett tecken på svaghet att medge det”, sammanfattar en svarare saken.

Dagens information om psykisk hälsa kritiserades för att den riktar sig till kvinnor eller betraktar män i negativ dager.

”Det kan vara ångestfullt att gå till en plats som signalerar att man utgår från att män är missdådare, genom till exempel affischer med budskap som Sluta dricka.Det kan vara lättare att ta emot budskapet via en positiv mansbild”, säger Valkonen.

Att söka hjälp kan underlättas

På frågan om vilka metoder män just nu har för att få utlopp för sitt dåliga psykiska mående valde merparten, det vill säga över hälften av svararna, motion som ett alternativ.De populäraste alternativen efter motion var att prata med en vän, naturen och partnerns stöd.För ungefär var femte svarare var rusmedel ett sätt att börja må bättre.Enligt Valkonen är den positiva inställningen till motion ett bra tips också för vårdens tjänster.

”Forskning visar att motion lindrar symtom på psykisk belastning och motion är en viktig skyddsfaktor. Kunde man göra något tillsammans som skulle göra det lättare att samtidigt prata?”, frågar Valkonen.

Valkonen berättar att i svaren betonades tre aspekter när det gäller att göra det lättare att söka hjälp: mannens eget sätt att agera, rådande värderingar, sätt att tala och attityder i mäns omgivning som kamratkretsar eller arbetsmiljöer, samt nedmontering av hinder formade av tjänstesystemet.

Också möjlighet att välja olika stigar skulle vara till hjälp, samt att vårdsystemet skulle utvecklas till att lyssna till mäns tal och uttryck.

”Vissa önskar sig tjänster riktade till män samt manlig personal.Det vore bra med möjlighet att välja.Man kunde också kombinera hjälp på nätet med stöd vid personliga möten”, säger Valkonen.

Just nu utvecklar MIELI rf ett arbetssätt som beaktar särskilt män i bl.a.projektet Miehen mieli, som administreras av Etelä-Karjalan mielenterveys ry. MIELI rf arbetar också med kulturell påverkan, väcker män till insikt om nyttan med att söka hjälp, samt påverkar systemet med tjänster.

”Om en man själv är beredd att söka hjälp är det viktigt att han också får den.Just nu förverkligas inte det här”, säger Valkonen.

MIELI rf:s kristelefon har jour dygnet runt under årets alla dagar, på nummer 09 2525 0111. I nättjänsten Tukinet på adressen Tukinet.net finns möjlighet till personliga samtal och gruppsamtal om flera olika ämnen.Centret för förebyggande av självmord stöder personer som har försökt begå självmord och deras anhöriga. Mottagningarna finns i Helsingfors och Kuopio.

 

MIELI rf:s enkät om mäns sökande av hjälp genomfördes i webbenkäten #miestenvuoro i november 2021. Enkäten spreds via olika samarbetsparter och organisationer samt i olika sociala medier. Enkäten genomfördes på finska och svenska.

Kampanjen Mieli-bandet inleddes i början av april och den lyfter fram allas rätt till god psykisk hälsa. Genom kampanjen samlar vi in medel till MIELI rf:s arbete för psykisk hälsa och krishjälp.