Tillgången till studerandevårdstjänster i gymnasierna och inom yrkesutbildningen varierar – mer motion behövs på andra stadiet

Det är möjligt att främja de studerandes välbefinnande och hälsa på flera olika sätt inom utbildningen på andra stadiet. Det finns dock skillnader när det kommer till arbetet med att främja välbefinnande och hälsa mellan olika verksamhetsställen inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, vilket framgår av datainsamlingar om främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna och inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen som utförts av Institutet för hälsa och välfärd och Utbildningsstyrelsen.

Positiv trend inom främjandet av studerandes välbefinnande och hälsa

Tillgången till studerandevårdstjänster varierar stort mellan olika gymnasier och yrkesläroanstalter och även mellan verksamhetsställen.

– Över lag är tillgången till tjänster sämst inom yrkesutbildningen, konstaterar Mia Vartiainen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Många gemensamt överenskomna rutiner och verksamhetsmodeller till stöd för välbefinnande och hälsa har dock blivit vanligare inom utbildningen på andra stadiet. Jämfört med 2020 finns det fler kuratorer både i gymnasierna och inom yrkesutbildningen, men färre psykologer och läkare. I gymnasierna har dessutom de studerandes delaktighet i planeringen och utvecklingen av verksamheten ökat.

Studerandevårdsgrupperna sammanträder dock fortsättningsvis så sällan både i gymnasierna och inom yrkesutbildningen att det i praktiken kan vara svårt för dem att sköta sina lagstadgade uppgifter. Behandling av enskilda studerandes ärenden på ett lagstridigt sätt i studerandevårdsgrupperna har minskat inom yrkesutbildningen och blivit vanligare i gymnasierna.

Åtgärder som främjar motion under studiedagen har minskat

Samarbetet med studerandehälsovården i syfte att främja de studerandes fysiska aktivitet har minskat i gymnasierna och läroanstalterna som ordnar utbildning för yrkesinriktad grundexamen. Samtidigt har även individuell handledning för studerande till stöd för fysisk aktivitet och utbildning av studerande till kamrathandledare för fysisk aktivitet minskat.

Användningen av lokaler för inomhusidrott inom utbildningen på andra stadiet var dock något större jämfört med situationen vid den föregående datainsamlingen 2020, vilket delvis förklaras av restriktionerna i samband med coronapandemin under de föregående åren.

Åtgärder som främjar motion bör utökas inom utbildningen på andra stadiet.

– Av till exempel de senaste riksomfattande LIITU-undersökningarna och Move!-mätningarna framgår att barn och ungas fysiska aktivitet har minskat och deras fysiska funktionsförmåga försämrats. Satsningar på fysisk aktivitet och fysisk funktionsförmåga för studerande på andra stadiet bidrar till folkhälsan och samhällsekonomin, understryker Matti Pietilä, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Under datainsamlingen hösten 2022 togs svar emot av en stor del av gymnasierna (92 procent) och verksamhetsställena för läroanstalter som ordnar utbildning för yrkesinriktad grundexamen (88 procent) i Fastlandsfinland.

– Resultaten av datainsamlingarna vittnar om styrkorna och utvecklingsbehoven hos läroanstalternas arbete med att främja de studerandes välbefinnande och hälsa. Resultaten utgör samtidigt ett stöd för läroanstalterna när de utvärderar och utvecklar sin egen verksamhet, konstaterar Kirsi Wiss, projektchef vid Institutet för hälsa och välfärd.

Utbildningsstyrelsens meddelande om datainsamlingen som genomförts tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd