Livlig organdonations- och transplantationsverksamhet under det gångna året
Fram till slutet av september hade man i Finland vårdat fler organ- och vävnadsdonatorer och gjort fler organtransplantationer än någonsin tidigare.
I slutet av september uppgick antalet donatorer till 119, vilket är fler än under hela fjolåret totalt.
”Om situationen fortsätter, kommer det att bli ett rekordår vad gäller antalet donationer och transplantationer”, säger överläkare för organtransplantations- och leverkirurgi Arno Nordin.
Hittills har donationer möjliggjort 255 njurtransplantationer, 21 bukspottskörteltransplantationer och 58 levertransplantationer av vilka fyra gjorts på barn. Antalet hjärttransplantationer är 14 och lungtransplantationer 21.
Även om antalet donatorer ökat jämfört med i fjol, har antalet personer som väntar på en transplantation också ökat och därför är det ännu av största vikt att effektivt identifiera donatorer.
”Köerna till transplantationer har inte förkortats, för närvarande väntar cirka 27 personer på en levertransplantation och cirka 350–400 personer väntar på att få njurar”, säger Arno Nordin.
DCDD-verksamhet och sjukhusens ökade engagemang ligger bakom det ökade antalet
Under året har det genomförts 28 njurtransplantationer från DCDD-donatorer (organdonation efter att blodcirkulationen avstannat och döden konstaterats). Verksamheten är på väg att inledas vid flera sjukhus inom HUS samarbetsområde.
I slutet av förra året publicerades den nationella handlingsplanen för organdonations- och transplantationsverksamheten. I Finland finns en riksomfattande graderad organisation för donationsverksamhet. Alla universitets- och centralsjukhus i Finland fungerar som donatorsjukhus.
”Det ökade antalet donatorer visar att sjukhusen varit mycket aktiva och engagerade i donationsverksamheten. En transplantation kan vara den enda vårdformen för en patient och då har en aktiv donationsverksamhet en central roll”, konstaterar Arno Nordin.
Läs mer:
Mera information för media:
Nyckelord
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främsta vården
HUS medietjänst betjänar media mån.–tor. kl. 10–16, fre. kl. 10–15 på tfn 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum