Arandas vinterövervakningsresa: Vindarna har blandat vattenmassorna och lyft fosfat till ytvattnet i östra Finska viken

Rikligt med fosfornäring i ytskiktet i det öppna havsområdet

I ytskiktet i det öppna havsområdet i Finska viken uppmättes höga halter av näring särskilt i områdena öster om Helsingfors.

"Vid observationsstationen längst österut observerades rekordvärden för Arandas vinterresor. Fosfathalterna uppmätta i ytskiktet var högre än någonsin tidigare", berättar resechefen Harri Kankaanpää.

Orsaken till de höga halterna i Finska viken är uppenbarligen det fosforhaltiga djupvattnet som strömmat in från huvudbassängen i Östersjön och den lokala frisättningen av fosfor från bottnen av Finska viken. De kraftiga stormarna i januari blandade vattenmassorna och gjorde fosfatfosforhalten hög även i ytskiktet i vattnet. Att vattenmassorna blandas har också positiva effekter. Blandningen har förbättrat syreläget på bottnen och i västra Finska viken fanns det syre till och med på 100 meters djup. På grund av regnen i början av vintern och snösmältningen var näringsflödena i åarna och älvarna i Finska viken stora i januari, men de tillfälliga höga fosforhalterna från land har ingen andel i de höga fosforhalterna som uppmättes i det öppna havet vid vinterövervakningen.

I Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken var fosfathalterna i ytskiktet högre än normalt. I dessa områden låg halten av oorganiskt kväve nästa på samma nivå som tidigare år. I Bottenhavets djup konstaterades syrehalten vara på en lägre nivå än förra vintern. Bottnen är dock inte syrefri i Bottenhavets djup, vilket delvis beror på låg syreförbrukning och delvis på tröskeln till Ålands hav, som begränsar flödet av syrefritt djupvatten från egentliga Östersjön till Bottenhavet.

I Skärgårdshavet hade hela vattenpelaren blandats från ytan till bottnen och syre- och näringssituationen var normal för årstiden.

Syreläget i vattenmassan nära bottnen i huvudbassängen i Östersjö är fortfarande dåligt och fosfathalten i vattnet nära bottnen är mycket hög där jämfört med i andra delbassänger i Östersjön. Salt, syrefattigt och näringsrikt vatten som rör sig från huvudbassängen kan alltså fortfarande ha en negativ inverkan på situationen i Finska viken.

Halten av oorganisk fosfatnäring har ökat i de öppna havsområdena i Finland

Målet med Finlands havsförvaltningsplan är att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön i hela vårt havsområde. Finland är också en aktiv aktör i arbetet inom Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM), vars mål för en god status gäller hela Östersjön. Det nuvarande tillståndet hos den marina miljön i förhållande till målen följs regelbundet upp med hjälp av indikatorer. Observationerna av kväve- och fosfornäring under Arandas vinterövervakningsresa används för att uppdatera de näringsindikatorer som beskriver utvecklingen av eutrofieringen.

I den senaste statusbedömningen som publicerades 2018 (Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018) konstaterades, att det i nästan alla våra öppna havsområden fanns mer näringsämnen än vad gränsvärdet för en god marin status tillåter. Endast i Bottenviken uppfyllde halterna av oorganisk fosfor målen. Hela vårt havsområde bedömdes vara eutrofierat. I denna bedömning används som indikatorer förutom näringsnivån även indikatorer för algmängd och bottenstatus, som berättar om direkta och indirekta konsekvenser av näringsämnena.

Observationerna från övervakningsresan denna vinter förutspår tillsammans med observationerna från tidigare år en försämring av statusen för fosforindikatorn, jämfört med föregående statusbedömningsperiod. Kväveindikatorn visar ingen motsvarande försämring, utan för dess del kan man till och med uppskatta att statusen har förbättrats något under 2000-talet.

Det är dock fortfarande en lång väg kvar för att uppnå en god status i havsområdena. Finlands öppna havsområden har en stark växelverkan med den egentliga Östersjön och de rörelser som sker där i vattenmassorna har på kort sikt en betydande inverkan särskilt på situationen i Finska viken. På lång sikt är det dock viktigt att minska näringsbelastningen från land och luft och stävja klimatförändringen för att uppnå en god marin status. Våra egna åtgärder påverkar tillståndet i våra inre kustvatten även på kortare sikt.

Arandas vinterövervakningsresa gick genom Finska viken, Skärgårdshavet, norra egentliga Östersjön, Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Under resan samlade man förutom uppgifter om närings- och syresituationen även in uppgifter om bland annat mängden skadliga kemikalier, mikroplaster och undervattensbuller samt den fysikaliska situationen. Aranda åker på sin nästa övervakningsresa i april, då man särskilt fokuserar på att undersöka vårblomningen hos växtplanktonet.

Mer information

Situationen i Finska viken, skadliga kemikalier, undervattensbuller: Ledande forskare, resechef Harri Kankaanpää, Finlands miljöcentral, tfn. 0295 251 258, fornamn.efternamn@syke.fi

De interna näringsflödena i Östersjön: Specialforskare Jouni Lehtoranta, Finlands miljöcentral, tfn. 0295 251363, fornamn.efternamn@syke.fi

Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, tfn. 0295 251242, fornamn.efternamn@syke.fi