Överkonsumtion av anfallsläkemedel är en riskfaktor för att migränen blir kronisk
Överkonsumtion av anfallsmedicin är en riskfaktor för läkemedelsutlöst huvudvärk och huvudvärken kan leda till att migränen blir kronisk. Kronisk migrän är den svåraste formen av sjukdomen. Då har patienterna migränsymtom nästan hela tiden och det kan vara svårt för patienten att urskilja när det föregående anfallet slutar och nästa anfall börjar.
Typiskt med sicksackmönster i synfältet
Typiska symtom på migrän är huvudvärk, illamående och sensorisk överkänslighet. Ungefär en tredjedel av migränpatienterna får i början av anfallen en s.k. aura, vars typiska uttrycksform är ett växande sicksackmönster i synfältet.
”Hörnstenar vid behandling av tillfälligt symptomatisk migrän är undvikande av faktorer som utgör en risk för anfall samt effektiv anfallsbehandling, såsom antiinflammatoriska läkemedel eller triptaner. Grunden för en aktivare behandling av migrän är däremot förutom att undvika faktorer som är en riskfaktor för anfall, även profylaktisk läkemedelsbehandling och å andra sidan beaktande av faktorer som utgör en risk för att migränen blir kronisk”, säger specialistläkare i neurologi Ville Artto vid HUS.
Nytt anfalls- och profylaktiskt läkemedel till salu
Inom läkemedelsbehandlingen av migrän har betydande framsteg gjorts under de senaste åren i.o.m. en bättre förståelse av mekanismerna för hur sjukdomen uppstår. Den kalcitoningenrelaterade peptiden (CGRP) anses vara en viktig signalsubstans vid migränanfall. Antikroppar som påverkar dess funktion har redan i några år använts för profylaktisk behandling av svår migrän.
De första CGRP-antagonisterna, dvs. gepanterna, har fått försäljningstillstånd denna höst. Gepanter kan användas för både anfallsbehandling och profylaktisk läkemedelsbehandling av migrän. Det är möjligt att de är säkrare än de nuvarande målsökande läkemedlen även hos patienter med artärsjukdom. Dessutom är det möjligt att gepanter inte utgör en riskfaktor för läkemedelsutlöst huvudvärk.
Mer information:
Specialistläkare i neurologi Ville Artto
ville.artto@hus.fi
Nyckelord
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum