Utredning om försörjningsberedskapen inom sjöfarten: en fungerande marknad och fler finländska experter behövs

En fungerande sjöfartsmarknad är en viktig del av Finlands försörjningsberedskap för sjöfarten. Det inhemska tonnaget räcker inte till för försörjningsberedskapens behov under undantagsförhållanden. Cirka 70 procent av Finlands sjötrafik sköts med utländska eller i utlandet registrerade fartyg och ungefär 30 procent av Finlands sjötransporter med fartyg som är registrerade i Finland.

”Sjöfarten är en global affärsverksamhet. Betydelsen av finländsk kompetens betonas när det kommer till utmaningarna med Östersjön. Östersjökustens långa och buktiga farleder som också blir istäckta kräver specialkompetens för en säker sjöfart och utvecklingen av sjöfarten. Endast sjöfartsutbildning räcker inte. Sjöfartspersonalen behöver naturliga karriärstigar, som fortsätter i utvecklingsuppgifter inom sjöfarten”, säger äldre beredskapsexpert Jukka Etelävuori vid Försörjningsberedskapscentralen.

I utredningens resultat betonas att mängden sjöfolk i Finland minskar. Den brist på kunniga och kompetenta medarbetare som rederierna redan nu tampas med kommer att märkas senast i slutet av decenniet även inom uppgifter utanför rederierna (bl.a. lotsning, VTS, administration, hamnar, färjetrafik och branschutbildning). Också den allt striktare miljöregleringen för att minska sjöfartens utsläpp medför egna utmaningar. En av dem är att även i fortsättningen kunna bedriva i synnerhet vintersjöfart med effektiv och lämplig men samtidigt lagenlig materiel i Finland.

Utredningen belyser genom exempel sjöfartens situation i fråga om försörjningsberedskapen

Utredningen granskar med hjälp av ett exemplifierat scenario hur fartygsbeståndet räcker till under undantagsförhållanden. Enligt utredningen torde den finländska ro-ro-/ro-pax-kapaciteten vara tillräcklig för att tillfredsställa hela transportbehovet. Förbehållet är bland annat att dessa fartyg kan transportera en mängd olika typer av last, varvid behovet att använda dem under undantagsförhållanden kan bli större än beräknat och samtidigt kan fartygen efterfrågas även på annat håll.

I det exemplifierade scenariot skulle de inhemska oljetankfartygens kapacitet räcka till för att täcka cirka 60 procent och produkttankfartygen för cirka 35 procent av transportbehovet under undantagsförhållanden. I fråga om små bulkfartyg skulle det inhemska tonnaget täcka cirka 40 procent och i fråga om stora torrlastfartyg skulle andelen vara cirka 30 procent.

Utredningen visar att containertrafiken nästan helt borde säkras med utländskt tonnage. Även transportbehovet när det gäller gastankfartyg kräver utländskt tonnage.

I fråga om hamnarnas situation lyfter utredningen fram att hamnarnas godstrafik i stor utsträckning är koncentrerad till en tredjedel av hamnarna och bland dessa också främst till de 3–5 största. Ro-ro- och containertransporterna har koncentrerats till några hamnar i södra Finland.

”Suomen merikuljetusten huoltovarmuuskapasiteetti” har tagits fram på uppdrag av Sjötransportpoolen inom Försörjningsberedskapsorganisationen (FBO) och Finlands Skeppsmäklare r.f. och som en del av programmet Försörjningsberedskapscentralens Logistik 2030. Utredningen har genomförts av Turun yliopisto under ledning av professorn i logistik Lauri Ojala. Utredningen kan läsas på Försörjningsberedskapscentralens webbplats: https://www.huoltovarmuuskeskus.fi/julkaisut

 Mer information:

Sjötransportpoolens poolsekreterare Juha Savisaari, tfn 040 5201 649, juha.savisaari@shipowners.fi

Sari Turkkila, verksamhetsledare för Finlands Skeppsmäklare r.f., tfn 040 5263 348, sari.turkkila@shipbrokers.fi

Äldre beredskapsexpert Jukka Etelävuori vid Försörjningsberedskapscentralen, tfn 029 505 1003, jukka.etelavuori@nesa.fi