Coronapandemin minskade framför allt andra luftvägsinfektioner i fjol – antalet fästingburna hjärninflammationer ökade tydligt
År 2021 påverkade coronaviruspandemin fortfarande förekomsten av flera andra smittsamma sjukdomar. Man konstaterade i synnerhet färre andra luftvägsinfektioner än normalt. Uppgifterna framgår av information i THL:s register över smittsamma sjukdomar.
År 2021 konstaterade man till exempel betydligt färre laboratoriebekräftade fall av lungklamydia och mykoplasma än tidigare. Vanligtvis orsakar dessa bakterier symtom av luftvägsinfektion. Rhinovirus förekom liksom året innan, men den typiska vår- och hösttoppen observerades inte.
Influensainfektioner förekommer vanligen särskilt i november–december och på vårvintern. Under influensasäsongen 2020–2021 hade Finland ingen influensaepidemi, utan endast enstaka influensafynd blev anmälda till registret över smittsamma sjukdomar. Hösten 2021 gjorde man också endast enstaka anmälningar, men i december fanns det redan flera fynd.
"Under coronapandemin hade diagnostiken av luftvägsinfektioner huvudsakligen blivit koncentrerat på coronaviruset. Det är alltså möjligt att andra luftvägsinfektioner därför inte har blivit konstaterade. Dessutom har rekommendationerna och begränsningarna i anslutning till coronapandemin också förhindrat spridningen av andra luftvägsinfektioner ", säger THL:s överläkare Tuula Hannila-Handelberg.
Antalet fästingburna hjärninflammationer ökade tydligt
Antalet fästingburna hjärninflammationer (TBE) har ökat sedan 2019. I fjol blev sammanlagt 151 fall anmälda till registret över smittsamma sjukdomar, medan antalet 2020 var 91.
TBE konstaterade man särskilt hos människor som rörde sig i naturen i områden där prevalencen av TBE är hög. Våren 2022 utvidgade man det nationella vaccinationsprogrammet för TBE till nya områden i Kyrkslätt och Lojo.
Även färre tarminfektioner än normalt
År 2021 var också antalet konstaterade fall av vanliga bakterier som orsakar tarminfektioner, såsom salmonella, shigella, campylobacter och yersinia, färre än tidigare år.
"Ursprungslandet för flera tarminfektioner som man konstaterade i fjol är inte känt, men det är sannolikt att resebegränsningarna i anslutning till coronapandemin minskade antalet tarminfektioner från utlandet", säger Hannila-Handelberg.
THL svarar på nationell nivå för övervakningen, förebyggandet och bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Läkare och laboratorier anmäler fynd av smittsamma sjukdomar till registret över smittsamma sjukdomar som upprätthålls av THL. År 2021 gjorde man sammanlagt över 579 000 anmälningar, varav nästan 425 000 gällde coronaviruset. Mikrob- och sjukdomsspecifika uppgifter samlas årligen på THL:s webbplats.
Tilläggsuppgifter
Förekomsten av smittsamma sjukdomar i Finland 2021 (THL)
Sjukdomar och sjukdomsalstrare A–Ö
Tuula Hannila-Handelberg
överläkare
THL
tfn 029 524 7701
fornamn.efternamn@thl.fi
Idil Hussein
forskare
THL
tfn 029 524 7319
fornamn.efternamn@thl.fi
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum