Kommunerna ska inte ha kvar finansieringsansvar för det grundläggande utkomststödet
15.9.2022 12:10:37 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
– Finansieringsansvaret bör inte i sin nuvarande form kvarstå hos kommunerna i början av 2023, eftersom kommunerna i och med vårdreformen inte längre kommer att ha verkliga möjligheter att påverka behovet av utkomststöd, kommenterar Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.
Alla uppgifter inom socialvården överförs till välfärdsområdena 2023. Genom socialvården har kommunerna tidigare direkt kunnat påverka antalet personer som behöver grundläggande utkomststöd. När välfärdsområdena tar över uppgifterna har kommunerna inte längre några verkliga möjligheter att påverka kostnaderna för utkomststödet genom egna åtgärder.
Enligt Kommunförbundet bör finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet i sin helhet överföras på staten i samband med social- och hälsovårdsreformen i början av 2023. Kommunförbundet anser att en överföring av finansieringsansvaret borde ha ingått i social- och hälsovårdsreformen.
Kommunförbundet efterlyser en utredning av konstitutionella problem
I vårdreformen skärs kommunernas statsandelar och skatteinkomster ner i motsvarande mån som kostnader överförs då välfärdsområdena tar över kommunernas uppgifter. Statsandelarna till kommunerna minskar från nio till fyra miljarder euro.
– I och med vårdreformen får det kvarstående finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet proportionellt en större andel av ekonomin i kommunerna. Ett finansieringsansvar på 350 miljoner euro innebär en minskning på nästan 10 procent i den nya kommunens statliga finansiering, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet.
Förslaget om att detta separata finansieringsansvar på cirka 350 miljoner euro ska bli kvar hos kommunerna kräver enligt Kommunförbundet att det görs en noggrann bedömning av eventuella konstitutionella problem under riksdagsbehandlingen.
– Frågan är viktig med tanke på kommunernas självstyrelse. Påverkar finansieringsansvaret kommunernas förmåga att sköta och finansiera sina lagstadgade och övriga uppgifter? När den kommunala ekonomin krymper måste kommunernas skyldigheter ses över ännu noggrannare. Man måste också utreda frågan på den enskilda kommunens nivå. Frågan kan bli problematisk också med tanke på den kommunala självstyrelsen, som tryggas i grundlagen, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.
Propositionen om ändring av lagen om utkomststöd (RP 127/2022 rd) överlämnades till riksdagen 8.9.2022. Den nya lagen är avsedd att träda i kraft 1.1.2023.
Nyckelord
Kontakter
Hanna Tainio
Vice verkställande direktör
+358 9 771 2006
hanna.tainio@kommunforbundet.fi
Sanna Lehtonen
Direktör för kommunal ekonomi
+358 50 575 9090
sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi
Juha Myllymäki
Direktör för juridiska ärenden
+358 50 408 4392
juha.myllymaki@kommunforbundet.fi
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen30.3.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Publiceras måndagen den 30 mars kl. 02.00 Kommunernas ekonomiska läge ser för närvarande ganska ljust ut. Om 12 månader uppskattas läget dock bli sämre. Också kommunernas skuldsättning hotar att öka. De flesta kommuner anser att kommunens ekonomi behöver anpassas betydligt eller åtminstone måttligt. På längre sikt är kommunerna beredda att vidta anpassningsåtgärder genom att förbättra sin produktivitet. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets ekonomibarometer våren 2026.
Kuntien velkaantuminen uhkaa kiihtyä – tuottavuuden parantaminen osaksi kuntien omia sopeutustoimia30.3.2026 02:00:00 EEST | Tiedote
Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometri, julkaisuvapaa ma 30.3.2026 klo 02.00. Kuntien talouden tila näyttäytyy tällä hetkellä melko valoisana. Näkymät kuitenkin heikkenevät arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Myös kuntien velkaantuminen uhkaa nousta. Valtaosa kunnista tunnistaakin taloudessaan huomattavan tai kohtalaisen sopeutustarpeen. Pidemmällä aikavälillä kuntakenttä on valmis toteuttamaan sopeutustoimia tuottavuuttaan parantamalla. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometristä.
Joensuu stad utsedd till Bästa infrastrukturbeställare 202527.3.2026 13:00:00 EET | Pressmeddelande
Kommunförbundet och INFRA rf har beviljat Joensuu stad utmärkelsen Bästa infrastrukturbeställare 2025. Joensuu är en öppen och utvecklingsvänlig beställare av infrastruktur, som har ett nära samarbete med regionens företag och utbildningsorganisationer. Staden använder sig av en regelbunden marknadsdialog samt främjar digitalisering och utsläppssnåla metoder för genomförande.
Joensuun kaupunki on vuoden 2025 paras infratilaaja27.3.2026 13:00:00 EET | Tiedote
Kuntaliitto ja INFRA ry ovat myöntäneet Joensuun kaupungille vuoden 2025 Paras infratilaaja -tunnustuksen. Joensuu on avoin ja kehitysmyönteinen infratilaaja, joka tekee tiivistä yhteistyötä alueen yritysten ja koulutusorganisaatioiden kanssa. Kaupunki hyödyntää säännöllistä markkinavuoropuhelua, edistää digitalisaatiota ja edistää vähäpäästöisiä toteutusmenetelmiä.
Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna19.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland. ”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum