Tidpunkten för puberteten förklarar inte pojkarnas sämre framgång i skolan

Pojkarnas skolframgång på högstadiet är klart sämre än flickornas, och enligt PISA-undersökningen är skillnaden i Finland störst jämfört med de övriga nordiska länderna.

”Tidpunkten för puberteten har samband endast med flickors skolframgång, men pojkarnas sämre skolframgång förklaras inte av tidpunkten för puberteten”, säger medicine licentiat och doktorand vid Helsingfors universitet Maria Suutela vid Forskningscentralen för barnsjukdomar på HUS. 

En undersökning som nyligen publicerades i webbpublikationen Frontiers in Endochrinology är den första artikeln i Suutelas doktorsavhandling om pubertetens koppling till skolframgång och hälsa.

Puberteten spårades på basen av tillväxtkurvan

I undersökningen användes uppgifter om mera än 13 000 barn som fötts och gått i skola i Esbo under åren 1997–2002. Tidpunkten för de ungas pubertet fastställdes på basen av tillväxtkurvor, där man ser en maximal tillväxthastighet som visar att den ungas tillväxt accelererar. Den snabbaste tillväxtfasen föregås av de första tecknen på puberteten, dvs. att flickornas bröstkörtel- och pojkarnas testikeltillväxt börjar. Tillväxtuppgifterna kom från rådgivningens och skolhälsovårdens datasystem. Flickor uppnådde den maximala tillväxthastigheten vid cirka 11,4 år och pojkar vid 13,5 år.

Dessutom samlades uppgifter om vitsorden för matematik, modersmål, engelska och gymnastik i årskurs 6, 7 och 9 i Wilma-tjänsten. 

De samlade uppgifterna sammanställdes och anpassades till de ungas födelsemånad och skolområdets socioekonomiska ställning.

Flickor är bättre än pojkar i alla läsämnen

Undersökningen visade att tidpunkten för puberteten inte hade något samband med vitsorden för pojkarnas läsämnen. Visserligen hade puberteten ett litet samband med ungdomarnas gymnastikvitsord: ju senare deras pubertet började, desto bättre klarade de sig i skolgymnastiken.

”Jag blev förvånad över att tidpunkten för puberteten inte påverkade pojkarnas skolframgång, i synnerhet matematikvitsordet. Inlärningen av matematik är till stor del beroende av skolan, medan man utsätts för engelska utanför skolan”, säger Maria Suutela. 

Tidpunkten för flickors pubertet hade däremot samband inte bara med motion utan också med skolvitsorden inom matematik: ju senare puberteten började, desto bättre presterade de i dessa ämnen. En tidig pubertet höjde flickornas vitsord i engelska.

Flickorna klarade sig bättre i skolan än pojkarna i alla ämnen som var med i jämförelsen. Eftersom pojkarnas skolframgång är klart sämre än flickornas, måste frågan undersökas ytterligare enligt Suutela.

”Det borde inte finnas stora skillnader i flickors och pojkars skolframgång. Skolframgång på högstadiet har betydelse för de ungas fortsatta studier och framtid. Om vi hittar en orsak kan vi påverka saken ", konstaterar Suutela.

”I undersökningen hittade man en förklaring på ännu en liten del av pubertetens mysterium”, säger den andra handledaren för doktorsavhandlingen, barnendokrinolog Matti Hero från Nya barnsjukhuset.