Hur ska stiftandet av lagar ledas? – En oförutsägbar process försämrar kvaliteten på lagstiftningen

Trots att lagstiftningen är folkstyrets grundval har ingen i Finland en komplett helhetsbild av hela processen och ingen bär det övergripande ansvaret för den. Att informationen är så splittrad och ansvaret utspritt saktar ner utvecklingen av lagstiftningsprocessen och försvårar ledningen. Som värst kan en otydlig process leda till att tjänstemännen och riksdagsledamöterna förlorar tid, pengar och möda – alltså resurser.

Lagstiftning är ett av den offentliga maktens mest effektiva sätt att utveckla samhället i önskad riktning. En lagstiftningsprocess av hög kvalitet är en förutsättning för en fungerande demokrati, och detta betyder att uppmärksamhet bör ägnas åt dess ledning.

Sitras utredning Miten lakien laatimista tulisi johtaa? Datan hyödyt säädösjohtamisessa (Hur ska stiftandet av lagar ledas? Fördelarna med data inom författningsledning) går igenom lagstiftningsprocessen och utvecklingsområden inom författningsledningen.

Utredningen har skrivits av professor i lagstiftningsforskning Anssi Keinänen och lektor Niko Vartiainen från Östra Finlands universitet. Båda har i sin forskning specialiserat sig på lagberedningens kvalitet och lagstiftningens effekter.

"Vi behöver mer information om lagstiftningsprocessen så att den kan ledas på ett bättre sätt. En lagstiftningsprocess som planerats väl och styrs bra ökar dess transparens och gör den lättare att följa. Då är det också lättare för medborgare att delta", säger Sitras ledande expert Lea Konttinen om projektet Beslutsfattandet förnyas.

Ett unikt material avslöjar lagstiftningsarbetets knutpunkter

Utredningen grundar sig på ett material som samlats in från statsrådets Hankeikkuna och riksdagens öppna data. Sitra är först i Finland om att kombinera och analysera öppna data. Motsvarande arbete har inte utförts någon annanstans i världen. Materialet har kompletterats med intervjuer och information som läroämnet lagstiftningsforskning vid Östra Finland universitet samlat in om 2020 års riksmöte.

Utifrån dessa data analyserade Keinänen och Vartiainen bland annat lagprojektens genomförandetider och hur lagberedningstiderna varierar mellan olika ministerier och utskott. Keinänen och Vartiainen nämner också utvecklingsområden där författningsledningens nivå kan höjas.

6 förslag för att bättre vägleda lagberedningen

1. Att få en övergripande bild av lagstiftningsprocessen och hur den fungerar.
2. Nyckelindikatorer för lagstiftningsprocessen bör definieras och uppgifter samlas in.
3. Förvaltningen av lagstiftningsprocessen bör stärkas.
4. En årlig rapport om lagstiftningsprocessen bör utarbetas och överlämnas till parlamentet.
5. Insynen i lagstiftningsprocessen bör också förbättras ur de externa intressenternas synvinkel.
6. Lagstiftningspolitiken bör stärkas genom användning av information och hållbar utveckling under regeringsperioderna.

Enligt utredningen är oförutsägbarhet ett av problemen inom lagberedningen och lagstiftningen. Ministeriernas tjänstepersoner och riksdagsledamöterna vet inte alltid hur många lagstiftningsprojekt som är på kommande och när.

Processens oförutsägbarhet ökar brådskan, vilket i sin tur försämrar kvaliteten på lagberedningen. Kunskapsbaserad författningsledning hjälper i planeringen av arbetet och i förutsägelsen och sålunda med att på ett bättre sätt rikta statsförvaltningens resurser.

"Den kunskapsbaserade författningsledningen måste förstärkas. Detta kräver att kunskapsunderlaget utökas, dvs. till exempel att lagberedarna använder bättre registreringspraxis och att data är förenligt inom olika system. Även ansvaren för ledningen av processen måste delas på ett tydligare sätt", säger professor Anssi Keinänen från Östra Finlands universitet.

Kontakt: 

Lea Konttinen, ledande Expert, Beslutsfattandet förnyas -projekt, Sitra
tel. 0294 618 298, lea.konttinen@sitra.fi

Henna Hiilamo, expert, Beslutsfattandet förnyas -projekt, Sitra
tel. 0294 618 450, henna.hiilamo@sitra.fi