Finlands ekonomi glider in i en recession

Den ekonomiska tillväxten tog fart globalt i början av 2022 när coronabegränsningarna avvecklades och pandemin hamnade mer i skymundan. Också den finländska ekonomin växte kraftigt under hela början av året. Rysslands anfall mot Ukraina har dock fått tillväxten att stagnera. Enligt Finlands Banks prognos växer ekonomin i Finland med 1,9 % under 2022 för att 2023 glida in i en mild recession, där BNP krymper med 0,5 %. Recessionen är en följd av energikrisen, som Rysslands anfallskrig fördjupat ytterligare, och av de snabbt stigande levnadskostnaderna. Tillväxten stiger tillbaka till 1,1 % under 2024, då motvinden för ekonomin avtar. Under 2025 är den ekonomiska tillväxten 1,5 %.

Inflationen har stigit kraftigt under 2022. Kriget har försvårat tillgången till energi, vilket har drivit upp el- och bränslepriserna avsevärt. På grund av den dyra elektriciteten kommer priserna att ligga kvar på en hög nivå särskilt under de kommande vintermånaderna. ”Hög inflation och vikande köpkraft får den privata konsumtionen att sjunka under åren framöver. Den försämrade köpkraften och de stigande räntorna på grund av den höga inflationen drabbar framför allt skuldsatta hushåll, som kan bli tvungna att skära ned på sin konsumtion betydligt”, säger Finlands Banks prognoschef Meri Obstbaum.

Den höga inflationen minskar konsumenternas köpkraft och urholkar konsumenternas och företagens förtroende för ekonomin.Den stora ekonomiska osäkerheten i förening med svagare konjunkturutsikter och ökade finansieringskostnader har gjort företagen mer återhållsamma i sina investeringsbeslut.

Råvaru- och komponentbristen och störningarna i den internationella godstrafiken ger gradvis vika. Inflationen saktar in till 5 % under 2023 för att redan under 2024–2025 ligga kring 2 %. ”Då inflationen bromsar in, ökar hushållens köpkraft och den ekonomiska osäkerheten skingras. Det ger fart åt konsumtionen och förbättrar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt”, konstaterar Meri Obstbaum.

Den heta arbetsmarknaden är på väg att svalna. Det goda sysselsättningsläget och besparingarna från coronatiden har tills vidare underlättat hushållens situation. Företagen i framför allt servicebranscherna har anställt mycket ny arbetskraft. Inom många branscher lider företagen brist på yrkeskunnig arbetskraft och vill därför hålla fast vid sina arbetstagare. Sysselsättningsgraden sjunker i likhet med BNP tillfälligt under 2023, men börjar därefter åter stiga.

De offentliga utgifterna överskrider alltjämt inkomsterna under åren framöver. Befolkningens åldrande höjer vård- och omsorgskostnaderna samtidigt som räntekostnaderna för skulden stiger. Underskottet i de offentliga finanserna finansieras med skuld. Skuldkvoten kommer att stiga betydligt från och med 2024 och ligger nära 75 % vid slutet av 2025. Anpassningen av de offentliga finanserna kräver stora utgiftsnedskärningar och skattehöjningar under kommande valperioder. Enligt Finlands Banks beräkningar uppgår hållbarhetsunderskottet till ca 4 % av BNP.

• Presentation 16 december 2022, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
• Euro & talous-publikationen (på finska)