Suomen Pankki

Eurosystemet ska fortsätta att genomföra en flexibel penningpolitik

Dela

Under de två senaste åren har inflationen i euroområdet legat över ECB:s prisstabilitetsmål och trots att inflationstakten på senaste tiden har avtagit är den fortfarande för hög. Europeiska centralbanken har därför stramat åt sin penningpolitik betydligt. Styrräntorna har höjts med 4,25 procentenheter och ECB:s viktigaste styrränta, bankernas inlåningsränta, ligger nu på 3,75 %. ”Den nuvarande penningpolitiska inriktningen dämpar den ekonomiska tillväxten och bromsar inflationen. De senaste tillgängliga uppgifterna betonas i ECB:s beslutsfattande, i syfte att undvika att inflationstakten sjunker till målnivån för långsamt eller att den aggregerade efterfrågan minskar onödigt mycket”, säger Finlands Banks direktionsmedlem Tuomas Välimäki.

Samtidigt som ECB har höjt styrräntorna har centralbanken också låtit värdepappersinnehaven och utlåningen till bankerna krympa betydligt. ”Nu när fokus för penningpolitiken har satts tillbaka på styrning av räntorna, är det möjligt att succesivt och så förutsägbart som möjligt minska Eurosystemets balansräkning. ECB har dock alltid beredskap att reagera på eventuella spänningar på såväl statsobligations- som penningmarknaden”, säger Välimäki.

I takt med att Eurosystemets värdepappersinnehav och utlåningen till bankerna minskar, krymper också reserverna, dvs. bankernas inlåning i centralbanken. Med tiden leder denna utveckling till att penningmarknadsräntorna börjar stiga från nivån på inlåningsräntan närmare räntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Före det kommer ECB att diskutera utformningen av sin framtida penningpolitik. ”Ett sätt att förebygga skadliga fluktuationer i räntorna är att minska skillnaden mellan ut- och inlåningsräntorna”, konstaterar Välimäki.

Många av de ekonomiska och finansiella styrmekanismerna har förändrats väsentligt under de senaste 15 åren. Till förändringarna har bidragit bland annat nedgången i den naturliga räntenivån, den höga skuldsättningen, risken för fragmentering av finansmarknaden i euroområdet och bankernas ökade likviditetsbehov. Dessutom har centralbankernas balansräkningar vuxit och sammansättning av dem förändrats. ”Den metod för räntestyrning som tillämpades före finanskrisen är inte nödvändigtvis effektiv eller ens möjlig i framtiden”, säger Välimäki.

Trots att Eurosystemets balansräkning har minskat torde den också i fortsättningen vara klart större än tidigare, bland annat på grund av den ökade efterfrågan på sedlar och reserver. Detta kan förutsätta strukturella åtgärder för att säkerställa tillräckliga reserver, till exempel i form av långfristiga refinansieringstransaktioner för bankerna eller tillgångsköp på marknaden. ”Strukturella refinansieringstransaktioner har potential att stärka den finansiella stabiliteten. Användningen av strukturella värdepappersportföljer skulle i sin tur öka ECB:s möjligheter att vidta fortsatta konkreta åtgärder i kampen mot klimatförändringen”, tillägger Välimäki.

Genomförandet av penningpolitiken kommer också framöver att ske under osäkra omständigheter. Därför är det viktigt att de valda arrangemangen tillåter flexibilitet. ”Eurosystemet bör kunna strama åt och lätta på de finansiella förhållandena i alla situationer beroende på vad som krävs för att uppnå prisstabilitetsmålet”, betonar Välimäki.

Nyckelord

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Number of card payments grew in the second quarter of 202322.9.2023 10:00:00 EEST | Press release

In the second quarter of 2023, a total of 595 million card payments were made using Finnish payment cards, which was 30 million (5%) more than in the same period a year earlier. The aggregate value of card payments amounted to EUR 17.8 billion in the second quarter, which was 4% more than a year earlier.More card payments initiated on computer or mobile device than a year earlier A total of 88 million remote card payments were initiated on a computer or mobile device in the second quarter of 2023, which was 16% more than in the same period last year. The aggregate value of remote card payments (EUR 3.5 billion) was 21% higher than in the corresponding period a year earlier. The aggregate value of contactless payments increased by EUR 912 million (19%) compared to the first quarter of 2023, to stand at EUR 5.8 billion in the second quarter. At the same time, 369 million card payments were made using the contactless method, which was 17% more than in the first quarter of this year. The n

Antalet kortbetalningar ökade under andra kvartalet 202322.9.2023 10:00:00 EEST | Tiedote

Under andra kvartalet 2023 gjordes med finländska betalkort sammanlagt 595 miljoner kortbetalningar, vilket var 30 miljoner (5 %) fler kortbetalningar än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Det totala värdet av kortbetalningarna utgjorde det andra kvartalet sammanlagt 17,8 miljarder euro, vilket var 4 % mer än för ett år sedan.Fler kortbetalningar initierades med dator eller mobil enhet än för ett år sedan Med dator eller mobil enhet initierades 88 miljoner kortbetalningar på distans under andra kvartalet 2023, vilket var 16 % mer än under motsvarande period för ett år sedan. Det totala värdet av kortbetalningar på distans (3,5 miljarder euro) var 21 % större än vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan. Det totala värdet av kontaktlösa betalningar ökade med 912 miljoner euro (19 %) från första kvartalet 2023 och uppgick till 5,8 miljarder euro det andra kvartalet. Samtidigt gjordes 369 miljoner kortbetalningar med kontaktlös betalning, vilket var 17 % mer än under det första kva

Korttimaksujen lukumäärä kasvoi vuoden 2023 toisella neljänneksellä22.9.2023 10:00:00 EEST | Tiedote

Vuoden 2023 toisella neljänneksellä suomalaisilla maksukorteilla tehtiin yhteensä 595 milj. korttimaksua, mikä oli 30 milj. (5 %) korttimaksua enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Korttimaksujen kokonaisarvo oli toisella vuosineljänneksellä yhteensä 17,8 mrd. euroa, mikä oli 4 % enemmän kuin vuosi sitten. Tietokoneella tai mobiililaitteella käynnistettyjä korttimaksuja tehtiin enemmän kuin vuosi sitten Tietokoneella tai mobiililaitteilla käynnistettiin 88 milj. etäkorttimaksua vuoden 2023 toisella neljänneksellä, mikä oli 16 % enemmän kuin vuosi sitten samalla ajanjaksolla. Etäkorttimaksujen kokonaisarvo (3,5 mrd. euroa) oli 21 % enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Lähimaksujen kokonaisarvo nousi 912 milj. euroa (19 %) vuoden 2023 ensimmäiseltä neljännekseltä ja oli 5,8 mrd. euroa toisella neljänneksellä. Samaan aikaan tehtiin 369 milj. korttimaksua lähimaksua käyttämällä, mikä oli 17 % enemmän kuin kuluvan vuoden ensimmäisellä neljänneksellä. Sirulla tai magneettijuov

Bank of Finland’s interim forecast: economic recovery will be delayed15.9.2023 11:00:00 EEST | Press release

The Finnish economy is in mild recession in 2023, according to the Bank of Finland’s interim forecast published today. The rise in prices and interest rates, and weaker export demand, are weighing on the economy. The favourable trend in employment will come to a halt, but domestic inflation is now slowing rapidly. However, the economic recovery will take longer than previously estimated. The downside risks to economic growth have increased. “The recession is still expected to be shallow, but the economy will also recover more slowly than estimated in the summer. Statistical data that became available in the summer indicate weak developments for the rest of the year. In addition, risks in the domestic and global economy have grown,” says Bank of Finland Head of Forecasting Meri Obstbaum. According to the Bank of Finland’s September 2023 interim forecast, GDP will contract by 0.2% in 2023. The economy will slowly start to recover from the recession in 2024. GDP growth in 2024 will be slo

Finlands Banks interimsprognos: återhämtningen av ekonomin blir fördröjd15.9.2023 11:00:00 EEST | Tiedote

Enligt Finlands Banks interimsprognos, som ges ut i dag, befinner sig Finland i en recession 2023. Ekonomin tyngs av stigande priser och räntor och svagare exportefterfrågan. Den goda sysselsättningsutveckling som pågått redan en längre tid stannar av, men inflationen i Finland sjunker nu snabbt. Återhämtningen av ekonomin blir dock mer utdragen än beräknat. De negativa riskerna för den ekonomiska utvecklingen har ökat. "Recessionen i Finland väntas fortfarande bli mild, men återhämtningen av ekonomin blir långsammare än vad prognoserna visade i somras. Statistiken från sommaren tyder på att slutet av året blir svagt, och riskerna i Finland och globalt har dessutom ökat”, säger Finlands Banks prognoschef Meri Obstbaum. Enligt Finlands Banks interimsprognos i september 2023 krymper BNP 0,2 % under 2023. Återhämtningen från recessionen kommer i gång trögt under 2024. BNP-tillväxten blir långsammare 2024 än vad Finlands Bank räknade med i sin prognos i juni, endast 0,2 %. Den ekonomiska t

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum