Institutet för hälsa och välfärd THL

Växt- och fiskbetonad kost bra för människors hälsa och miljön – ändringar i kosten kan stödjas på många sätt

Dela

Finländarna borde äta mer grönsaker och fullkorn samt fisk som fångats och odlats på ett hållbart sätt. Däremot vore det bra att dra ner på konsumtionen av rött kött, köttprodukter och mat som innehåller rikligt med salt, fett eller socker. En ändring av kosten skulle inte bara främja människors hälsa utan också miljöns hälsa och välfärd.

Riktlinjerna kommer från de nya nordiska näringsrekommendationerna som publicerades i juni 2023 och som Statens näringsdelegation (VRN) utgår från i sitt arbete med att utarbeta nationella näringsrekommendationer.

"Vi bör alla öka konsumtionen av växtbaserade produkter, såsom grönsaker, fullkornsspannmål, nötter och frön. Även måttliga förändringar har betydande hälso- och miljöfördelar om majoriteten av befolkningen genomför dem", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen vid THL.

Rådet för strategisk forsknings (RSF) projekt En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) har utarbetat en policyrekommendation om hur man i samhället kan stödja övergången till en mer växt- och fiskbetonad kost.

Den policyrekommendation som publiceras i dag är särskilt avsedd för beslutsfattare, folkhälsofrämjare och aktörer inom livsmedelsbranschen. 

Ändringar i kosten ska stödjas med ett brett urval av metoder

Det finns mångsidiga metoder för olika aktörer: a) stärka matfostran b) utveckla bespisningen c) åtgärder inom livsmedelsindustrin och handeln för att skapa en hälsosam och hållbar matmiljö d) beskattning av livsmedel samt e) mångsidig och positiv diskussion om mat.

"Sund och hållbar näring berör oss alla. Hela samhället måste stödja förändringarna så att alla kan äta hållbart", säger forskningsprofessor Minna Kaljonen vid Finlands miljöcentral. 

Få finländare äter tillräckligt med grönsaker, frukt och bär

Rekommendationen är att man ska äta grönsaker, frukt och bär flera gånger om dagen. Enligt THL:s enkät Hälsosamma Finland 2022 är det bara en liten del av finländarna som uppnår detta mål. Det finns tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper i hur målet uppnås. Till exempel äter endast 17 procent av männen under 65 år grönsaker, frukt och bär flera gånger om dagen, bland kvinnorna gör 37 procent det.

De kommande uppdateringarna av nationella näringsrekommendationer måste bli grunden för en hållbar livsmedels- och näringspolitik 

I de nordiska näringsrekommendationerna har de senaste vetenskapliga bevisen på sambanden mellan kost och hälsa kombinerats med information om matkonsumtionens miljökonsekvenser. Över 400 experter har deltagit i utarbetandet av rekommendationerna. Statens näringsdelegation (VRN) utgår från dessa rekommendationer när de nationella näringsrekommendationerna utarbetas.

Det centrala i de nordiska rekommendationerna är att minska konsumtionen av animaliska livsmedel och öka konsumtionen av vegetabiliska livsmedel. Rekommendationerna uppmuntrar till en mer måttfull konsumtion av kött och mjölkprodukter. Baljväxter, fullkornsspannmål samt hållbart fångad och odlad fisk är bra alternativ till kött.

"I grund och botten handlar det om att göra kosten mer allsidig. En hälsosam och hållbar kost kan se ut på många olika sätt", berättar biträdande professor Anne-Maria Pajari vid Helsingfors universitet.

Projekten Just food och Leg4Life uppmuntrar till att använda näringsrekommendationerna som grund för en hållbar livsmedels- och näringspolitik.

Evidensbaserad information om övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem

Projekten En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) som finansieras av rådet för strategisk forskning har sedan 2019 undersökt möjligheter och metoder för livsmedelssystemet att bli hälsosammare och hållbarare.

I projekten deltar Institutet för hälsa och välfärd (THL), Berns universitet, E2 Forskning, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands miljöcentral (Syke).

Projektens gemensamma policyrekommendation presenterades i dag på ett öppet webbinarium: Publicering av policyrekommendationen.

Hållbar kost främjar planetär hälsa och välfärd

Planetär hälsa och välfärd innebär att människans och naturens hälsa bildar en helhet och att de oundvikligen är beroende av varandra. THL föreslår i sina påverkansmål att den planetära hälsan och välfärden ska placeras i centrum för beslutsfattandet för att man samtidigt ska kunna främja både människors och hela jordklotets hälsa och välfärd.

THL:s påverkansmål

Källa:

Kaartinen N, Paalanen L, Bäck S, Kortetmäki T, Lamminen M, Maukonen M, Männistö S, Sares-Jäske L, Selänniemi M, Kaljonen M, Pajari A-M. Ruokavaliot ovat osa terveys- ja ympäristöhaasteiden ratkaisua – uudet ravitsemussuositukset tukevat kestävyyssiirtymää (på finska) Stöd för beslut 9/2023, THL. 

Mer information

Niina Kaartinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7384
fornamn.efternamn@thl.fi

Laura Paalanen
specialforskare
THL
tfn 029 524 8816
fornamn.efternamn@thl.fi

Minna Kaljonen 
forskningsprofessor
Finlands miljöcentral
tfn 0295 251252
fornamn.efternamn@syke.fi

Anne-Maria Pajari
biträdande professor
Helsingfors universitet
tfn 029 4158 203
anne-maria.pajari(at)helsinki.fi

Projektsidor för Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) (på finska)

Projektsidor för En rättvis matrevolution (Just food) (på finska)

Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland 

Nordic Nutrition Recommendations 2023. Integrating Environmental Aspects

Nyckelord

Institutet för hälsa och välfärd (THL)

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye