Suomen Pankki

De oreglerade lånen inom byggbranschen ökade i augusti

Dela

Av de utestående lånen som beviljats finländska företag inom byggbranschen var 4,1 %, dvs. 123 miljoner euro, oreglerade1 vid utgången av augusti 2023. Andelen oreglerade lån ökade med 0,9 procentenheter (26 miljoner euro) från juli. I augusti var de oreglerade lånens andel av utlåningen jämfört med byggbranschen högre inom underhållningsbranschen2 (10,5 %), sektorn för hälsovårds- och socialtjänster (7,2 %) samt inkvarterings- och förplägnadsbranschen (5,4 %)3.

Som helhet har mängden oreglerade företagslån4 ökat något från i fjol, men deras andel av den totala utlåningen till företag är fortfarande liten. I augusti 2023 uppgick andelen oreglerade lån av de utestående företagslånen (62,0 miljarder euro) till 1,9 %, när deras andel av de utestående lånen (64,5 miljarder euro) i augusti för ett år sedan var 1,6 %.

Mängden redovisade nedskrivningar5 och kreditförluster av lån till företag inom byggbranschen har också ökat i år, även om de redovisade nedskrivningarna och kreditförlusterna av företagslån som helhet varit små. Under de senaste 12 månaderna redovisade de finländska kreditinstituten 134 miljoner euro i nedskrivningar och kreditförluster av företagslån (0,22 % i förhållande till utlåningen till företag i augusti 2023). Under de föregående 12 månaderna redovisades mest nedskrivningar och kreditförluster av lån till företag inom byggbranschen (2,26 % i förhållande till utlåningen i augusti 2023). För andra branscher var relationstalet klart mindre jämfört med byggbranschen (som högst knappt 1 %). Även för byggbranschen är de relativa nedskrivningarna och kreditförlusterna emellertid fortfarande klart mindre än 2020, när relationstalet översteg 3 %.

Utlåning

De finländska hushållen lyfte i augusti 2023 nya bostadslån för 1,1 miljarder euro, vilket är 340 miljoner euro mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 110 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån var oförändrad från juli och var 4,55 % i augusti. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av augusti 2023 till 106,7 miljarder euro och årsökningen var -1,6 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,6 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,2 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,8 miljarder euro av övriga lån vid utgången av augusti.

De finländska företagen lyfte i augusti nya lån för 1,5 miljarder euro, och av dem utgjorde bostadsbolagslånen 400 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya utbetalda företagslån steg från juli och var 5,57 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av augusti till 105,4 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 43,4 miljarder euro.

Inlåning

Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 109,3 miljarder euro vid slutet av augusti 2023 och genomsnittsräntan var 0,85 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 75,1 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 8,3 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i augusti nya tidsbundna inlåningsavtal för 880 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i augusti 2,97 %.

Närmare upplysningar lämnas av

  • Antti Hirvonen, telefon 09 183 2121, e-post: antti.hirvonen(at)bof.fi,
  • Usva Topo, telefon 09 183 2056, e-post: usva.topo(at)bof.fi.

Nästa månadspublicering 31.10.2023 kl. 10.

Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.

1 Ett lån betraktas som oreglerat när det har förfallit för mer än 90 dagar sedan eller det finns anledning att anta att gäldenären inte kommer att fullgöra sin betalning.

2 Kultur, nöje och fritid.

3 Av det utestående beloppet av företagslån i augusti 2023 (62,0 miljarder euro, exkl. bostadsbolag) utgjorde utlåningen till byggbranschen 3,0 miljarder euro, inkvarterings- och förplägnadsbranschen 785 miljoner euro, sektorn för hälsovårds- och socialtjänster 775 miljoner euro och sektorn för kultur, nöje och fritid 467 miljoner euro.

4 Exkl. bostadsbolag.

5 Nedskrivningar av lån redovisas på basis av modeller för förväntade kreditförluster. Den förväntade kreditförlusten är bankens uppskattning av det lånebelopp som kunden inte betalar.

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå

Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote

Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye