Kustaa H.J. Vilkuna föreläser om peruker i egenskap av maktsymbol för männen och som ett samhällsfenomen under 1600–1700-talet

Kustaa H.J. Vilkuna tar upp hur männens hårmode utvecklades under perukens tidsålder på 1600–1700-talet samt dess omfattande samhälleliga inverkningar. Pudrade hår, peruker eller andra liknande frisyrer utgjorde en viktig del av samhället samt ekonomin och den sociala särskiljningen. Modetrenden sysselsatte de yrkeskunniga i branschen; perukmakarna och frisörerna och dessutom ett stort antal yrkeskunniga i andra branscher.

Sin tids statussymboler

Utseendet, och den tid och de pengar som männen spenderade på sitt yttre var en viktig del av mannens sociala kapital på 1600- och 1700-talet.

­- Den pudrade peruken skiljde adeln, borgarna och prästerskapet från vanligt folk. Det kunde dagligen ta till och med ett par timmar att göra sig klar, vilket också förutsatte särskilda tillbehör och experters hjälp, berättar professor Vilkuna.

Gentlemännen utnyttjade sminktiden genom att hålla bland annat audienser och sköta också andra ärenden under tiden. Den hjulförsedda stolen som utvecklades för pudring är vår nutida kontorsstols föregångare.

Perukhuvudena i Vasaregionen

Kustaa H.J. Vilkuna granskar under sin föreläsning även hur det här allmäneuropeiska herrskapets kultur etablerade sig i Vasa och det dagliga livet i regionen.

Vilka ville och vilka var tvungna att skilja sig från det vanliga folket med moderiktiga håruppsättningar? Hur var det att leva med en håruppsättning som hela tiden skulle friseras? Och vilka var de som producerade puder, peruker och som kammade och lockade håren i Vasaregionen?

Kustaa H.J. Vilkuna är forskare och professor i Finlands historia vid Jyväskylä universitet. Hans bok ”Liiat Hiuxet – Miesten muodin kulttuurihistoria” publicerades i september 2022.