En ny slags behandling där blodet syresätts utanför kroppen räddade livet på patienter som fått hjärtstillestånd – de första behandlingsresultaten är lovande
13.9.2023 10:16:34 EEST | HUS | Pressmeddelande
Enligt en färsk studie som genomförts vid HUS överlevde nästan en tredjedel av de patienter som i samband med hjärtstillestånd fått blodet syresatt utanför kroppen, det vill säga ECPR-behandling och återhämtade sig neurologiskt sett bra.

Trots en kort insatstid och effektiv avancerad hjärt-lungräddning lyckas man inom den prehospitala akutsjukvården inte alltid få i gång blodcirkulationen hos patienter med hjärtstillestånd. ECPR (extracorporeal cardiopulmonary resuscitation) är en handlingsmodell som utvecklats för dessa situationer där patienten under hjärträddning transporteras till sjukhuset och under hjärt-lungräddningen kopplas till en ECMO (extracorporeal membrane oxygenation) -apparat som syresätter blodet och leder in det tillbaka i blodomloppet.
ECMO-apparaten som man redan länge utnyttjat inom den hjärtkirurgiska intensivvården har under de senaste åren använts på utvalda patienter som fått hjärtstillestånd och vars blodcirkulation man inte lyckas återställa med konventionell hjärt-lungräddning. Det här kallas ECPR-behandling. Behandlingen syftar till att stödja blodcirkulationen under hjärt-lungräddningen och möjliggöra behandling av orsaken till hjärtstilleståndet samt skapa förutsättningar för patientens egen blodcirkulation att återhämta sig. ECPR-behandling kan ges åt de patienter som uppfyller kriterierna och inte har några betydande underliggande sjukdomar. Vid HUS inleddes ECPR-verksamheten i januari 2016 som ett samarbete mellan Akutens linje för prehospital akutsjukvård, Hjärt- och lungcentrum samt resultatenheten Operationssalar och intensivvård.
Under 2016–2021 deltog den prehospitala akutsjukvårdens läkarenheter inom HUS område i närmare tretusen hjärt-lungräddningsförsök utanför sjukhuset. Av dessa erbjöds patienter i 73 fall till ECPR-behandling på Mejlans sjukhus. Före det fick de alla högklassig konventionell avancerad hjärt-lungräddning. Medelåldern för patienterna var 54 år och mer än 90 procent av dem var män. I merparten av fallen hade orsaken till hjärtstilleståndet fastställts till eller misstänktes vara akut kranskärlssyndrom.
Resultaten står sig i en internationell jämförelse
Patienterna anlände till sjukhuset i genomsnitt 57 minuter efter ett hjärtstillestånd och kopplades till ECMO-apparaten inom 85 minuter från hjärtstilleståndet. Sist och slutligen fick 37 det vill säga lite över hälften av kandidaterna för ECPR-behandling. Av dem klarade 11 (30 procent) hjärtstilleståndet neurologiskt sett bra. Dessutom kom blodcirkulationen i gång för åtta patienter under transporten till sjukhuset och ingen ECMO-apparat behövdes. Allt som allt uppnådde 17 (23 procent) av de patienter som erbjudits ECPR-behandling ett gynnsamt slutresultat.
ECPR patienter hör till de mest tidskritiska patientgrupperna inom den prehospitala akutsjukvården. ”Det har satsats på utbildning och träning både på fältet och vid sjukhusen och därför är det så fint att se hur bra våra resultat står sig i en internationell jämförelse”, berättar forskare, tf avdelningsläkare Tuukka Puolakka vid Akutens linje för prehospital akutsjukvård.
Enligt Puolakka ger studien en bra grund för att utveckla vården av patienter med hjärtstillestånd i fortsättningen. ”Studien visade att kandidaterna för ECPR tillhör en patientgrupp som det lönar sig att satsa på. En del av patienterna har dock inte fått ECMO-vård och å andra sidan är fördröjningen av vården hos oss längre än för utländska center”, berättar Puolakka.
Internationellt sett är ECPR en ny behandlingsform, om vilken det ännu finns knappt om forskningsdata. ”Det är mycket exceptionellt och uppmuntrande att man kan överleva och återhämta sig så bra från ett hjärtstillestånd med så här lång fördröjning”, berättar Akutens linjedirektör för prehospital akutsjukvård Markku Kuisma.
Kontakter
Tuukka Puolakka
tf avdelningsläkare, Akuten, linjen för prehospital akutsjukvård, MKD
tuukka.puolakka@hus.fi, 050 453 0037
Markku Kuisma
linjedirektör, Akuten, linjen för prehospital akutsjukvård, docent
markku.kuisma@hus.fi, 050 427 0210
Bilder

Länkar
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främsta vården
HUS medietjänst betjänar media mån.–tor. kl. 10–16, fre. kl. 10–15 på tfn 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Genetiska undersökningar kan avslöja orsaken till plötslig oförklarlig död hos unga14.9.2026 09:18:15 EEST | Pressmeddelande
Den bakomliggande orsaken till plötslig oförklarlig död hos unga kan vara en sällsynt ärftlig sjukdom som nödvändigtvis inte kommer fram i vanliga undersökningar. Genetiska undersökningar är en viktig del särskilt i utredningen av plötsliga oväntade dödsfall hos unga. Genetiska undersökningar kan också bidra till att identifiera släktingar som omfattas av risken och förebygga eventuella allvarliga hjärthändelser.
Geenitutkimus voi paljastaa syyn nuoren selittämättömälle äkkikuolemalle14.9.2026 09:18:15 EEST | Tiedote
Nuoren selittämättömän äkkikuoleman taustalla voi olla harvinainen perinnöllinen sairaus, joka ei välttämättä tule esiin tavanomaisissa tutkimuksissa. Geenitutkimus on tärkeä osa erityisesti nuorten odottamattomien äkkikuolemien syyn selvittämisessä. Geenitutkimus voi myös auttaa tunnistamaan riskissä olevia sukulaisia ja ehkäistä mahdollisia vakavia sydäntapahtumia.
Genetic testing may reveal the cause of sudden death in a young person14.9.2026 09:18:15 EEST | Press release
The reason for an unexplained sudden death of a young person may be a rare hereditary disease that can remain undetected in standard examinations. Genetic testing is an important part of investigating the cause of an unexpected sudden death, especially in adolescents. Genetic testing may also help to identify relatives who are at risk of sudden death, and to prevent possible severe cardiac events.
Svår RS-virusinfektion kan öka risken att barnet drabbas av astma i den tidiga barndomen8.9.2026 07:55:55 EEST | Pressmeddelande
En svår RS-virusinfektion i spädbarnsåldern ser ut att öka risken för pipande andning och astma i den tidiga barndomen. I en nyligen publicerad studie identifierades också ett nytt genområde som är förknippat med benägenheten att drabbas av RS-virusinfektion.
Vaikea RSV-infektio voi lisätä lapsen riskiä sairastua astmaan varhaislapsuudessa8.9.2026 07:55:55 EEST | Tiedote
Vauvana sairastettu vakava RSV-infektio näyttää lisäävän hengityksen vinkunan ja astman riskiä varhaislapsuudessa. Vastajulkaistussa tutkimuksessa tunnistettiin myös uusi geenialue, joka liittyy alttiuteen sairastua RSV-infektioon.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum