Medicinering med blodförtunnande läkemedel är bra att påbörja snabbare efter en hjärninfarkt hos personer som lider av förmaksflimmer
En tidigare påbörjad medicinering med blodförtunnande läkemedel, det vill säga antikoagulationsbehandling, än nuvarande rekommendationer är trygg för patienter som lider av förmaksflimmer och drabbats av hjärninfarkt. Enligt den prövning som publicerats i tidskriften NEJM minskar en tidigare påbörjad läkemedelsbehandling också risken för en ny hjärninfarkt, men ökar inte blödningsrisken.
Största delen, det vill säga cirka 80 procent av alla cirkulationsstörningar i hjärnan beror på tromboser. En femtedel av dem beror på blodproppar som kan bildas i hjärtats förmak hos personer som lider av förmaksflimmer. Upp till fem procent av dem som är över 65 år har förmaksflimmer som märks i form av oregelbunden puls. Risken för blodproppar minskas med blodförtunnande läkemedel, men tidpunkten för att påbörja medicineringen bör övervägas noggrant. En för tidigt påbörjad medicinering kan öka patientens blödningsrisk.
I den internationella multicenterprövningen deltog 2 013 patienter som lider av förmaksflimmer och som drabbats av hjärninfarkt. Prövningen omfattade patienter från 15 olika länder. I prövningen deltog också patienter som vårdats på HUS forskningsenhet för cirkulationsstörningar i hjärnan vid Mejlans. Patienterna fick blodförtunnande läkemedel randomiserat, antingen enligt nuvarande vårdpraxis eller enligt en tidigare påbörjad medicinering.
En tidigt påbörjad medicinering med blodförtunnande läkemedel innebar att medicineringen påbörjades redan inom två dagar efter en lindrig eller medelsvår hjärninfarkt eller inom 6–7 dagar efter en svår hjärninfarkt. De patienter vars medicinering påbörjades tidigt jämfördes med den grupp där medicineringen påbörjades enligt nuvarande praxis inom 3–4 dagar efter en lindrig hjärninfarkt, 6–7 dagar efter en medelsvår hjärninfarkt eller 12–14 dagar efter en svår hjärninfarkt.
"Enligt vår prövning minskade en tidigare påbörjad läkemedelsbehandling risken att drabbas på nytt, men ökade inte risken för komplikationer”, berättar överläkare, docent Daniel Strbian från HUS Neurocentrum.
Ursprunglig artikel
Fischer U, Koga M, Strbian D, et al. Early versus Late Anticoagulation for Stroke with Atrial Fibrillation. NEJM 2023; DOI: 10.1056/NEJMoa2303048
Mera information för media:
Nyckelord
Kontakter
Överläkare Daniel Strbian, HUS Neurocentrum
daniel.strbian@hus.fi
Om
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum