Fortsatt livlig efterfrågan på studielån trots högre räntor

I januari 2023[1] utbetalades studielån för 335 miljoner euro, vilket är 4 % mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Genomsnittsräntan på studielån som betalades ut i januari 2023 var 2,24 %. Räntorna på nya utbetalningar av studielån har stigit sedan januari 2022, varvid genomsnittsräntan var 0,09 %. De euriborbundna lånens andel var 88 % av samtliga utbetalda studielån och genomsnittsräntan på dem var 2,26 %. Av de nya utbetalningarna av euriborbundna studielån var 75 % bundna till sex eller tolv månaders euriborränta.
Det utestående beloppet av studielån har ökat i rask takt de senaste åren, även om årsökningen har mattats av stadigt. Vid utgången av januari 2023 uppgick det utestående beloppet av studielån till 6,0 miljarder euro och årsökningen var 9,0 %. Senast var årstillväxten långsammare i november 2014. Det utestående beloppet av studielån har mer än fördubblats efter studiestödsreformen som trädde i kraft 2017.
Utöver de större låneposterna som följde på studiestödsreformen beror ökningen i beloppet av utestående studielån också på att låntagarna har ökat i antal. Det totala antalet studerande med studielån har ökat snabbt under de senaste åren. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik var antalet personer med studielån 515 000 läsåret 2021–2022, när antalet studielåntagare tre år tidigare var 80 000 färre.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i januari 2023 nya bostadslån för 0,8 miljarder euro, vilket är 570 miljoner euro mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 80 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån steg från december och var 3,58 % i januari. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av januari 2023 till 108,1 miljarder euro och årsökningen var 0,0 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,7 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,0 miljarder euro av konsumtionskrediter och 18,2 miljarder euro av övriga lån vid utgången av januari.
De finländska företagen lyfte i januari nya lån[2] för 1,9 miljarder euro, varav bostadsbolagslånen utgjorde 420 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån steg från december till 4,26 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av januari till 104,9 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 42,5 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 110,9 miljarder euro vid slutet av januari 2023 och genomsnittsräntan var 0,29 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 100,6 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 4,4 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i januari nya tidsbundna inlåningsavtal för 860 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i januari 1,98 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Usva Topo, telefon 09 183 2056, e-post: usva.topo(at)bof.fi,
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 30.3.2023 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/monetara-finansinstituts-balansrakning-och-rantor/.
[1]Den andel av studielånet som är avsedd för vårterminen kunde lyftas i januari.
[2] Exkl. konto- och kortkrediter.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum