Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets Ekonomibarometer: Trycket att höja skattesatsen ökar i kommunerna redan 2024

20.9.2023 09:45:08 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

Ekonomidirektörerna förutspår en kraftig försämring i kommunernas ekonomiska utsikter. Av dem som besvarat Ekonomibarometern ansåg rentav 80 procent att kommunens ekonomi just nu är genomsnittlig eller klart bättre än genomsnittet. Men den positiva andelen minskar till en dryg tredjedel vid bedömningen av kommunens ekonomi på 12 månaders sikt.

De övriga ansåg att kommunens ekonomiska utsikter var svaga eller ganska svaga. Den genomsnittliga uppskattningen av den ekonomiska situationen i kommunen faller från 3,5 i nuläget till 2,3 på sikt, på en skala från ett till sex.  

Enkäten genomfördes den 9–13 september 2023 och besvarades av ekonomidirektörerna i 129 av de sammanlagt 293 kommunerna på fastlandet.

- I kommunernas svagare förväntningar märks den utdragna recessionen som avspeglas i kommunekonomin som minskade skatteintäkter och högre kostnader. Regeringsprogrammet ökar också osäkerheten eftersom de indirekta ekonomiska konsekvenserna av programmet ännu inte klarnat i de enskilda kommunerna, säger Minna Punakallio chefsekonom vid Kommunförbundet.

- På grund av att en del av skatteinkomsterna från tidigare år redovisas år 2023, som en konsekvens av vårdreformen, är kommunernas ekonomi exceptionellt stark i år. Effekten av denna dryga miljard försvinner redan år 2024.

Det råder just nu ett stort tryck på att höja kommunalskattesatsen. Drygt 40 procent av deltagarna i Kommunförbundets Ekonomibarometer upplever ett tryck att höja skatterna. Kommunerna ser en svag utveckling i sina inkomster nästa år bland annat på grund av tillfälliga faktorer i samband med vårdreformen och nedskärningar i kommunernas statsandelar. Det är inte bara den dämpade inkomstutvecklingen som försvagar kommunernas ekonomi utan också de galopperande kostnaderna.

- Regeringens planer på nedskärningar i sociala förmåner försvagar kommunernas ekonomi med 80–100 miljoner euro per år. Kostnaderna stiger ytterligare om förmånstagarna inte hittar arbete så som regeringen tänkt sig, säger Minna Punakallio.

Kommunförbundets Ekonomibarometer pejlar kommunernas ekonomiska utsikter fyra gånger per år

Kommunförbundets Ekonomibarometer är en enkät som riktar sig till kommunernas ekonomiledning och den kommer att genomföras fyra gånger om året. Enkäterna kartlägger kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom ramen för aktuella ekonomifrågor. Enkäten som genomfördes i början av september handlade om kommunens syn på den ekonomiska situationen, behovet av anpassning och trycket att höja kommunalskattesatsen.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Så har den finländska grundskolan förändrats på tio år – enhetsskolorna blir fler och skolorna större13.8.2026 01:00:00 EEST | Pressmeddelande

I år börjar cirka 49 000 barn i första klass i grundskolor av olika storlek och på olika avstånd. Enligt en översikt som Kommunförbundet sammanställt utifrån Statistikcentralens skolstatistik har antalet kommunala grundskolor minskat med 471 under åren 2015-2025, men trots många förändringar har kommunerna fortfarande ett omfattande nätverk av närskolor. Samtidigt har det blivit vanligare med enhetsskolor, och skolornas genomsnittliga storlek har ökat. Varje kommun på fastlandet har fortfarande minst en grundskola. ”Många skolbänkar har blivit tomma på kort tid, då årskullen har krympt till mindre än 50 000 elever”, konstaterar Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet

Näin suomalainen peruskoulu on muuttunut kymmenessä vuodessa – yhtenäiskoulut yleistyvät ja koulujen koko kasvaa13.8.2026 01:00:00 EEST | Tiedote

Noin 49 000 lasta aloittaa tänä vuonna koulutiensä hyvin erilaisissa peruskouluissa. Suomessa on 268 alle 50 oppilaan koulua ja 20 yli tuhannen oppilaan koulua. Kuntaliiton katsauksen mukaan kunnallisten peruskoulujen määrä on vähentynyt kymmenessä vuodessa noin 470 koululla, samalla kun yhtenäiskoulut ovat yleistyneet ja koulujen keskikoko on kasvanut. ”Moni pulpetti on tyhjentynyt lyhyessä ajassa, kun ikäluokka on tippunut alle 50000 oppilaaseen. Kunnat ovat uudistaneet kouluverkkoaan niin, että laadukas lähikoulu voidaan turvata myös pieneneville ikäluokille”, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye