Fågelinfluensan utgör en risk för folkhälsan - hälsosäkerheten på pälsfarmer måste förbättras
Enligt nuvarande uppgifter har fågelinfluensa spridit sig till tjugoen pälsfarmer i Finland. De första resultaten från helgenomsekvensering, det vill säga undersökning av virusets arvsmassa, tyder på att vildfåglarnas roll, särskilt skrattmåsarnas, som smittkälla.
Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) och Livsmedelsverkets gemensamma "rapid communication"-artikel i vetenskapstidningen Eurosurveillance, som beskriver den pågående fågelinfluensaepidemin på pälsfarmer i Mellersta och Södra Österbotten.
"Vid smittor som spridit sig i större utsträckning på enskilda farmer kan man inte utesluta möjligheten till intern smitta på farmerna. De nuvarande förhållandena på pälsfarmer där effektivt fågelskydd saknas, möjliggör spridningen av viruset från vildfåglar till djuren på pälsfarmerna. Riskhanteringen skulle förutsätta åtgärder på pälsfarmerna för att förhindra att fåglarna kommer i kontakt med pälsdjuren", säger avdelningsdirektör Terhi Laaksonen vid Livsmedelsverket.
Enligt forskningsresultaten finns det mutationer i en del av virusen hos pälsdjur som tyder på att viruset muterar till följd av däggdjurssmitta. På två farmer konstaterades virus med mutationer som effektiverar virusets replikering i däggdjursceller.
Det är viktigt att följa upp mutationer som kan påverka virusets sjukdomsalstrande förmåga, eftersom fågelinfluensaviruset lätt förändras och deras förmåga att orsaka sjukdom även hos människan ökar i och med så kallad däggdjursadaptation, dvs. anpassning till däggdjur.
"För minkarnas del är denna risk särskilt stor på grund av likheter mellan minkars och människans luftvägar. Minkarna kan också bli smittade av människans säsongsinfluensa, vilket ökar risken för att nya viruskombinationer uppstår", säger THL:s specialsakkunnig Erika Lindh.
"Ärendet är av nationell betydelse, men det är även mer omfattande än så. Även internationella hälsovårdsmyndigheter och forskare är rädda för att däggdjursadapteringen i värsta fall leder till att en ny variant av influensaviruset uppstår", säger avdelningsdirektör Otto Helve vid THL.
I publikationen beskrivs det epidemiologiska läget, faktorer som lett till spridningen av viruset till farmerna samt myndighetsverksamheten i anslutning till hanteringen av smittor.
Referens
Highly pathogenic avian influenza A(H5N1) virus infection on multiple fur farms in the South and Central Ostrobothnia regions of Finland, July 2023. Lindh E., Lounela H., Ikonen N., Kantala T., Savolainen-Kopra C., Kauppinen A., Österlund P., Kareinen L., Katz A., Nokireki T., Jalava J., London L., Pitkäpaasi M., Vuolle J., Punto-Luoma AL., Kaarto R., Voutilainen L., Holopainen R., Kalin-Mänttäri L., Laaksonen T., Kiviranta H., Pennanen A., Helve O., Laamanen I., Melin M., Tammiranta N., Rimhanen-Finne R., Gadd T., Salminen M.. Euro Surveill. 2023;28(31):pii=2300400.
Mer information
Fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
Erika Lindh
specialforskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi
Otto Helve
direktör, hälsosäkerhet
THL
fornamn.efternamn@thl.fi
Terhi Laaksonen
direktör för avdelningen för djurens hälsa och välfärd
Livsmedelsverket
fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Riikka Holopainen
enhetschef, djurhälsodiagnostik
Livsmedelsverket
fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Växt- och fiskbetonad kost bra för människors hälsa och miljön – ändringar i kosten kan stödjas på många sätt12.9.2023 13:12:04 EEST | Tiedote
Finländarna borde äta mer grönsaker och fullkorn samt fisk som fångats och odlats på ett hållbart sätt. Däremot vore det bra att dra ner på konsumtionen av rött kött, köttprodukter och mat som innehåller rikligt med salt, fett eller socker. En ändring av kosten skulle inte bara främja människors hälsa utan också miljöns hälsa och välfärd. Riktlinjerna kommer från de nya nordiska näringsrekommendationerna som publicerades i juni 2023 och som Statens näringsdelegation (VRN) utgår från i sitt arbete med att utarbeta nationella näringsrekommendationer. "Vi bör alla öka konsumtionen av växtbaserade produkter, såsom grönsaker, fullkornsspannmål, nötter och frön. Även måttliga förändringar har betydande hälso- och miljöfördelar om majoriteten av befolkningen genomför dem", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen vid THL. Rådet för strategisk forsknings (RSF) projekt En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) har utarb
År 2022 var exceptionellt rikligt i fråga om luftvägsinfektioner – även antalet sexuellt överförbara sjukdomar ökade19.6.2023 02:00:00 EEST | Tiedote
År 2022 är exceptionellt i fråga om luftvägsinfektioner. Utöver coronavirusinfektioner förekom också rikligt av andra luftvägsinfektioner. Under influensasäsongen 2021–2022 förekom två separata influensa A-epidemivågor, av vilka den senare började i april 2022 och fortsatte fram till juni. På motsvarande sätt började epidemin under perioden 2022–2023 tidigare än normalt, redan i oktober 2022. Säsongstoppen var också exceptionellt tidig, redan i december 2022. År 2022 inträffade också två toppar av RSV-epidemin, som inföll vid årsskiften 2021–2022 samt 2022–2023. I allmänhet förekommer större RSV-epidemier varannan vinter i Finland. "Begränsningsåtgärderna i anslutning till coronan har under de senaste åren påverkat förekomsten av luftvägsinfektioner. Under pandemin konstaterades få infektioner orsakade av luftvägsvirus, särskilt mellan våren 2020 och sommaren 2021. Infektionerna började spridas på nytt när coronabegränsningarna slopades våren 2022 och människorna återvände till den nor
Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid Finlands allmänna badstränder är i huvudsak rent9.6.2023 13:00:00 EEST | Tiedote
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av badvattnen i Finland, nästan 95 procent, klassificerades vara av utmärkt eller god kvalitet, vilket motsvarar situationen under den föregående uppföljningsperioden. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2022 fanns det sammanlagt 303 allmänna badstränder i Finland, varav 225 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Fem stränder hörde till kategorin tillfredsställande eller den lägsta godtagbara badvattenklassen, vilket är 1,7 procent av badstränderna. Dessutom klassificerades kvaliteten på badvattnet på sju badstränder (2,3 %) som dåligt, vilket är tre badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades över 96 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 90 procent av alla
Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar12.4.2023 08:50:01 EEST | Tiedote
Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin. Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna. "Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmil
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation minskade en aning – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas till Sommaröarna i Esbo20.3.2023 10:00:00 EET | Tiedote
År 2022 anmäldes totalt 123 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Det är något färre än toppåret 2021, då antalet fall var 148. Under tidigare år har det förekommit färre än hundra fall. "Trenden i antalet rapporterade TBE-fall har varit uppåtgående redan i över tio år. Detta förklaras av flera faktorer. Till exempel kan klimatförändringen och människornas medvetenhet om fästingburna sjukdomar förklara ökningen av antalet fall”, säger Henna Mäkelä, forskare vid THL. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2018–2022 var incidensen av fästingburen hjärninflammation högst i kustregionernas kommuner, i Pargas (46 fall per 100 000 invånare), Gustavs (41/100 000), landskapet Åland (38/100 000) och Lojo (16/100 000). Så gott som alla personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett fullt vaccinationsskydd, särskilt om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Nytt område
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum