Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar
12.4.2023 08:50:01 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin.
Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna.
"Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmiljö främjas aktivt", berättar planerare Noora Holm vid THL.
”Vårt forskningsmaterial har samlats in mitt under coronaepidemin och ett vardagsliv som avviker från det normala, men situationen har varit dålig under en lång tid", säger Holm.
Studieinriktningen påverkar mängden sittande
Största delen av sittandet skedde under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.
Bild 2. Se bilden nedan.
Mest satt studerande inom databehandling och datakommunikation (cirka 12 timmar och 30 minuter) och minst studerande inom pedagogik (cirka 9 timmar och 30 minuter).
"Studierna inom olika studieinriktningar kan ha olika karaktär. Till exempel för lärarstuderande inom småbarnspedagogiken är undervisningen kanske mer funktionell och de är mindre stillastående under studiedagen. Studier i databehandling och datakommunikation utförs däremot i huvudsak sittande vid terminaler", berättar Holm.
Bild 3. Se bilden nedan.
Pauser och även små rörelser ökar välmående och piggheten under studierna
Långvarigt sittande är en hälsorisk även om personen rör sig i en mängd som motsvarar rekommendationerna.
"Att sitta för mycket ökar bland annat risken för övervikt, sömnsvårigheter och psykiska störningar. Även lite rörelse, såsom att stiga upp och lite motion när man studerar ökar vakenheten och påverkar uppmärksamheten och minnet positivt", berättar Kirsti Siekkinen, sakkunnig inom främjande av hälsa i programmet Studier i rörelse.
Det finns många sätt att förebygga att man fastnar och sitta på stolar och soffor i högskolans och vardagens verksamhetsmiljöer.
"Det är väsentligt att högskolornas studieutrymmen stöder byte av arbetsställning. Dessutom är det önskvärt att utbildningsanordnaren möjliggör och uppmuntrar studerandena till aktiva pauser som främjar hälsan, välfärden och lärandet – även i distansundervisningen", konstaterar Jussi Ansala, specialsakkunnig inom högskoleidrott vid Studerandenas idrottsförbund.
Bild 4. Se bilden nedan.
Materialet från Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) samlades in i februari–mars 2021 med en elektronisk enkät. Målgruppen för undersökningen var 18–34-åriga högskolestuderande som anmält sig som närvarande våren 2021 och som avlade grundexamen vid en finländsk högskola.
Det fanns 6 258 respondenter (deltagandeaktivitet 53 %). Till denna undersökning om sittande valde vi studerande som studerar på heltid samt studerande som utför deltidsarbete och tillfällig arbete. Studerande som utför heltidsarbete utelämnades från analyserna.
Källa:
Holm N, Ikonen J, Siekkinen K, Ansala J, Parikka S (2023). Tässä istun enkä muuta voi – korkeakouluopiskelijoiden istuminen ja paikallaanolon paikat koronaepidemian aikana (på finska). Forskningen i korthet 12/2023. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Mer information:
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Noora Holm
planerare
THL
tfn 029 524 7418
fornamn.efternamn@thl.fi
Kirsti Siekkinen
sakkunnig inom främjande av hälsa
Studier i rörelse-programmet
Jyväskylä yrkeshögskola
tfn 050 368 5250
fornamn.efternamn@jamk.fi
Jussi Ansala
specialsakkunnig inom högskoleidrott
Studerandenas Idrottsförbund
tfn 044 780 0214
fornamn.efternamn@oll.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum