En ny slags behandling där blodet syresätts utanför kroppen räddade livet på patienter som fått hjärtstillestånd – de första behandlingsresultaten är lovande
Enligt en färsk studie som genomförts vid HUS överlevde nästan en tredjedel av de patienter som i samband med hjärtstillestånd fått blodet syresatt utanför kroppen, det vill säga ECPR-behandling och återhämtade sig neurologiskt sett bra.

Trots en kort insatstid och effektiv avancerad hjärt-lungräddning lyckas man inom den prehospitala akutsjukvården inte alltid få i gång blodcirkulationen hos patienter med hjärtstillestånd. ECPR (extracorporeal cardiopulmonary resuscitation) är en handlingsmodell som utvecklats för dessa situationer där patienten under hjärträddning transporteras till sjukhuset och under hjärt-lungräddningen kopplas till en ECMO (extracorporeal membrane oxygenation) -apparat som syresätter blodet och leder in det tillbaka i blodomloppet.
ECMO-apparaten som man redan länge utnyttjat inom den hjärtkirurgiska intensivvården har under de senaste åren använts på utvalda patienter som fått hjärtstillestånd och vars blodcirkulation man inte lyckas återställa med konventionell hjärt-lungräddning. Det här kallas ECPR-behandling. Behandlingen syftar till att stödja blodcirkulationen under hjärt-lungräddningen och möjliggöra behandling av orsaken till hjärtstilleståndet samt skapa förutsättningar för patientens egen blodcirkulation att återhämta sig. ECPR-behandling kan ges åt de patienter som uppfyller kriterierna och inte har några betydande underliggande sjukdomar. Vid HUS inleddes ECPR-verksamheten i januari 2016 som ett samarbete mellan Akutens linje för prehospital akutsjukvård, Hjärt- och lungcentrum samt resultatenheten Operationssalar och intensivvård.
Under 2016–2021 deltog den prehospitala akutsjukvårdens läkarenheter inom HUS område i närmare tretusen hjärt-lungräddningsförsök utanför sjukhuset. Av dessa erbjöds patienter i 73 fall till ECPR-behandling på Mejlans sjukhus. Före det fick de alla högklassig konventionell avancerad hjärt-lungräddning. Medelåldern för patienterna var 54 år och mer än 90 procent av dem var män. I merparten av fallen hade orsaken till hjärtstilleståndet fastställts till eller misstänktes vara akut kranskärlssyndrom.
Resultaten står sig i en internationell jämförelse
Patienterna anlände till sjukhuset i genomsnitt 57 minuter efter ett hjärtstillestånd och kopplades till ECMO-apparaten inom 85 minuter från hjärtstilleståndet. Sist och slutligen fick 37 det vill säga lite över hälften av kandidaterna för ECPR-behandling. Av dem klarade 11 (30 procent) hjärtstilleståndet neurologiskt sett bra. Dessutom kom blodcirkulationen i gång för åtta patienter under transporten till sjukhuset och ingen ECMO-apparat behövdes. Allt som allt uppnådde 17 (23 procent) av de patienter som erbjudits ECPR-behandling ett gynnsamt slutresultat.
ECPR patienter hör till de mest tidskritiska patientgrupperna inom den prehospitala akutsjukvården. ”Det har satsats på utbildning och träning både på fältet och vid sjukhusen och därför är det så fint att se hur bra våra resultat står sig i en internationell jämförelse”, berättar forskare, tf avdelningsläkare Tuukka Puolakka vid Akutens linje för prehospital akutsjukvård.
Enligt Puolakka ger studien en bra grund för att utveckla vården av patienter med hjärtstillestånd i fortsättningen. ”Studien visade att kandidaterna för ECPR tillhör en patientgrupp som det lönar sig att satsa på. En del av patienterna har dock inte fått ECMO-vård och å andra sidan är fördröjningen av vården hos oss längre än för utländska center”, berättar Puolakka.
Internationellt sett är ECPR en ny behandlingsform, om vilken det ännu finns knappt om forskningsdata. ”Det är mycket exceptionellt och uppmuntrande att man kan överleva och återhämta sig så bra från ett hjärtstillestånd med så här lång fördröjning”, berättar Akutens linjedirektör för prehospital akutsjukvård Markku Kuisma.
Kontakter
Tuukka Puolakka
tf avdelningsläkare, Akuten, linjen för prehospital akutsjukvård, MKD
tuukka.puolakka@hus.fi, 050 453 0037
Markku Kuisma
linjedirektör, Akuten, linjen för prehospital akutsjukvård, docent
markku.kuisma@hus.fi, 050 427 0210
Bilder

Länkar
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främsta vården
HUS medietjänst betjänar media mån.–tor. kl. 10–16, fre. kl. 10–15 på tfn 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Alla patienter som ska genomgå stötvågsbehandling av urinstenar behöver inte få antibiotika före behandlingen21.10.2025 07:47:57 EEST | Pressmeddelande
I en internationell prövning ledd av HUS undersöktes fördelarna, nackdelarna och behovet av antibiotika före stötvågsbehandling av urinstenar för att förebygga infektioner.
Kaikki potilaat eivät tarvitse antibioottia ennen virtsatiekivien murskaustoimenpidettä21.10.2025 07:47:57 EEST | Tiedote
HUSista johdetussa kansainvälisessä tutkimuksessa tarkasteltiin antibiootin hyötyjä, haittoja ja tarpeellisuutta ennen virtsakivien murskausta infektioiden ehkäisemiseksi.
Not all patients need antibiotics before shockwave lithotripsy for urolithiasis21.10.2025 07:47:57 EEST | Press release
An international study led by a HUS investigator examined the benefits, adverse effects, and necessity of antibiotics before shockwave lithotripsy in the prevention of infections.
God kognitiv funktionsförmåga kan främja återhämtning från en hjärnskada20.10.2025 08:27:58 EEST | Pressmeddelande
HUS studie inom neurokirurgi visar att en bra kognitiv kapacitet före en hjärnskada kan förbättra möjligheterna för återhämtning. En sämre kognitiv kapacitet kan däremot öka risken för en hjärnskada.
Hyvä kognitiivinen toimintakyky voi edistää aivovammasta toipumista20.10.2025 08:27:58 EEST | Tiedote
HUSin neurokirurgian tutkimus osoittaa, että hyvä kognitiivinen kapasiteetti ennen aivovammaa voi parantaa toipumismahdollisuuksia. Heikompi kognitiivinen kapasiteetti saattaa puolestaan lisätä riskiä saada aivovamma.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum