Tullen är orolig för att hamna i skymundan vid tilldelningen av resurser och utvecklandet av befogenheter

- Denna linjedragning bör man hålla fast vid också då man skrider till handling, och även Tullens resurser behöver utvecklas. Än så länge har det varit svårt att se några sådana avsikter. Medan drösvis med pengar har flutit in till de andra säkerhetsmyndigheterna de senaste åren, har Tullen alltid verkat bli åsidosatt i tilldelningen av pengar, konstaterar Tullens generaldirektör Hannu Mäkinen.

Tullen svarar för övervakningen av godstrafiken vid alla Finlands gränser och för brottsbekämpningen i samband med detta.

- Myndigheterna som övervakar persontrafiken får enligt regeringsprogrammet ytterligare förstärkning. Vid deras sida kan man inte ha en s.k. svag länk vars övervakningsarbete har organiserats utifrån betydligt svagare verksamhetsförutsättningar. Tullens behov av resurser bör beaktas balanserat i förhållande till Polisens och Gränsbevakningsväsendets då man planerar att stärka den nationella säkerheten och då planerna ska genomföras, tillägger Mäkinen. 

I regeringsprogrammet finns planer på sparåtgärder för ämbetsverken. Dessa skulle leda till att utvecklandet av Tullens verksamhet avstannar, vilket betyder att resultaten och samhällsnyttan från brottsbekämpningen och övervakningen skulle minska och samarbetet med de övriga PTG-myndigheterna försvåras. För att övervakningsverksamheten ska vara framgångsrik måste man ta hjälp av modern teknologi, och det kräver pengar. Sparåtgärderna skulle dessutom bromsa upp utvecklandet av Tullens digitala tjänster.

- Finansministeriet har i sitt budgetförslag själv föreslagit ett tillägg på sex miljoner euro till sig själv för att säkerställa den tekniska kapaciteten i Tullens verksamhet. Detta skulle gå bra ihop med andan i regeringsprogrammets linjedragning, men FM:s åtstramningar har tyvärr gallrat bort det tillägget, påpekar Mäkinen.

Regeringsprogrammet betonar vikten av att stärka den nationella säkerheten och nämner flera lagstiftningsprojekt som anknyter till detta. Det finns planer på att utveckla Polisens befogenheter. I dessa sammanhang nämns dock av någon anledning inte utvecklandet av Tullens befogenheter. Tullen svarar för bekämpning av tullbrott och är också en förundersökningsmyndighet, liksom Polisen.

- Det vore ytterst önskvärt att Tullen hålls med i beredningen och att beredningen görs i samarbete mellan finansministeriets och inrikesministeriets förvaltningsområden. På så sätt kan man säkerställa att de lagövervakande myndigheternas befogenheter utvecklas på ett symmetriskt sätt. Sinsemellan likadana befogenheter är en absolut förutsättning för ett smidigt samarbete och skapar en enhetlig funktionell helhet, poängterar Mäkinen.

Regeringsprogrammet nämner även att utvecklandet av Gränsbevakningsväsendets befogenheter ska ses över. Tullen nämns inte. Tullen är dock numera den enda säkerhetsmyndigheten vid Finlands inre gränser.

- Om man planerar effektiviseringar vid de inre gränserna, eller t.o.m. en ökning av befogenheterna, bör man i första hand se över möjligheterna att stärka och utvidga Tullens verksamhet, betonar Mäkinen.

Tullen har övervakat sanktionerna mot Ryssland på ett effektivt sätt och satsat på att sanktionerna ska få en så stor verkan som möjligt. Tullen har dessutom aktivt lyft fram fenomen som rör sanktionerna, bland annat från en statistisk synvinkel. Denna verksamhet grundar sig till stor del på den tilläggsfinansiering som erhölls i tilläggsbudgeten för år 2022. Att finansieringen fortsätter till fullt belopp bör säkerställas även under kommande år. Än så länge ser det inte ut att bli så. Övervakningen av sanktioner kommer inte att minska i betydelse de närmaste åren.