Vasa eftersträvar ett 50 km långt nätverk av gång- och cykelvägar

Vasa stads målsättning är att vara koldioxidneutral vid utgången av 2020-talet. Trafiken är redan nu en stor utsläppskälla och man försöker minska koldioxidutsläppen den orsakar bland annat genom att öka cykling och gång.

– Målet är att få så många stadsbor som möjligt att cykla. Rörelse som sker med muskelkraft har också betydande inverkan för att öka det belopp som blir kvar i regionalekonomin samt minska de kostnader som beror på fysisk inaktivitet, berättar Vasa stads projektingenjören Samuli Huusko.

Under projektet kommer det att byggas cirka 50 km högkvalitativa gång- och cykelleder i Vasa, som förenar de olika stadsdelarna med centrum.

– Vasa är en idealisk cykelstad eftersom mer än 81 procent av invånarna bor under 5 km från torget, vilket är inom radien för de bästa cykelavstånden.  Lederna mellan centrum och de olika stadsdelarna gör det enklare att röra sig runt om i Vasa, så som till Vasklot, Brändö, Gerby, Dragnäsbäck, Skogsberget, Orrnäs, Korsnäståget, Gamla Vasa och Sunnanvik, beskriver Huusko.

Cykelalliansen ansvarar för genomförandet

För genomförandet av cykelprojektet valde stadsmiljönämnden alliansgrupperingen Pyörällä päästään som består av GRK Suomi Oy och Sitowise Oy.  Alliansen ansvarar för alla uppgifter relaterade till cykelfrämjandet, dvs. planering, byggande, underhåll, marknadsföring och utveckling.

– Enligt alliansmodellen följs upphandlingsbeslutet av en utvecklings- och genomförandefas under det första året, samt en underhållsfas som gäller för hela avtalet.  Utvecklingsfasen börjar i januari 2023 och de egentliga byggnadsarbetena inleds i Vasa centrum sommaren 2023, säger Huusko.

Projektgruppen har tagit de bästa lärdomarna från andra cykelstäder. För att man även vintertid ska få Vasaborna att välja cykeln krävs förutom cykelvägar även en satsning på andra kringtjänster.

– Cykelvägarnas underhåll ingår som en viktig del i projektet, så att det är lätt och säkert att cykla längs dem även på hösten och vintern. Cykelvägarna läggs i superklassen för underhåll, så man med gott humör kan använda dem oberoende av väder i fortsättningen. Inom ramen för projektet planeras även andra kringtjänster så som cykelparkering, säger projektchef Pasi Samppala från GRK.

Projektet är uppdelat i delfaser under tiden 2023–2029. I praktiken betyder det att man varje sommar efter byggnadsfasen planerar och utvecklar följande etapper för cykling.  Inom projektet arbetar anställda från GRK och Sitowise, dessutom söker man partner för genomförandet bland företagare i Österbotten.

– Projektet bildar en mycket intressant helhet som övergripande omfattar främjande av cykling med perspektivet av såväl marknadsföring, planering, byggande som underhåll. Genom att planera kvalitativa och innovativa lösningar kan vi skapa väldigt fina förhållande för cykling året runt och samtidigt möjliggöra att cyklingen ökar i popularitet. Vi kommer att utveckla förutsättningarna för cykling på ett innovativt sätt både genom tekniska lösningar och för tjänster som gäller cykling, konstaterar avdelningschef Pasi Pekkala som ansvarar för projektplaneringen.

Projektets totalkostnad bestäms under den årliga utvecklingsfasen och man strävar efter att kostnadernas storleksklass ska vara cirka 30–50 miljoner euro. Korsholms kommun och NTM-centralen deltar i alliansen som optioner, således kan alliansen även genomföra beställningar av andra samt gemensamma beställningar av cykelprojekt inom Vasaregionen.

Cykelvägarna är kolsänkor

Målsättningen för cykelprojektet är att minska koldioxidutsläppen i Vasa. Vid projektets genomförande kommer man också att fästa uppmärksamhet vid utsläppen på arbetsplatsen och från byggnadsmaterialen.

Inom byggnadsbranschen påverkas omfattningen av verksamhetens kolavtryck framför allt av arbetsplatsens materiel och fordonens bränsleutsläpp. Därför använder GRK till 95 % förnybara bränslen i Vasa för att minska utsläppen.

Biokol används i projektet för att bidra till att klimatmålen uppnås.  På cykellederna används biokol som material för växtunderlag samt som filter vid dagvattenreningen. Ett ton biokol binder ungefär 3–5 ton koldioxid och gör den på så vis till en kolsänka.