Kommunförbundet om budgetförhandlingarna: Reformernas konsekvenser för kommunekonomin bör minimeras

De flertaliga, snabbt beredda beslutens konsekvenser för den kommunala ekonomin bör bedömas och vid behov bör korrigerande åtgärder vidtas.

– Det här gäller särskilt nedskärningarna i den sociala tryggheten. Nedskärningarna ökar behovet av utkomststöd, som också finansieras av kommunerna, och innebär minskade skatteinkomster. Kommunerna bör snabbt fråntas ansvaret för finansieringen av utkomststödet, säger Timo Reina.

Kommunerna har mer inkomster att se fram emot då den nedre gränsen för fastighetsskatt på mark ska höjas.

– Det är viktigt att kommunerna kompenseras för lättnader i beskattningen på förvärvsinkomster, säger Timo Reina.

Reina betonar att nya beslut som försvagar den kommunala ekonomin inte kan fattas utan att kommunernas uppgifter och skyldigheter minskas i motsvarande mån. Eventuella nya och utvidgade skyldigheter bör kompenseras kommunerna till fullt belopp genom mer icke-öronmärkt statsandelsfinansiering.

Svag ekonomisk utveckling utmanar också kommunerna

En svag ekonomisk utveckling innebär att kommunernas inkomster från förvärvs- och samfundsskatten krymper och att utgiftstrycket ökar då sysselsättningsläget försämras.

– Risken växer då ansvaret för arbetskrafts- och näringstjänsterna och en större del av finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa överförs till kommunerna i början av 2025. Sysselsättningsanslagen kan inte sänkas i det här läget, varnar Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

– Det är nödvändigt att balansera de offentliga finanserna. Kommunerna bör ges mer utrymme att förbättra kostnadseffektiviteten och produktiviteten, bland annat genom uppluckring av normer i enlighet med regeringsprogrammet.

Närmare upplysningar:

Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina, tfn 040 555 8458
Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio, tfn 040 751 5175