Alexander Lauréus – Mot Rom 16.2.2023 – 20.8.2023 Konstmuseet Sinebrychoff

Alexander Lauréus (1783–1823)

Alexander Lauréus föddes i Åbo där man tidigt lade märke till hans konstnärliga begåvning. Han flyttade redan vid 19 års ålder till Stockholm för att studera vid Kungliga Konstakademien. Efter sin examen inledde Lauréus en framgångsrik karriär som målare i Stockholm. Hans verk ställdes ut årligen på Konstakademiens utställningar, och hans kundkrets växte år för år. Det var också i Stockholm som Lauréus träffade sin livsledsagarinna Charlotta Thynelius. Paret levde tillsammans utan att ingåäktenskap, och de reste till Paris 1817. År 1820 fortsatte resan till Rom. Mötet med ljuset, solen och den italienska kulturen gjorde stort intryck på Lauréus, och hans tid i Rom blev kulmen på hans konstnärliga produktion. Alexander Lauréus insjuknade i en febersjukdom i Rom och dog 1823 vid 40 års ålder. Han är begravd på kyrkogården för icke-katoliker i Rom.

Lauréus i Stockholm

För en ung student var det ett stort steg att flytta från Åbo till rikets huvudstad Stockholm. Lauréus bekantade sig med de kungliga konstsamlingarna och 1600-talets holländska måleri. Han inspirerades av holländsk guldålderskonst och intresserade sig tidigt för scener i eldsljus. Han specialiserade sig på att återge interiörer eller landskap med ljus från stearinljus, facklor eller öppen eld, ofta också med månljus. Många motiv är bekanta från äldre konst: gestalter i fönster, kvinnor i vardagliga sysslor och lärda män i bibliotek. Lauréus blev i själva verket en föregångare för den romantiska genrekonsten i Europa.

I Stockholm avbildade Lauréus ofta människor från olika samhällsklasser på marknader, på krogar eller i vinkällare. Han förde måleriet närmare underhållningskulturen. Vid den här tiden var vanliga människors vardagsliv fortfarande ett ovanligt tema inom måleriet, och inte särskilt uppskattat inom den akademiska konstvärlden som föredrog antikens historia och bibliska motiv. Lauréus avbildade ofta såväl arbetare och soldater som finare herrar på krogar. Krögarna och servitriserna var i allmänhet kvinnor. På flera av verken blir de trakasserade av männen, såsom i målningen Husarer på krog (1810).

Det finns ofta ett humoristiskt inslag i målningarna. I målningen En väl plägad Man (1808) är mannen som stapplar hem på osäkra ben en komisk figur. Också målningen Kalaset hos pastorns (1815) är ett humoristiskt verk. Målningens tema baserar sig löst på Anna Maria Lenngrens dikt Grevinnans besök (1800), som beskriver en grevinnas och hennes dotters besök hos pastorn. Lenngren betonar det löjliga intryck som prästernas och borgarnas desperata försök att imitera och smickra adeln gör.

Fönstren öppna mot Europa

Hösten 1817 reste Lauréus till Paris tillsammans med sin livsledsagarinna Charlotta Thynelius. I Paris avbildade Lauréus folkfester, bland annat en fest som gavs till den franske kungens ära i verket St Louisfesten i Paris I och II (1819), samt en försvinnande folkkultur såsom till exempel gatuhandlare som kom in från landsbygden klädda i traditionella dräkter.

Lauréus arbetsrum i Paris var inte lämpliga för oljemålning, och därför koncentrerade han sig där på teckning. En av de få oljemålningar Lauréus gjorde i Paris är Lantkvinna säljer vindruvor åt savojardgossar (1819). Lauréus förebild var uppenbarligen Carle Vernets Körsbärsförsäljaren (1817) ur serien Cris de Paris.

Efter två och ett halvt år i Paris fortsatte Lauréus sin resa till Rom våren 1820. Tiden i Rom blev stark och kreativ för Lauréus, det var där han målade sina mest centrala verk.

Lauréus avbildade romarnas vardagsliv. Hans målningar av ruiner och munkar knyter Lauréus till den romantiska traditionen. Vingårdsmannens familj (Il Vignaruolo) (1822) är en idealiserad återgivning av det enkla livet i Roms utkanter. Hans imponerande behandling av ljuset i målningarna Bedjande munk (1821) och Munk i en till vinkällare förvandlad ruin (1823) visar hur långt Lauréus teknik hade utvecklats. Han började göra större målningar än tidigare, och i Rom började Lauréus fantasi få fritt spelrum vilket kan ses i hans sista, oavslutade verk Gatuscen från Rom (1823).

Lauréus fick mycket beröm för sina återgivningar av italienskt folkliv. Hans verk köptes av ledande svenska konstsamlare såsom kronprins Oscar och greve Gustaf Trolle-Bonde.

Utställningens kurator: FM Lotta Nylund

Utställningspublikation: Alexander Lauréus – Kohti Roomaa | Mot Rom | To Rome
Ira Westergård
Kontakt: Parvs, hanna.karppanen@parvs.fi

Lån av verk:
Akademiska föreningen i Lund, Göteborgs konstmuseum, Kungliga samlingarna, Nationalmuseum, Stockholm, Stadsmuseet i Stockholm, Stockholms universitet, Östergötlands museum, Emil Aaltonens konstsamling, Gösta Serlachius Konststiftelse, Mänttä, Helsingfors stadsmuseum, Helsingfors universitet, Konststiftelsen Nordea i Finland, Porin taidemuseo, Reitz samlingar, Åbo konstmuseum, Villa Gyllenberg, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, privatsamlingar.

Information, intervjuer, fotograferingsanhållan:
Marknadsförings- och kommunikationsexpert Katariina Hänninen, t. 0294 500 477 katariina.hanninen@siff.fi

Pressbilder: https://press.sinebrychoffintaidemuseo.fi/sv/media/alexander-laureus-mot-rom

Följande evenemang: https://sinebrychoffintaidemuseo.fi/sv/kalender 

Tilläggsuppgifter om utställningen:

Museichef Kirsi Eskelinen
t. 0294 500 490
kirsi.eskelinen@siff.fi

Intendent Ira Westergård
t. 0294 500 473
ira.westergard@siff.fi

Inträde:
18 € / 12 €, under 18 år gratis. Gratis inträde med museikortet.

Öppet:
ti, to, fre 11–18, on 11–20, lö, sö 10–17, måndagar stängt

Guidningsbokningar:
må−fre kl. 10–14 t. 0294 500 500, forsaljning@fng.fi

Kontaktuppgifter: Konstmuseet Sinebrychoff, Bulevarden 40, 00120 Helsingfors
t. 0294 500 460, www.siff.fi

Facebook @siffmuseo | Instagram @Sinebrychoffartmuseum | Twitter @Sinebrychoffart

Konstmuseet Sinebrychoff är en del av Nationalgalleriet tillsammans med Kiasma och Konstmuseet Ateneum.