Ta klivet in i Nordens susande skogar i Tavastehus slott – den nya utställningen berättar om skogarnas kungligheter

Utställningen Skogarnas kungligheter berättar om det finska folkets tusenåriga förhållande till björnen, älgen, vargen och lodjuret. Denna kvartett har fruktats och respekterats, men även jagats och avbildats i både dekorations- och bruksföremål. De har spelat huvudrollen i många sagor och deras kroppsdelar har använts som magiska föremål.
Finlands nationalmuseums omfattande samlingar och Museiverkets arkeologiska samlingar utgör grunden för utställningen. Ett av utställningens äldsta objekt är ett älghuvud som hittats i Säkkijärvi. Bredvid det visas en mycket sällsynt älgformad stenyxa som hittades i Kuusamo för ungefär en månad sedan.
Dessa två älghuvud är så lika varandra att de kan ha tillverkats av samma stensmed. Båda härstammar från slutet av stenåldern, från 2000-talet eller början av 1000-talet f.v.t. Med tanke på det nyligen hittade älghuvudets estetiska och tekniska utformning kan det anses som ett av detta årtusendes mest betydande fynd som gjorts i Finland.
Skogarnas kungligheter är fortfarande betydelsefulla
Björnen, vargen, älgen och lon har alltid förknippats med en speciell kraft, och de är fortfarande en del av mytologin och övertygelser.
Under tidens gång har de också fått smeknamn, en stor del av vilka fortfarande är i bruk. ”Förutom namn som symboliserar kraft, till exempel namnen på finska isbrytare eller basketlandslaget Vargflocken har även djurrelaterade ordspråk och mångsidiga eufemismer vitaliserat det finska språket. Förr i tiden användes olika smeknamn och eufemismer eftersom man trodde att man kallar på djuret om man säger dess riktiga namn högt”, berättar utställningsproducent Emma Eskola från Finlands nationalmuseum.
På utställningen visas föremål relaterade till vanor och traditioner. Man kan bekanta sig med bland annat öronträn och ögonlappar som användes i jaktfester för att djuret inte skulle få veta vem som dödade det. Jaktfester ordnas ännu i dag och en del av de övriga traditionerna är fortfarande vid liv, men deras betydelse har förändrats. Förr i tiden innehöll de religiösa ritualer vars syfte var att blidka det dödade djurets själ.
På utställningen visas även mindre kroppsdelar, såsom björntänder och -klor, som ansågs ha en speciell kraft. De användes som skyddande amuletter från järnåldern till 1800-talet. Tänder fästes på bältet och klor gömdes under kudden för att skydda människan mot onda krafter.
”Björnen är dock den enda i denna kvartett som har fått ett snällare rykte via nallebjörnar. Denna aspekt tas upp i utställningens nallekavalkad”, berättar Eskola.
En nästan tre meter lång kappa av tallkottar och djur som tittar rakt mot besökaren
Skogarnas kungligheter inspirerar nutida konstnärer på samma sätt som de inspirerade klippmålarna redan på stenåldern. På utställningen visas konstverk av skulptör, miljökonstnär Jenni Tieaho som inspirerats av skogsmyter och den finska mytologin. De omfångsrika konstverken har gjorts av bland annat vide och näver, och den nästan tre meter långa kappan som finns med på utställningen har gjorts av tallkottar.
Ytterligare visas den 26-åriga Ossi Saarinens naturfotografier som har blivit enormt populära i sociala medier. Saarinen fotograferar djur i sina egna livsmiljöer. I hans verk kommer skogens djur häpnadsväckande nära och verkar titta rakt mot besökaren.
För utställningen förvandlas utställningslokalen i Tavastehus slott till en stämningsfull skog där man kan höra vinden susa. ”Utställningen har en stark stämning. Vi hoppas att den skapar glädje och hjälper besökare att hitta skogsdjurens betydelsefullhet på ett nytt sätt”, säger utställningschef Minerva Keltanen.
Utställningen Skogarnas kungligheter är avsedd för besökare i alla åldrar, alla som har läst sagor och alla som fascineras av övertygelser och mytologi.
På utställningen finns det även föremål lånade från Finlands Jaktmuseum, Naturhistoriska centralmuseet Luomus, Ruovesi kommun och Finska Litteratursällskapet.
Nyckelord
Kontakter
Mer information:
- utställningsproducent Emma Eskola, Finlands nationalmuseum, tfn 0295 336 095, emma.eskola@kansallismuseo.fi
- museilektor Mari Vadén, Finlands nationalmuseum, tfn 0295 336 360, mari.vaden@kansallismuseo.fi
Vänligen adressera din förhandsanmälan till kommunikationsexpert Katariina Käyhkö, tfn 0295 336 145, katariina.kayhko@kansallismuseo.fi.
Bilder
Länkar
Om

Mannerheimintie 34
00100 HELSINKI
p. 0295 33 6000, kansallismuseo@kansallismuseo.fihttps://www.kansallismuseo.fi/fi/kansallismuseo/etusivu
Finlands nationalmuseum
Finlands nationalmuseum är ett riksomfattande kulturhistoriskt museum som underhåller och utvecklar kulturhistoriska samlingar, främjar forskning i och användning av kulturarvet samt erbjuder utställnings- och publiktjänster på museiobjekt i hela landet: Nationalmuseet, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Finlands sjöhistoriska museum, Langinkoski, Hvitträsk, Villnäs, Fängelset, Tavastehus slott och Olofsborg. Finlands nationalmuseum ingår i Museiverket under Undervisnings- och kulturministeriet och är en debattör i samhället och internationell påverkare i branschen.
Följ Suomen kansallismuseo
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen kansallismuseo
Keväällä 2027 avautuvalle Kansallismuseolle haetaan kumppania ravintolatoimintaan21.5.2025 08:50:30 EEST | Tiedote
Kansallismuseon uusi ravintola sijaitsee Helsingin ytimessä keskellä museon vehreää pihapuistoa. Tällä hetkellä museon kahvila- ja ravintolatoiminnalle haetaan kumppania avoimella kilpailutuksella.
Kansallismuseon peruskorjauksen ja uudisosan rakentamisen puoliväli häämöttää15.5.2025 10:37:36 EEST | Tiedote
Kansallismuseon yli satavuotisen historian suurimpaan rakentamishankkeeseen kuuluvat historiallisen päärakennuksen peruskorjaus ja uudisosan rakentaminen kehittävät museon tiloja tulevaisuuden tarpeisiin. Vuoden 2023 lopulla alkaneet rakennushankkeet ovat nyt puolivälissä, ja päärakennuksen, laajennuksen ja pihapuiston muodostama kokonaisuus avautuu yleisölle keväällä 2027. Rakennuttajana toimii valtion toimitiloista vastaava Senaatti-kiinteistöt.
Suomen kansallismuseo luovutti kuninkaallisen kataklèn Beninin tasavallalle14.5.2025 11:41:40 EEST | Tiedote
Beninin pääkaupungissa Cotonoussa järjestettiin eilen 13.5.2025 seremoniallinen tilaisuus, jossa Suomen kansallismuseo palautti Beninille puisen, kolmijalkaisen kuninkaallisen seremoniaistuimen. Tilaisuuden merkityksellisyyttä lisää se, että kataklè-istuin on yksi 27 esineestä, joista muut Ranska palautti Beniniin vuonna 2021.
Suomen kansallismuseo dokumentoi kansalliskokoelmiin suomalaisuuden moninaisuutta12.5.2025 09:05:34 EEST | Tiedote
Suomalaisuus ei ole yksiselitteinen tai pysyvä käsite, vaan se rakentuu ja muuttuu jatkuvasti uusien kokemusten ja kertomusten kautta, myös museokokoelmissa. Suomen kansallismuseon hankkeessa mixed-taustaiset suomalaiset jakoivat kokemuksiaan identiteetistä, kulttuuriperinnöstä ja siitä, mitä kaikkea suomalaisuus on – tai voisi olla.
Katso Suomen kansallismuseon kesävinkit9.5.2025 10:45:33 EEST | Tiedote
Suomen kansallismuseon museoiden, linnojen ja museolaivojen kesäkausi käynnistyy toukokuussa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum