Suomen ympäristökeskus

Naturen i norr förändras snabbt och delvis oåterkalleligt

Dela

Med redan överenskomna klimatåtgärder kommer Lappland att värmas upp med 2–3 grader över nuläget under de kommande 50 åren, dvs. 4–5 grader över det förindustriella genomsnittet. Detta kunde påvisas genom en detaljerad temperaturanalys som fokuserades på Laplandsregionen i Norge, Sverige och Finland.

En smält palskulle i Enare 2023.
En smält palskulle i Enare 2023. Riku Lumiaro, Finlands miljöcentral.

Temperaturhöjningen kommer avsevärt att påverka regionens natur och näringsliv. Naturtyper förändras och försvinner då till exempel palsmyrar och permafrosten smälter, fällbjörkskogarna på många ställen dör och förvandlas till sekundära fjällhedar eller tallskogar. Den arktiska naturen börjar grönska då öppna områden förvandlas till busk- och gräsmarker. Nordliga djurarter blir hotade och en del av dem kan försvinna helt. Nästan 40 procent av kalfjällets arter är redan hotade.

Arternas svåra situation förvärras ytterligare av övergödning och ökad vattengrumlighet samt av invasiva främmande arter, såsom rödräv, puckellax och jätteloka, som sprider sig i regionen. Lapplands vintrar börjar senare och blir allt mildare, vilket försvårar lokalbefolkningens försörjning, såsom renskötsel, naturturism och byggande.

Förändringen beräknas ske inom en mänsklig generation.

Med redan överenskomna klimatåtgärder kommer temperaturen i regionen att stiga med 4–5 grader

Finlands miljöcentral koordinerade genomförandet av klimatanalysen, med vilka information om uppvärmningen av Fjäll-Lappland kunde insamlas. Jämfört med det förindustriella genomsnittet har Lappland redan värmts upp med cirka två grader. Även om de flesta länder i rimlig omfattning uppfyller de utsläppsminskningsmål som deklarerades i Parisavtalet om klimatförändringar, kommer temperaturen i Fjäll-Lappland ytterligare att stiga med 2-3 grader under de kommande 50 åren. Prognosen bygger på en situation där länderna uppfyller sina utlovade utsläppsminskningsåtaganden utan att de skärps.

Om tillväxten av växthusgaser inte alls reduceras kan temperaturen i Lappland i värsta fall stiga med nästan 7 grader över det förindustriella genomsnittet. Temperaturökningen skulle dock kunna begränsas till 3-4 grader om alla länder i världen inför nya, strikta och omfattande restriktioner för energiproduktion, transporter, byggande, livsmedelsproduktion och konsumtion.

null
Figur 1. Förändringar i den årliga medeltemperaturen i norra Norge och finska och svenska Lappland från 1950-talet till 2080-talet. Skalan till vänster visar temperaturavvikelser (i grader) från medeltemperaturerna för perioden 1961–1990. Skalan till höger anger ungefär hur mycket temperaturen skulle stiga jämfört med tiden före industrialiseringen.

Meteorologiska institutet, Forststyrelsens naturtjänster och Umeå universitet samt flera nordiska forsknings- och expertinstitut och universitet deltog i analysen som koordinerades av Finlands miljöcentral.

Information om klimatförändringarnas effekter har samlats på samma ställe

Analysen genomfördes för den virtuella fotoutställningen Med jaktfalkens ögon. Utställningen visar på ett och samma ställe klimatförändringarnas effekter på Nordnorge och finska och svenska Lappland. Utställningen kombinerar imponerande fotokonst och en vetenskaplig kunskapsbas. Åskådaren visas hur klimatförändringarna påverkar naturen, försörjningen och lokalbefolkningens liv i den norra regionen. Utställningen kan till exempel användas som läromaterial.

Den fysiska versionen av utställningen kommer att turnera i Finland, Sverige och Norge 2023–2026. I Finland ställs utställningen ut för första gången i kulturcentret Taitokortteli i Joensuu, där utställningens invigning firas den 20 oktober 2023.

Nyckelord

Kontakter

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Figur 1. Förändringar i den årliga medeltemperaturen i norra Norge och finska och svenska Lappland från 1950-talet till 2080-talet. Skalan till vänster visar temperaturavvikelser (i grader) från medeltemperaturerna för perioden 1961–1990. Skalan till höger anger ungefär hur mycket temperaturen skulle stiga jämfört med tiden före industrialiseringen.
Figur 1. Förändringar i den årliga medeltemperaturen i norra Norge och finska och svenska Lappland från 1950-talet till 2080-talet. Skalan till vänster visar temperaturavvikelser (i grader) från medeltemperaturerna för perioden 1961–1990. Skalan till höger anger ungefär hur mycket temperaturen skulle stiga jämfört med tiden före industrialiseringen.
Ladda ned bild
En smält palskulle i Enare 2023.
En smält palskulle i Enare 2023.
Ladda ned bild

Länkar

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Hiilineutraalia maa- ja metsätaloutta voidaan edistää valuma-aluesuunnittelulla28.11.2023 09:14:00 EET | Tiedote

Maankäytön ja vesienhallinnan suunnittelu valuma-aluetasolla on osoittautunut keskeiseksi tekijäksi etsittäessä kestäviä ratkaisuja ilmastonmuutoksen hillintään ja siihen sopeutumiseen, vesien tummumiseen ja luonnon monimuotoisuuden ylläpitämiseen. SysteemiHiili-hankkeen tulokset vahvistavat tarvetta kokonaisvaltaiseen valuma-aluesuunnitteluun ja antavat maakunnille aikaisempaa paremmat valmiudet ilmastoystävällisen maankäytön edistämiseen.

Kiertotaloudella on mahdollisuus taittaa luonnonvarojen käytön kasvu ja edistää ilmastotavoitteiden saavuttamista taloutta heikentämättä24.11.2023 09:00:00 EET | Tiedote

Suomen ympäristökeskuksen johtama tutkimuskonsortio on tänään julkaissut Suomen luonnonvarojen käytön skenaariotyön ennakkotulokset. Tulosten mukaan kiertotaloudella on hyvät mahdollisuudet taittaa luonnonvarojen kulutuksen kasvu ja samalla edistää ilmastotavoitteiden saavuttamista. Toimenpiteet eivät ole ristiriidassa talouden vahvistamisen kanssa, päinvastoin. Samalla voidaan kuitenkin peräänkuuluttaa, että Suomen kiertotaloustoimintaan tarvitaan lisää kunnianhimoa ja toteutuksen tueksi ohjauskeinoja, jotta Suomi voisi lunastaa paikkansa kiertotalouden kärkiryhmässä.

Useat järvet Pirkanmaalta Pohjois-Karjalaan poikkeuksellisen korkealla – Kokemäenjoen tilanne hankala21.11.2023 13:44:03 EET | Tiedote

Suomen ympäristökeskuksen ja Ilmatieteen laitoksen yhteinen Tulvakeskus tiedottaa Useat luonnontilaiset järvet Pirkanmaalta Pohjois-Karjalaan ovat ajankohtaan nähden poikkeuksellisen korkealla syksyn runsaiden sateiden takia. Pahin tilanne on Pohjois-Pirkanmaan järvillä. Rantakiinteistöillä on syytä varautua tulvivaan talveen. Kokemäenjoen vesistössä tilanne on hankala, koska järvet ovat täynnä, mikä rajoittaa niiden käyttämistä joen virtaaman säätämiseen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum