Kommunförbundets Ekonomibarometer: Trycket att höja skattesatsen ökar i kommunerna redan 2024
20.9.2023 09:45:08 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Ekonomidirektörerna förutspår en kraftig försämring i kommunernas ekonomiska utsikter. Av dem som besvarat Ekonomibarometern ansåg rentav 80 procent att kommunens ekonomi just nu är genomsnittlig eller klart bättre än genomsnittet. Men den positiva andelen minskar till en dryg tredjedel vid bedömningen av kommunens ekonomi på 12 månaders sikt.
De övriga ansåg att kommunens ekonomiska utsikter var svaga eller ganska svaga. Den genomsnittliga uppskattningen av den ekonomiska situationen i kommunen faller från 3,5 i nuläget till 2,3 på sikt, på en skala från ett till sex.
Enkäten genomfördes den 9–13 september 2023 och besvarades av ekonomidirektörerna i 129 av de sammanlagt 293 kommunerna på fastlandet.
- I kommunernas svagare förväntningar märks den utdragna recessionen som avspeglas i kommunekonomin som minskade skatteintäkter och högre kostnader. Regeringsprogrammet ökar också osäkerheten eftersom de indirekta ekonomiska konsekvenserna av programmet ännu inte klarnat i de enskilda kommunerna, säger Minna Punakallio chefsekonom vid Kommunförbundet.
- På grund av att en del av skatteinkomsterna från tidigare år redovisas år 2023, som en konsekvens av vårdreformen, är kommunernas ekonomi exceptionellt stark i år. Effekten av denna dryga miljard försvinner redan år 2024.
Det råder just nu ett stort tryck på att höja kommunalskattesatsen. Drygt 40 procent av deltagarna i Kommunförbundets Ekonomibarometer upplever ett tryck att höja skatterna. Kommunerna ser en svag utveckling i sina inkomster nästa år bland annat på grund av tillfälliga faktorer i samband med vårdreformen och nedskärningar i kommunernas statsandelar. Det är inte bara den dämpade inkomstutvecklingen som försvagar kommunernas ekonomi utan också de galopperande kostnaderna.
- Regeringens planer på nedskärningar i sociala förmåner försvagar kommunernas ekonomi med 80–100 miljoner euro per år. Kostnaderna stiger ytterligare om förmånstagarna inte hittar arbete så som regeringen tänkt sig, säger Minna Punakallio.
Kommunförbundets Ekonomibarometer pejlar kommunernas ekonomiska utsikter fyra gånger per år
Kommunförbundets Ekonomibarometer är en enkät som riktar sig till kommunernas ekonomiledning och den kommer att genomföras fyra gånger om året. Enkäterna kartlägger kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom ramen för aktuella ekonomifrågor. Enkäten som genomfördes i början av september handlade om kommunens syn på den ekonomiska situationen, behovet av anpassning och trycket att höja kommunalskattesatsen.
Nyckelord
Kontakter
Hanna LassilaSakkunnig i kommunikation
Tel:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Utredning: De förtroendevaldas arvoden har stigit måttligt – stora skillnader mellan kommunerna9.9.2026 08:25:00 EEST | Pressmeddelande
Sammanträdesarvodena för fullmäktigeledamöter i kommunerna varierar mellan 30 och 455 euro. Det framgår av Kommunförbundets utredning som kartlagt kommunala förtroendevaldas sammanträdes- och årsarvoden i början av fullmäktigeperioden 2025–2029.
Selvitys: Kuntien luottamushenkilöpalkkiot nousseet maltillisesti – kuntien väliset erot ovat suuria9.9.2026 08:25:00 EEST | Tiedote
Valtuutettujen kokouspalkkiot vaihtelevat 30 ja 455 euron välillä Manner-Suomen kunnissa. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton selvityksestä, jossa on kartoitettu kuntien luottamushenkilöiden kokous- ja vuosipalkkioita valtuustokauden 2025–2029 alussa.
Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande
Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin
Kuntaliitto PISA-tuloksista: Paljon on tehty, mutta keskitytäänkö oikeisiin asioihin?8.9.2026 10:39:54 EEST | Tiedote
Suomalaisten nuorten osaaminen heikkeni tuoreissa PISA-tuloksissa. Kuntaliittoa huolestuttaa, että liian moni nuori jää peruskoulun päättyessä heikkojen taitojen varaan. Myös oppilaiden väliset osaamiserot ovat kasvaneet pitkällä aikavälillä. Samanikäisten ja samalla vuosiluokalla olevien oppilaiden taidoissa, opiskelumotivaatiossa ja hyvinvoinnissa on huomattavia eroja. ”Erityisen suurta huolta aiheuttaa kokonaistilanne, osaamisen yleinen heikkeneminen. Jos oppilas hyvinä Pisa-vuosina sai kasin, nykyisin hän saa samalla osaamisellaan arvosanaksi kympin. Lisäksi heikkojen osaajien määrä on hälyttävällä tavalla lisääntynyt, eikä ns. huippuosaajia ole yhtä paljon kuin ennen”, painottaa erityisasiantuntija Mari Sjöström. ”Suomen tärkein PISA-luku ei ole sijoitus. Se on niiden nuorten määrä, joiden taidot eivät peruskoulun päättyessä riitä jatko-opintoihin ja työelämään. Pienenevien ikäluokkien Suomessa jokaisen lapsen osaaminen tarvitaan. Meillä ei ole varaa siihen, että osa nuorista jää
Utredning: Personal inom ungdomsarbetet lämnas utanför det riksomfattande arbetet för att förebygga ungdomsbrottslighet2.9.2026 14:23:22 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet genomförde i början av 2026 en enkät (på finska) till kommunernas ungdomsväsende om läget för, kvaliteten på och utvecklingsbehoven inom ankarverksamheten, som förebygger ungdomsbrottslighet. Sammanlagt 117 ungdomsarbetare från 97 kommuner och samtliga välfärdsområden besvarade enkäten. – Tre utmaningar framträder i svaren: ungdomsarbetets roll är för liten i många kommuner, verksamheten inleds ofta först när problemen redan har eskalerat och det finns oklarheter i verksamhetsmodellens strukturer och praxis som försvårar samarbetet och hänvisningen av unga till tjänsten, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum