Växt- och fiskbetonad kost bra för människors hälsa och miljön – ändringar i kosten kan stödjas på många sätt
Finländarna borde äta mer grönsaker och fullkorn samt fisk som fångats och odlats på ett hållbart sätt. Däremot vore det bra att dra ner på konsumtionen av rött kött, köttprodukter och mat som innehåller rikligt med salt, fett eller socker. En ändring av kosten skulle inte bara främja människors hälsa utan också miljöns hälsa och välfärd.
Riktlinjerna kommer från de nya nordiska näringsrekommendationerna som publicerades i juni 2023 och som Statens näringsdelegation (VRN) utgår från i sitt arbete med att utarbeta nationella näringsrekommendationer.
"Vi bör alla öka konsumtionen av växtbaserade produkter, såsom grönsaker, fullkornsspannmål, nötter och frön. Även måttliga förändringar har betydande hälso- och miljöfördelar om majoriteten av befolkningen genomför dem", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen vid THL.
Rådet för strategisk forsknings (RSF) projekt En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) har utarbetat en policyrekommendation om hur man i samhället kan stödja övergången till en mer växt- och fiskbetonad kost.
Den policyrekommendation som publiceras i dag är särskilt avsedd för beslutsfattare, folkhälsofrämjare och aktörer inom livsmedelsbranschen.
Ändringar i kosten ska stödjas med ett brett urval av metoder
Det finns mångsidiga metoder för olika aktörer: a) stärka matfostran b) utveckla bespisningen c) åtgärder inom livsmedelsindustrin och handeln för att skapa en hälsosam och hållbar matmiljö d) beskattning av livsmedel samt e) mångsidig och positiv diskussion om mat.
"Sund och hållbar näring berör oss alla. Hela samhället måste stödja förändringarna så att alla kan äta hållbart", säger forskningsprofessor Minna Kaljonen vid Finlands miljöcentral.
Få finländare äter tillräckligt med grönsaker, frukt och bär
Rekommendationen är att man ska äta grönsaker, frukt och bär flera gånger om dagen. Enligt THL:s enkät Hälsosamma Finland 2022 är det bara en liten del av finländarna som uppnår detta mål. Det finns tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper i hur målet uppnås. Till exempel äter endast 17 procent av männen under 65 år grönsaker, frukt och bär flera gånger om dagen, bland kvinnorna gör 37 procent det.
De kommande uppdateringarna av nationella näringsrekommendationer måste bli grunden för en hållbar livsmedels- och näringspolitik
I de nordiska näringsrekommendationerna har de senaste vetenskapliga bevisen på sambanden mellan kost och hälsa kombinerats med information om matkonsumtionens miljökonsekvenser. Över 400 experter har deltagit i utarbetandet av rekommendationerna. Statens näringsdelegation (VRN) utgår från dessa rekommendationer när de nationella näringsrekommendationerna utarbetas.
Det centrala i de nordiska rekommendationerna är att minska konsumtionen av animaliska livsmedel och öka konsumtionen av vegetabiliska livsmedel. Rekommendationerna uppmuntrar till en mer måttfull konsumtion av kött och mjölkprodukter. Baljväxter, fullkornsspannmål samt hållbart fångad och odlad fisk är bra alternativ till kött.
"I grund och botten handlar det om att göra kosten mer allsidig. En hälsosam och hållbar kost kan se ut på många olika sätt", berättar biträdande professor Anne-Maria Pajari vid Helsingfors universitet.
Projekten Just food och Leg4Life uppmuntrar till att använda näringsrekommendationerna som grund för en hållbar livsmedels- och näringspolitik.
Evidensbaserad information om övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem
Projekten En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) som finansieras av rådet för strategisk forskning har sedan 2019 undersökt möjligheter och metoder för livsmedelssystemet att bli hälsosammare och hållbarare.
I projekten deltar Institutet för hälsa och välfärd (THL), Berns universitet, E2 Forskning, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands miljöcentral (Syke).
Projektens gemensamma policyrekommendation presenterades i dag på ett öppet webbinarium: Publicering av policyrekommendationen.
Hållbar kost främjar planetär hälsa och välfärd
Planetär hälsa och välfärd innebär att människans och naturens hälsa bildar en helhet och att de oundvikligen är beroende av varandra. THL föreslår i sina påverkansmål att den planetära hälsan och välfärden ska placeras i centrum för beslutsfattandet för att man samtidigt ska kunna främja både människors och hela jordklotets hälsa och välfärd.
Källa:
Kaartinen N, Paalanen L, Bäck S, Kortetmäki T, Lamminen M, Maukonen M, Männistö S, Sares-Jäske L, Selänniemi M, Kaljonen M, Pajari A-M. Ruokavaliot ovat osa terveys- ja ympäristöhaasteiden ratkaisua – uudet ravitsemussuositukset tukevat kestävyyssiirtymää (på finska) Stöd för beslut 9/2023, THL.
Mer information
Niina Kaartinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7384
fornamn.efternamn@thl.fi
Laura Paalanen
specialforskare
THL
tfn 029 524 8816
fornamn.efternamn@thl.fi
Minna Kaljonen
forskningsprofessor
Finlands miljöcentral
tfn 0295 251252
fornamn.efternamn@syke.fi
Anne-Maria Pajari
biträdande professor
Helsingfors universitet
tfn 029 4158 203
anne-maria.pajari(at)helsinki.fi
Projektsidor för En rättvis matrevolution (Just food) (på finska)
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
Nordic Nutrition Recommendations 2023. Integrating Environmental Aspects
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd (THL)
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum