Hushållens aktieinnehav minskade betydligt i värde

Värdet på de finländska hushållens börsnoterade aktieinnehav sjönk med 2,2 miljarder euro under andra kvartalet 2023. Innehavens värde sjönk i och med nedgången i värdet på finländska företags aktier. Värdet på hushållens innehav av utländska börsnoterade aktier ökade däremot något (44 miljoner euro) under årets andra kvartal. Nedgången i värdet på inhemska aktieinnehav hänförde sig huvudsakligen till maj, då innehavens värde sjönk med 2,3 miljarder euro. I juni sjönk de inhemska aktieinnehavens värde måttligare, med 229 miljoner euro.
Under andra kvartalet 2023 investerade hushållen 251 miljoner euro netto mer i inhemska aktier. Avyttringarna av utländska företags aktier var i sin tur större än förvärven, aktier såldes till ett nettobelopp av 151 miljoner euro.
Vid slutet av juni 2023 uppgick hushållens börsnoterade aktieinnehav till ett värde 45,0 miljarder euro, vilket är 4,5 % mindre än vid utgången av föregående kvartal. Merparten (88 %) av hushållens aktieinnehav hänförde sig till aktier i finländska företag. De utländska aktiernas andel av hushållens aktieinnehav har ökat under de senaste åren, även om den fortfarande är liten. Ännu vid utgången av 2019 var de utländska aktieinnehavens andel mindre än 9 %.
Intresset för tidsbunden inlåning fortsatte och värdet på innehaven i investeringsfonder ökade
Intresset för tidsbunden inlåning fortsatte under andra kvartalet 2023, när de finländska hushållen ingick nya avtal om tidsbunden inlåning för 2,0 miljarder euro. Vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan ingicks avtal för endast 128 miljoner euro. Intresset för tidsbunden inlåning har ökat i och med att räntorna stigit. I juni 2023 var den genomsnittliga räntan på ny tidsbunden inlåning 2,90 %, när den i juni för ett år sedan var 0,65 %.
Med det växande intresset har hushållens tidsbundna inlåning (7,2 miljarder euro) ökat snabbt och samtidigt har också dess andel av hela inlåningen (110,9 miljarder euro) ökat betydligt. Vid utgången av juni 2023 var den tidsbundna inlåningens andel av inlåningsstocken 6,6 %, när den ännu för ett år sedan var endast 1,9 %. Av hushållens inlåning är merparten (74 %) emellertid fortfarande inlåning över natten[1].
Hushållens innehav i finländska investeringsfonder ökade från föregående kvartal med 2,7 % och innehavens värde uppgick till 32,0 miljarder euro vid utgången av juni[2]. Under årets andra kvartal gjorde hushållen teckningar i investeringsfonder för 466 miljoner euro netto. Av nettoteckningarna hänförde sig över hälften till räntefonder och drygt en tredjedel till aktiefonder. Hushållens inlösen från investeringsfonder översteg beloppet av nya teckningar endast i fråga om fastighetsfonder. Utöver de nya investeringarna ökade investeringsfondernas värde med 364 miljoner euro i april–juni. Värdeökningen var störst i aktiefonderna, men också ränte- och blandfonderna ökade i värde. Fastighetsfondernas värde sjönk i sin tur något under årets andra kvartal (62 miljoner euro).
Närmare upplysningar lämnas av
Antti Hirvonen, telefon 09 183 2121, e-post: antti.hirvonen(at)bof.fi,
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395 , e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.
Nästa publiceringstillfälle 9.11.2023 kl. 10.
[2] Hushållens investeringar i finländska aktiefonder uppgick till 12,9 miljarder euro, räntefonder 8,5 miljarder euro, blandfonder 6,3 miljarder euro, fastighetsfonder 3,1 miljarder euro och övriga fonder 1,2 miljarder euro.
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum