Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets Ekonomibarometer: Trycket att höja skattesatsen ökar i kommunerna redan 2024

Dela

Ekonomidirektörerna förutspår en kraftig försämring i kommunernas ekonomiska utsikter. Av dem som besvarat Ekonomibarometern ansåg rentav 80 procent att kommunens ekonomi just nu är genomsnittlig eller klart bättre än genomsnittet. Men den positiva andelen minskar till en dryg tredjedel vid bedömningen av kommunens ekonomi på 12 månaders sikt.

De övriga ansåg att kommunens ekonomiska utsikter var svaga eller ganska svaga. Den genomsnittliga uppskattningen av den ekonomiska situationen i kommunen faller från 3,5 i nuläget till 2,3 på sikt, på en skala från ett till sex.  

Enkäten genomfördes den 9–13 september 2023 och besvarades av ekonomidirektörerna i 129 av de sammanlagt 293 kommunerna på fastlandet.

- I kommunernas svagare förväntningar märks den utdragna recessionen som avspeglas i kommunekonomin som minskade skatteintäkter och högre kostnader. Regeringsprogrammet ökar också osäkerheten eftersom de indirekta ekonomiska konsekvenserna av programmet ännu inte klarnat i de enskilda kommunerna, säger Minna Punakallio chefsekonom vid Kommunförbundet.

- På grund av att en del av skatteinkomsterna från tidigare år redovisas år 2023, som en konsekvens av vårdreformen, är kommunernas ekonomi exceptionellt stark i år. Effekten av denna dryga miljard försvinner redan år 2024.

Det råder just nu ett stort tryck på att höja kommunalskattesatsen. Drygt 40 procent av deltagarna i Kommunförbundets Ekonomibarometer upplever ett tryck att höja skatterna. Kommunerna ser en svag utveckling i sina inkomster nästa år bland annat på grund av tillfälliga faktorer i samband med vårdreformen och nedskärningar i kommunernas statsandelar. Det är inte bara den dämpade inkomstutvecklingen som försvagar kommunernas ekonomi utan också de galopperande kostnaderna.

- Regeringens planer på nedskärningar i sociala förmåner försvagar kommunernas ekonomi med 80–100 miljoner euro per år. Kostnaderna stiger ytterligare om förmånstagarna inte hittar arbete så som regeringen tänkt sig, säger Minna Punakallio.

Kommunförbundets Ekonomibarometer pejlar kommunernas ekonomiska utsikter fyra gånger per år

Kommunförbundets Ekonomibarometer är en enkät som riktar sig till kommunernas ekonomiledning och den kommer att genomföras fyra gånger om året. Enkäterna kartlägger kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom ramen för aktuella ekonomifrågor. Enkäten som genomfördes i början av september handlade om kommunens syn på den ekonomiska situationen, behovet av anpassning och trycket att höja kommunalskattesatsen.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye