Suomen Pankki

Mindre efterfrågan på bostadslån än normalt i juli

Dela

I juli 2023 utbetalades nya bostadslån för 1,0 miljarder euro, vilket är 27 % mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Senast har utbetalningarna av bostadslån i juli varit lägre än så 2002. Genomsnittsräntan på nya bostadslån var 4,55 % i juli 2023. Genomsnittsräntan på nya bostadslån var senast högre i november 2008.

I juli 2023 utbetalades nya bostadslån för 1,0 miljarder euro, vilket är 27 % mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan1. Senast har utbetalningarna av bostadslån i juli varit lägre än så 2002. Av de nya bostadslånen stod investeringsbostadslånen i juli för 86 miljoner euro, och utbetalningarna av dem var 22 % mindre jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare.

Genomsnittsräntan på nya bostadslån var 4,55 % i juli 2023. Genomsnittsräntan på nya bostadslån har stigit klart (en procentenhet) från årets början. Genomsnittsräntan på nya bostadslån var senast högre i november 2008. Både ägar- och investeringsbostadslånens genomsnittsränta har gått upp. Genomsnittsräntan på nya ägarbostadslån var 4,53 % i juli 2023. Samtidigt var räntan på nya investeringsbostadslån högre, 4,72 %.

I juli var den genomsnittliga återbetalningstiden för bostadslån 22 år och 7 månader. Av de nya utbetalningarna av lån minskade andelen för de bostadslån vars återbetalningstid är längre än 30 år till 7 %. År 2023 har andelen varierat mellan 13 % och 15 % före juli. Från och med juli 2023 ska hushållen återbetala sina nya bostadslån inom högst 30 år2. Bankerna kan emellertid avvika från den maximala återbetalningstiden i 10 % av kreditavtalen.

I juli 2023 bands 95 % av de nya bostadslånen till Euribor och resterande 5 % till andra referensräntor3. Av de nya Euriborbundna bostadslånen var 51 % bundna till 12 månaders Euribor, då andelen i juli i fjol var 93 %. Då räntenivån gått upp har kortare 3 månaders eller 6 månaders Euriborräntor mer än tidigare använts som referensränta för bostadslån.

Utlåning

Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av juli 2023 till 106,9 miljarder euro och årsökningen var -1,6 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,6 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,1 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,7 miljarder euro av övriga lån vid utgången av juli.

De finländska företagen lyfte i juli nya lån4 för 1,6 miljarder euro, och av dem utgjorde bostadsbolagslånen 350 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån steg från juni och var 5,56 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av juli till 105,3 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 43,3 miljarder euro.

Inlåning

Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 109,9 miljarder euro vid slutet av juli 2023 och genomsnittsräntan var 0,78 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 80,5 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 7,4 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i juli nya tidsbundna inlåningsavtal för 400 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i juli 2,91 %.

Närmare upplysningar lämnas av

Usva Topo, telefon 09 183 2056, e-post: usva.topo(at)bof.fi,

Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.

Nästa månadspublicering 28.9.2023 kl. 10.

Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.

[1] Nya bostadslån utbetalades i genomsnitt till ett värde av sammanlagt 1,5 miljarder euro i juli 2012–2022.

[2] Mer information på statsrådets webbplats på adressen: https://valtioneuvosto.fi/-/10623/kotitalouksien-ja-taloyhtioiden-lainoihin-rajoituksia-heinakuun-alussa?languageId=sv_SE

[3] Bankernas egna referensräntor, fasta räntor eller andra räntor.

[4] Exkl. konto- och kortkrediter.

Nyckelord

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå

Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote

Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye