Medicinering med blodförtunnande läkemedel är bra att påbörja snabbare efter en hjärninfarkt hos personer som lider av förmaksflimmer
En tidigare påbörjad medicinering med blodförtunnande läkemedel, det vill säga antikoagulationsbehandling, än nuvarande rekommendationer är trygg för patienter som lider av förmaksflimmer och drabbats av hjärninfarkt. Enligt den prövning som publicerats i tidskriften NEJM minskar en tidigare påbörjad läkemedelsbehandling också risken för en ny hjärninfarkt, men ökar inte blödningsrisken.
Största delen, det vill säga cirka 80 procent av alla cirkulationsstörningar i hjärnan beror på tromboser. En femtedel av dem beror på blodproppar som kan bildas i hjärtats förmak hos personer som lider av förmaksflimmer. Upp till fem procent av dem som är över 65 år har förmaksflimmer som märks i form av oregelbunden puls. Risken för blodproppar minskas med blodförtunnande läkemedel, men tidpunkten för att påbörja medicineringen bör övervägas noggrant. En för tidigt påbörjad medicinering kan öka patientens blödningsrisk.
I den internationella multicenterprövningen deltog 2 013 patienter som lider av förmaksflimmer och som drabbats av hjärninfarkt. Prövningen omfattade patienter från 15 olika länder. I prövningen deltog också patienter som vårdats på HUS forskningsenhet för cirkulationsstörningar i hjärnan vid Mejlans. Patienterna fick blodförtunnande läkemedel randomiserat, antingen enligt nuvarande vårdpraxis eller enligt en tidigare påbörjad medicinering.
En tidigt påbörjad medicinering med blodförtunnande läkemedel innebar att medicineringen påbörjades redan inom två dagar efter en lindrig eller medelsvår hjärninfarkt eller inom 6–7 dagar efter en svår hjärninfarkt. De patienter vars medicinering påbörjades tidigt jämfördes med den grupp där medicineringen påbörjades enligt nuvarande praxis inom 3–4 dagar efter en lindrig hjärninfarkt, 6–7 dagar efter en medelsvår hjärninfarkt eller 12–14 dagar efter en svår hjärninfarkt.
"Enligt vår prövning minskade en tidigare påbörjad läkemedelsbehandling risken att drabbas på nytt, men ökade inte risken för komplikationer”, berättar överläkare, docent Daniel Strbian från HUS Neurocentrum.
Ursprunglig artikel
Fischer U, Koga M, Strbian D, et al. Early versus Late Anticoagulation for Stroke with Atrial Fibrillation. NEJM 2023; DOI: 10.1056/NEJMoa2303048
Mera information för media:
Nyckelord
Kontakter
Överläkare Daniel Strbian, HUS Neurocentrum
daniel.strbian@hus.fi
Om
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Valviras beslut om tillgången till icke brådskande specialiserad sjukvård är mycket hårt9.10.2025 12:10:08 EEST | Pressmeddelande
Den budgetram som HUS-sammanslutningen har fått gör det inte möjligt att avhjälpa vårdköerna. Målet under 2024–2025 har varit att i bästa fall stoppa en ökning av vårdköerna. Tillgången till vård har ändå förbättrats betydligt.
Valviran päätös kiireettömään erikoissairaanhoitoon pääsystä erittäin ankara9.10.2025 12:10:08 EEST | Tiedote
HUS-yhtymälle annettu talousarvioraami ei mahdollista hoitojonojen purkamista. Vuosina 2024−2025 tavoitteena on ollut parhaimmillaan hoitojonojen kasvun pysäyttäminen. Hoitoonpääsyä on silti onnistuttu parantamaan merkittävästi.
Unga vuxna som genomgått en transplantation i barndomen behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar9.10.2025 08:13:26 EEST | Pressmeddelande
I en nyligen färdigställd studie framgick det att personer som genomgått en transplantation som barn har högre benägenhet för långvariga sjukdomar än den övriga befolkningen och behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar än andra personer i samma ålder.
Lapsuudessa elinsiirron saaneet nuoret aikuiset tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin9.10.2025 08:13:26 EEST | Tiedote
Vasta valmistuneessa tutkimuksessa selvisi, että lapsena elinsiirron saaneet ovat muuta väestöä alttiimpia pitkäaikaisille sairauksille, ja tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin kuin muut samanikäiset.
Den palliativa vården för barn utvecklas aktivt8.10.2025 08:39:53 EEST | Pressmeddelande
Palliativ vård för barn och unga är övergripande vård, där hela familjen beaktas. Vi HUS utvecklas den palliativa vården för barn aktivt bland annat inom det europeiska projektet PALLIAKID. Projektets syfte är att ännu bättre än tidigare identifiera patienter som har nytta av palliativ vård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum