Utredning om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier 2022

Twitteranvändningen minskar i kommunerna, TikTok på frammarsch

Av sociala medier använder kommunerna mest Facebook (99 %), Instagram (93 %) och YouTube (83 %). LinkedIn (56 %) har gått förbi Twitter (52 %) och är den fjärde mest använda kanalen på sociala medier. Det framgår av Kommunförbundets enkät om webbkommunikation och sociala medier som genomförs vartannat år.

TikTok är på frammarsch, men används fortfarande i liten omfattning. Sammanlagt 15 procent av de kommuner som besvarade enkäten använder TikTok.

Ungdomsväsendet, biblioteken samt kultur- och idrottsväsendet är de sektorer som är mest aktiva på sociala medier.

Finska är det språk som används mest i tjänsterna på sociala medier (95 %). Andelen engelska och svenska 26 procent.

Två av tre kommundirektörer aktiva på sociala medier

Nästan två av tre (64 %) kommundirektörer använder sig av sociala medier i sin arbetsroll. Någon större förändring har inte skett jämfört med för två år sedan. 

– Det verkar som om kommundirektörernas aktivitet på sociala medier har stabiliserats. De kommundirektörer som sedan tidigare är aktiva på sociala medier använder dem också i sin arbetsroll, säger Tony Hagerlund, utvecklingschef i kommunikation vid Kommunförbundet.

Bland kanalerna på sociala medier använder kommundirektörerna sig mest av Facebook (49 %). Twitteranvändningen (38 %) har minskat under de senaste två åren. Instagram används nu av var fjärde kommundirektör (26 %) i arbetsrollen.

Av de kommuner som svarade uppgav 78 procent att det går att följa kommunens fullmäktigesammanträden på kommunens webbplats eller på annat sätt. 

Webbtjänster förnyas i mindre omfattning än för tre år sedan

Var tredje (32 %) av de kommuner som deltog i enkäten håller på att förnya sin externa webbplats. För tre år sedan gjorde 54 procent av kommunerna det. Det är också färre kommuner som förnyar sitt intranät. För tre år sedan var 42 procent av kommunerna i färd med att förnya intranätet, nu är motsvarande siffra 23 procent.

– Bakom förändringen ligger troligen två faktorer. För några år sedan såg kommunerna över sina webbtjänster så att de skulle beakta tillgänglighetslagstiftningen, och det var också nödvändigt att förbättra responsiviteten (dvs. att webbplatsen fungerar bland annat med mobila enheter). Nu är de största uppdateringarna gjorda och man har återgått till ett normalläge, säger Hagerlund. 

Nästan alla kommuner som besvarade enkäten (96 %) har innehåll på finska i webbtjänsterna. Sammanlagt 49 procent av kommunerna har innehåll på engelska och 32 procent på svenska i sina webbtjänster.

I fråga om webbtjänsternas tillgänglighet är situationen bäst när det gäller användargränssnitt och tekniskt genomförande. Det finns mycket att göra med tanke på tillgängligheten i webbtjänsternas innehåll. Den största utmaningen gäller bilagor. 

Välfärdsområdesreformen påverkar kommunernas webbtjänster på olika sätt

I enkäten ombads kommunerna bedöma hur välfärdsområdesreformen påverkar kommunens webbtjänster.

I många kommuner medför reformen inga ändringar alls i webbtjänsterna, eftersom social- och hälsovårdstjänsterna redan tidigare har överförts till samkommunen. I en del kommuner innebär ändringen en omfattande genomgång av webbtjänsterna, omarbetning av webbplatsstrukturen samt uppdatering av länkar och kontaktuppgifter. Kommunerna har förberett sig på att från årsskiftet guida invånarna till den information de söker.

– I vissa kommuner kommer övergångsperioden att förlängas, eftersom välfärdsområdets webbsidor inte hinner bli helt färdiga till årsskiftet, säger Riikka Komu, sakkunnig i kommunikation vid Kommunförbundet.

Sammanlagt 181 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 58,6 procent.

Närmare upplysningar:

Tony Hagerlund, utvecklingschef, kommunikation, Kommunförbundet, 050 526 2158
Riikka Komu, sakkunnig i kommunikation, Kommunförbundet, 044 543 1987
fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi