Institutet för hälsa och välfärd THL

Växt- och fiskbetonad kost bra för människors hälsa och miljön – ändringar i kosten kan stödjas på många sätt

Dela

Finländarna borde äta mer grönsaker och fullkorn samt fisk som fångats och odlats på ett hållbart sätt. Däremot vore det bra att dra ner på konsumtionen av rött kött, köttprodukter och mat som innehåller rikligt med salt, fett eller socker. En ändring av kosten skulle inte bara främja människors hälsa utan också miljöns hälsa och välfärd.

Riktlinjerna kommer från de nya nordiska näringsrekommendationerna som publicerades i juni 2023 och som Statens näringsdelegation (VRN) utgår från i sitt arbete med att utarbeta nationella näringsrekommendationer.

"Vi bör alla öka konsumtionen av växtbaserade produkter, såsom grönsaker, fullkornsspannmål, nötter och frön. Även måttliga förändringar har betydande hälso- och miljöfördelar om majoriteten av befolkningen genomför dem", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen vid THL.

Rådet för strategisk forsknings (RSF) projekt En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) har utarbetat en policyrekommendation om hur man i samhället kan stödja övergången till en mer växt- och fiskbetonad kost.

Den policyrekommendation som publiceras i dag är särskilt avsedd för beslutsfattare, folkhälsofrämjare och aktörer inom livsmedelsbranschen. 

Ändringar i kosten ska stödjas med ett brett urval av metoder

Det finns mångsidiga metoder för olika aktörer: a) stärka matfostran b) utveckla bespisningen c) åtgärder inom livsmedelsindustrin och handeln för att skapa en hälsosam och hållbar matmiljö d) beskattning av livsmedel samt e) mångsidig och positiv diskussion om mat.

"Sund och hållbar näring berör oss alla. Hela samhället måste stödja förändringarna så att alla kan äta hållbart", säger forskningsprofessor Minna Kaljonen vid Finlands miljöcentral. 

Få finländare äter tillräckligt med grönsaker, frukt och bär

Rekommendationen är att man ska äta grönsaker, frukt och bär flera gånger om dagen. Enligt THL:s enkät Hälsosamma Finland 2022 är det bara en liten del av finländarna som uppnår detta mål. Det finns tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper i hur målet uppnås. Till exempel äter endast 17 procent av männen under 65 år grönsaker, frukt och bär flera gånger om dagen, bland kvinnorna gör 37 procent det.

De kommande uppdateringarna av nationella näringsrekommendationer måste bli grunden för en hållbar livsmedels- och näringspolitik 

I de nordiska näringsrekommendationerna har de senaste vetenskapliga bevisen på sambanden mellan kost och hälsa kombinerats med information om matkonsumtionens miljökonsekvenser. Över 400 experter har deltagit i utarbetandet av rekommendationerna. Statens näringsdelegation (VRN) utgår från dessa rekommendationer när de nationella näringsrekommendationerna utarbetas.

Det centrala i de nordiska rekommendationerna är att minska konsumtionen av animaliska livsmedel och öka konsumtionen av vegetabiliska livsmedel. Rekommendationerna uppmuntrar till en mer måttfull konsumtion av kött och mjölkprodukter. Baljväxter, fullkornsspannmål samt hållbart fångad och odlad fisk är bra alternativ till kött.

"I grund och botten handlar det om att göra kosten mer allsidig. En hälsosam och hållbar kost kan se ut på många olika sätt", berättar biträdande professor Anne-Maria Pajari vid Helsingfors universitet.

Projekten Just food och Leg4Life uppmuntrar till att använda näringsrekommendationerna som grund för en hållbar livsmedels- och näringspolitik.

Evidensbaserad information om övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem

Projekten En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) som finansieras av rådet för strategisk forskning har sedan 2019 undersökt möjligheter och metoder för livsmedelssystemet att bli hälsosammare och hållbarare.

I projekten deltar Institutet för hälsa och välfärd (THL), Berns universitet, E2 Forskning, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands miljöcentral (Syke).

Projektens gemensamma policyrekommendation presenterades i dag på ett öppet webbinarium: Publicering av policyrekommendationen.

Hållbar kost främjar planetär hälsa och välfärd

Planetär hälsa och välfärd innebär att människans och naturens hälsa bildar en helhet och att de oundvikligen är beroende av varandra. THL föreslår i sina påverkansmål att den planetära hälsan och välfärden ska placeras i centrum för beslutsfattandet för att man samtidigt ska kunna främja både människors och hela jordklotets hälsa och välfärd.

THL:s påverkansmål

Källa:

Kaartinen N, Paalanen L, Bäck S, Kortetmäki T, Lamminen M, Maukonen M, Männistö S, Sares-Jäske L, Selänniemi M, Kaljonen M, Pajari A-M. Ruokavaliot ovat osa terveys- ja ympäristöhaasteiden ratkaisua – uudet ravitsemussuositukset tukevat kestävyyssiirtymää (på finska) Stöd för beslut 9/2023, THL. 

Mer information

Niina Kaartinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7384
fornamn.efternamn@thl.fi

Laura Paalanen
specialforskare
THL
tfn 029 524 8816
fornamn.efternamn@thl.fi

Minna Kaljonen 
forskningsprofessor
Finlands miljöcentral
tfn 0295 251252
fornamn.efternamn@syke.fi

Anne-Maria Pajari
biträdande professor
Helsingfors universitet
tfn 029 4158 203
anne-maria.pajari(at)helsinki.fi

Projektsidor för Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) (på finska)

Projektsidor för En rättvis matrevolution (Just food) (på finska)

Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland 

Nordic Nutrition Recommendations 2023. Integrating Environmental Aspects

Nyckelord

Institutet för hälsa och välfärd (THL)

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Fågelinfluensan utgör en risk för folkhälsan - hälsosäkerheten på pälsfarmer måste förbättras4.8.2023 07:30:00 EEST | Tiedote

Enligt nuvarande uppgifter har fågelinfluensa spridit sig till tjugoen pälsfarmer i Finland. De första resultaten från helgenomsekvensering, det vill säga undersökning av virusets arvsmassa, tyder på att vildfåglarnas roll, särskilt skrattmåsarnas, som smittkälla. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) och Livsmedelsverkets gemensamma "rapid communication"-artikel i vetenskapstidningen Eurosurveillance, som beskriver den pågående fågelinfluensaepidemin på pälsfarmer i Mellersta och Södra Österbotten. "Vid smittor som spridit sig i större utsträckning på enskilda farmer kan man inte utesluta möjligheten till intern smitta på farmerna. De nuvarande förhållandena på pälsfarmer där effektivt fågelskydd saknas, möjliggör spridningen av viruset från vildfåglar till djuren på pälsfarmerna. Riskhanteringen skulle förutsätta åtgärder på pälsfarmerna för att förhindra att fåglarna kommer i kontakt med pälsdjuren", säger avdelningsdirektör Terhi Laaksonen vid Livsmedelsverket. E

År 2022 var exceptionellt rikligt i fråga om luftvägsinfektioner – även antalet sexuellt överförbara sjukdomar ökade19.6.2023 02:00:00 EEST | Tiedote

År 2022 är exceptionellt i fråga om luftvägsinfektioner. Utöver coronavirusinfektioner förekom också rikligt av andra luftvägsinfektioner. Under influensasäsongen 2021–2022 förekom två separata influensa A-epidemivågor, av vilka den senare började i april 2022 och fortsatte fram till juni. På motsvarande sätt började epidemin under perioden 2022–2023 tidigare än normalt, redan i oktober 2022. Säsongstoppen var också exceptionellt tidig, redan i december 2022. År 2022 inträffade också två toppar av RSV-epidemin, som inföll vid årsskiften 2021–2022 samt 2022–2023. I allmänhet förekommer större RSV-epidemier varannan vinter i Finland. "Begränsningsåtgärderna i anslutning till coronan har under de senaste åren påverkat förekomsten av luftvägsinfektioner. Under pandemin konstaterades få infektioner orsakade av luftvägsvirus, särskilt mellan våren 2020 och sommaren 2021. Infektionerna började spridas på nytt när coronabegränsningarna slopades våren 2022 och människorna återvände till den nor

Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid Finlands allmänna badstränder är i huvudsak rent9.6.2023 13:00:00 EEST | Tiedote

Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av badvattnen i Finland, nästan 95 procent, klassificerades vara av utmärkt eller god kvalitet, vilket motsvarar situationen under den föregående uppföljningsperioden. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2022 fanns det sammanlagt 303 allmänna badstränder i Finland, varav 225 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Fem stränder hörde till kategorin tillfredsställande eller den lägsta godtagbara badvattenklassen, vilket är 1,7 procent av badstränderna. Dessutom klassificerades kvaliteten på badvattnet på sju badstränder (2,3 %) som dåligt, vilket är tre badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades över 96 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 90 procent av alla

Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar12.4.2023 08:50:01 EEST | Tiedote

Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin. Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna. "Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmil

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation minskade en aning – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas till Sommaröarna i Esbo20.3.2023 10:00:00 EET | Tiedote

År 2022 anmäldes totalt 123 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Det är något färre än toppåret 2021, då antalet fall var 148. Under tidigare år har det förekommit färre än hundra fall. "Trenden i antalet rapporterade TBE-fall har varit uppåtgående redan i över tio år. Detta förklaras av flera faktorer. Till exempel kan klimatförändringen och människornas medvetenhet om fästingburna sjukdomar förklara ökningen av antalet fall”, säger Henna Mäkelä, forskare vid THL. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2018–2022 var incidensen av fästingburen hjärninflammation högst i kustregionernas kommuner, i Pargas (46 fall per 100 000 invånare), Gustavs (41/100 000), landskapet Åland (38/100 000) och Lojo (16/100 000). Så gott som alla personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett fullt vaccinationsskydd, särskilt om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Nytt område

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum