De största utsläppsminskningarna uppnåddes inom vägtrafiken, där utvecklingen pådrivits av en ökande bioandel i flytande transportbränslen (motorbensin och diesel). Den totala körprestationen minskade också något från föregående år.

Utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmeproduktionen ökade med cirka fem procent, samtidigt som energiförbrukningen ökade med 15 procent. Utsläppen från fjärrvärmeproduktionen efter producerad energi minskade med omkring nio procent.

Den förbrukade mängden elenergi ökade med åtta procent från året innan, vilket ledde till att mer fossila bränslen måste användas i elproduktionen. Den specifika utsläppskoefficienten för elproduktionen ökade således också något från året innan.

”År 2020 var exceptionellt eftersom pandemin stoppade samhällets normala aktiviteter, men det var också ett mycket varmt år. Jämfört med året innan var 2021 klart kallare, och vi hade redan börjat återhämta oss från den första coronachocken.”, säger Santtu Karhinen, beräkningsansvarig specialforskare vid Finlands miljöcentral.

Utsläppen från avfallshanteringen minskade med 5,4 procent från året innan och avfallssektorns andel stod för 4,5 procent av de totala utsläppen år 2021. Utsläppen från avfallshanteringen har minskat särskilt genom att begränsa deponering av biologiskt nedbrytbart avfall och genom att återvinna deponigas.

Utsläppen av fluorerade växthusgaser (f-gaser) minskade med sju procent och utsläppen från jordbruket med drygt en procent från året innan.

Utsläppsfördelningen mellan de olika sektorerna var relativt oförändrad jämfört med året innan. Resultaten för 2021 visar att de största utsläppssektorerna, som också bör omfattas av de mest betydande utsläppsminskningsåtgärderna, är vägtrafik (27 %), jordbruk (20 %), konsumtion av fjärrvärme (14 %) och elförbrukning (uppvärmningsel och konsumtionsel totalt 12 %).

Kommunernas sammanlagda utsläppsfördelning år 2021. Utsläppen har beräknats enligt Hinku-beräkningsreglerna. © Syke

En positiv utsläppstrend kan emellertid observeras över en längre tidsperiod. Utsläppen av växthusgaser har minskat i nästan alla kommuner i Finland – sammanlagt 27,7 procent under åren 2005–2021.

Klimatlagens utsläppsuppföljning

Enligt klimatlagen ska en kommun utarbeta eller uppdatera en klimatplan minst en gång per fullmäktigeperiod, som bland annat ska innehålla information om utvecklingen av växthusgasutsläppen i kommunen. I enlighet med denna lag upprätthåller Finlands miljöcentral en utsläppsdatatjänst för kommuner och områden.

I planer som uppfyller lagens krav instrueras man att följa avgränsningarna, bortsett från klimatkompensationer, i enlighet med en beräkning som Finlands miljöcentral utför enligt Hinku-beräkningsreglerna. Därför kommer utsläppsdatatjänsten som Finlands miljöcentral upprätthåller i fortsättningen att som standard visa utsläpp utan klimatkompensationer i enlighet med Hinku-beräkningsreglerna som granskningsmetod för utsläpp. Också i den allmänna rapporteringen och kommunikationen om resultat kommer man att övergå till att följa upp lagenliga utsläppsdata.

”För att följa upp de ambitiösa utsläppsminskningsmålen för Hinku-nätverkets kommuner kommer utsläppsdatatjänsten även fortsättningsvis att presentera utsläpp i enlighet med beräkningsreglerna för Hinku, inklusive klimatkompensationer, i enlighet med tidigare överenskommen kompensationspraxis för Hinku-nätverket. På samma sätt finns resultaten tillgängliga i utsläppsdatatjänsten utan Hinku-beräkningsreglernas avgränsningar och utsläppsdata är också tillgängliga uppdelade mellan ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandeln”, säger Karhinen.

Skillnader mellan landskap i invånarspecifika utsläpp

Det finns fortfarande stora skillnader mellan kommunerna och landskapen i utvecklingen av utsläpp och hur de fördelar sig mellan olika sektorer. De invånarspecifika utsläppen är lägst i de södra landskapen. Situationen var samma de föregående åren. De relativa utsläppen per invånare minskade dock mest i de norra landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland.

Skillnaderna mellan landskapen förklaras bland annat av skillnader i näringsstrukturer (bl.a. dominerade av jordbruk), geografiska egenskaper (avstånd och samhällsstruktur), väderförhållanden och bränsleanvändningen vid fjärrvärme.

Landskapens växthusutsläppen per invånare år 2021. Utsläppen har beräknats enligt Hinku-beräkningsreglerna. © Syke

Utsläppsberäkningen utvecklas

I den utsläppsberäkningen som nu publicerades gjordes några ändringar som utöver resultaten för 2021 också påverkade utsläppstidsserier som har publicerats tidigare. De karakteriseringskoefficienter (GWP, global warming potential) som användes för att göra uppvärmningseffekten av olika växthusgasutsläpp jämförbara uppdaterades i och med att koefficienterna i den nationella inventeringen av växthusgaser förändrades. Denna förändring hade en särskild inverkan på utsläppsresultaten från avfallshantering, jordbruk och f-gaser.

Utsläppsberäkningen för industrin ändrades så att utsläppen från all utsläppshandelsindustri, oavsett gas, exkluderades från Hinku-beräkningarna. Tidigare ingick metan- och dikväveoxidutsläpp från den ansvarsfördelningssektor som orsakas av utsläppshandelsindustrin i HINKU-utsläppen, vilket ökade de industriutsläpp som följdes upp i HINKU-beräkningarna i vissa kommuner avsevärt.

För avfallshanteringsutsläpp specificerades beräkningen av avloppsvattnet genom att ta större hänsyn till källan till avloppsvattnet och hur det behandlades. Det nya tillvägagångssättet skiljer mellan utsläpp som orsakas av centraliserad och decentraliserad hantering av avloppsvatten, som fördelas i kommunerna på grundval av befolkningen som bor i deras tätorter och glesbygdsområden.

Vid vägtrafikens beräkningar specificerades utsläppskoefficienter relaterade till körprestationerna på gatu- och vägnätet, vilket också påverkade de totala utsläppen från kommunernas vägtrafik.

Härefter utökas utsläppsdatatjänsten till att även omfatta utsläppsdata från år 1990, eftersom vissa kommuner har valt detta år som referensår för sina utsläppsmål i sitt klimatarbete. Hösten 2023 publiceras preliminära uppgifter om utsläppen för 2022, som specificeras och får sin slutliga form våren 2024.

Kommunernas utsläppsberäkning har fått finansiering från EU:s Life IP Canemure-projekt.

Utsläppsberäkningens material finns öppet tillgängliga för alla:

• Kommunernas utsläppsutveckling

• Utsläppsdatatjänst

• Utsläppsberäkningens metoder

• Rapport: Suomen kuntien kasvihuonekaasupäästöjen laskenta, ALas-mallin menetelmäkuvaus ja laskentojen tuloksia 2005–2018 (Beräkning av växthusutsläppen från Finlands kommuner, metodbeskrivning för ALas-modellen och beräkningarnas resultat 2005–2018, på finska)

• Scenarioverktyg för växthusutsläpp för kommuner (på finska)