Ökat intresse för ränteinvesteringar

I och med att räntorna stigit har intresset för tidsbunden inlåning ökat bland hushållen i Finland. Under det första kvartalet 2023 ingick hushållen nya avtal om tidsbunden inlåning för nästan 3 miljarder euro, när vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan nya avtal ingicks för endast 165 miljoner euro.
I mars 2023 steg genomsnittsräntan på hushållens nya tidsbundna inlåning till 2,40 %, när den vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan var 0,41 %.
Hushållens tidsbundna inlåning (6 miljarder euro) har de senaste månaderna ökat snabbt. Under det första kvartalet 2023 ökade inlåningen med 2,4 miljarder euro. Vid utgången av mars 2023 utgjorde den tidsbundna inlåningen 5,5 % av hushållens totala inlåning (109,9 miljarder euro). I mars bestod merparten av hushållens tillgångar på inlåningskonton (90 %) av insättningar på transaktionskonton (inlåning över natten), vars genomsnittsränta var 0,39 %.
Intresset för korta räntefonder har ökat
Under det första kvartalet 2023 gjorde de finländska hushållen efter fondtyp mest (för 213 miljoner euro) nya nettoteckningar i räntefonder[1]. Av nettoteckningarna i räntefonder hänförde sig teckningar till ett värde av 211 miljoner euro till korta räntefonder[2] och teckningar till ett värde av 2 miljoner euro till långa räntefonder. Utöver de nya investeringarna ökade räntefondernas värde med 143 miljoner euro under det första kvartalet 2023. År 2022 översteg hushållens inlösen från räntefonder klart beloppet av nya teckningar i räntefonder. Också räntefondernas värde sjönk 2022.
Räntefonder är efter aktiefonder den näst populäraste fondtypen av hushållens fondinvesteringar. Vid utgången av mars 2023 utgjorde hushållens investeringar i finländska räntefonder 8,2 miljarder euro, varav 1,1 miljarder euro i korta räntefonder. Hushållen hade investeringar i finländska investeringsfonder till ett värde av sammanlagt 31,2 miljarder euro och därtill i utländska fonder till ett värde av 5,5 miljarder euro.
Under det första kvartalet 2023 investerade hushållen också 101 miljoner euro mer i räntebärande värdepapper. Under tiden av låga räntor minskade även hushållens innehav av räntebärande värdepapper betydligt. Vid utgången av mars 2023 uppgick hushållens innehav av räntebärande värdepapper till 1,3 miljarder euro.
Närmare upplysningar:
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,
Antti Hirvonen, telefon 09 183 2121, e-post: antti.hirvonen(at)bof.fi.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.
Nästa publiceringstillfälle 10.8.2023 kl. 10.
[1] Investeringsfonder registrerade i Finland inkl. penningmarknadsfonder.
[2] Inkl. penningmarknadsfonder.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Det är inte läge att skjuta upp lösningarna för Finlands offentliga finanser19.12.2025 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Finlands offentliga finanser befinner sig alltjämt långt från balans. För att vända skuldsättningsutvecklingen krävs en betydande konsolidering av de offentliga finanserna och investeringar i tillväxt. Höjningen av de nödvändiga försvarsutgifterna försvårar den offentligfinansiella konsolideringen. Inflationen i euroområdet ligger på målet och ekonomin har vuxit något snabbare än förutsett.
Suomen julkisen talouden ratkaisuja ei kannata lykätä19.12.2025 11:00:00 EET | Tiedote
Suomen julkinen talous on edelleen kaukana tasapainosta. Velkaantumiskehityksen kääntäminen vaatii merkittävää julkisen talouden sopeuttamista ja investointeja kasvuun. Välttämättömien puolustusmenojen kasvattaminen vaikeuttaa tasapainottamista. Euroalueella inflaatio on tavoitteessa ja talous on kasvanut hieman ennustettua paremmin.
Finland’s decisions on public finances should not be postponed19.12.2025 11:00:00 EET | Press release
Finland’s public finances are still far from being in balance. Reversing the rise in public debt will require considerable fiscal consolidation and investments in growth. An expansion of essential defence spending will hamper the fiscal adjustment process. Inflation in the euro area is at target, and growth in the euro area economy has been slightly higher than forecast.
Återhämtningen i Finlands ekonomi går sakta framåt19.12.2025 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Finlands ekonomi lämnar snart perioden med svag tillväxt bakom sig, men ingen kraftig tillväxt väntas under åren framöver. Inflationen är fortsatt måttfull och sysselsättningen stiger gradvis. Den stramare handelspolitiken och globala politiska osäkerheter samt eventuella åtgärder för konsolidering av de offentliga finanserna kastar en skugga över tillväxtutsikterna för ekonomin i Finland. De offentliga finanserna uppvisar alltjämt ett djupt underskott.
Suomen talouden elpyminen etenee maltillisesti19.12.2025 11:00:00 EET | Tiedote
Suomen talouden hitaan kasvun jakso on jäämässä taakse, mutta voimakasta kasvua ei lähivuosina ole odotettavissa. Inflaatio pysyy maltillisena ja työllisyys kohenee vähitellen. Talouden kasvunäkymiä varjostavat kauppapolitiikan kiristyminen ja kansainvälisen politiikan epävarmuudet sekä mahdolliset julkisen talouden sopeutustoimet. Julkinen talous säilyy syvästi alijäämäisenä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

