Efterfrågan på stuglån var i juni mindre än för ett år sedan
De finländska hushållen lyfte i juni 2023 nya lån för fritidsbostäder (stuglån) för 88 miljoner euro, vilket är 30 procent mindre än i juni för ett år sedan. I juni minskade det utestående beloppet av fritidsbostadslån undantagsvis med 1,4 procent jämfört med året innan. Under coronapandemin lyftes det exceptionellt många stuglån. Jämfört med tiden före pandemin var mängden utbetalda stuglån 6 procent mindre i juni 2023 än i juni 2019.
De finländska hushållen lyfte i juni 2023 nya lån för fritidsbostäder (stuglån) för 88 miljoner euro, vilket är 30 procent mindre än i juni för ett år sedan. Jämfört med tiden före pandemin var mängden utbetalda stuglån 6 procent mindre i juni 2023 än i juni 2019. Under åren 2020 och 2021 lyftes det exceptionellt många stuglån. Majoriteten av lånen för fritidsbostäder lyfts under sommarmånaderna.
Den genomsnittliga räntan på nya fritidsbostadslån steg i juni och var 4,59 procent. Räntan steg med 0,17 procentenheter jämfört med maj och med 2,88 jämfört med juni 2022. De ökade euriborräntorna förklarar merparten av ökningen av genomsnittsräntan på nya fritidsbostadslån. Största delen (96 %) av de nya lånen som utbetalades för fritidsbostäder är bundna till Euribor.
Återbetalningstiden för de nya fritidsbostadslånen var i genomsnitt 18 år och 11 månader, vilken är av samma storleksklass som i juni för ett år sedan då återbetalningstiden var i genomsnitt 19 år och en månad.
Det utestående beloppet av fritidsbostadslån var 4,5 miljarder euro i slutet av juni. I juni minskade det utestående beloppet av fritidsbostadslån undantagsvis med 1,4 procent jämfört med året innan, då årsökningen under motsvarande tid året innan var 6,7 procent. Den genomsnittliga räntan på nya fritidsbostadslån steg från maj och var i juni 3,57 procent.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i juni 2023 nya bostadslån för 1,3 miljarder euro, vilket är 610 miljoner euro mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 110 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån steg från maj och var 4,39 procent i juni. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av juni 2023 till 107,1 miljarder euro och årsökningen var -1,2 procent. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,6 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,1 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,8 miljarder euro av övriga lån vid utgången av juni.
Finländska företag lyfte i juni nya lån[1] för 3,3 miljarder euro, och av dem utgjorde bostadsbolagslånen 690 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån sjönk från maj och var 5,01 procent. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av juni till 105,7 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 43,2 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 110,9 miljarder euro i slutet av juni 2023 och genomsnittsräntan var 0,73 procent. I beloppet ingick inlåning över natten för 81,8 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 7,3 miljarder euro[2]. De finländska hushållen tecknade i juni nya tidsbundna inlåningsavtal för 480 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i juni 2,90 procent.
Närmare upplysningar lämnas av
Usva Topo, tfn 09 183 2056, e-post: usva.topo(at)bof.fi,
Tuomas Nummelin, puh. 09 183 2373, e-post: tuomas.nummelin(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering: 31.8.2023 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på Finlands Banks webbplats https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.
[1] Exkl. konto- och kortkrediter.
[2] Det gjordes ändringar i klassificeringen av inlåning i juni.
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum