Undersökningen Hälsosamma Finland: Var femte ung kvinna har upplevt diskriminering i arbetslivet
Diskriminering i arbetslivet är vanligt och i synnerhet unga kvinnor upplever det. Ungefär 20 procent av kvinnorna i åldern 20–39 år hade upplevt diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning under det senaste året. Erfarenheterna av diskriminering i arbetslivet var vanligast bland högutbildade kvinnor. Uppgifterna framgår av den omfattande undersökningen Hälsosamma Finland.
20–74-åringar tillfrågades om diskriminering i arbetslivet. 16 procent av alla kvinnor och 11 procent av männen hade upplevt diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning under det senaste året.
Andelen kvinnor i åldern 55–64 år som upplevt diskriminering var också hög: 16 procent av kvinnorna i åldern 55–64 år uppgav att de utsatts för diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning.
I undersökningen avsåg diskriminering sämre behandling på grund av en egenskap som förknippas med personen själv. En sådan egenskap kan vara till exempel ålder, kön, etnisk bakgrund, hudfärg, funktionsnedsättning, utseende, sexuell läggning eller religion.
"Det faktum att det är vanligt att unga kvinnor upplever diskriminering i arbetslivet kan bero på många saker. I de unga åldersgrupperna är mångfalden större, och det kan öka risken för diskriminering. Arbetsgivare kan fortfarande anta att unga kvinnor kommer att vara familjelediga, vilket också kan leda till diskriminering. Även andra könsrelaterade antaganden och värderingar kan förekomma. Dessutom kan de unga generationerna i större utsträckning än de äldre identifiera diskriminering och vara mer medvetna om det", beskriver forskningsprofessor Anu Castaneda.
"Upplevelserna av diskriminering har många kopplingar till exempelvis människors upplevelser av trygghet, psykisk hälsa, ensamhet, välmående, tillit och livskvalitet. Därför bör man aktivt ingripa i diskrimineringsupplevelser i olika kontexter, till exempel i arbetslivet, i servicesituationer och vardagliga möten", konstaterar Castaneda.
Ensamhet har blivit vanligare
I undersökningen utreddes också upplevelser av delaktighet och ensamhet.
De färska resultaten visar att drygt en tiondel upplevde ensamhet. Detta motsvarar över en halv miljon människor i hela den vuxna befolkningen.
De yngsta vuxna upplevde mest ensamhet. Cirka 17 procent av 20–39-åringarna upplevde ensamhet. Å andra sidan upplevde också många över 75 år ensamhet: 13 procent av kvinnorna och 10 procent av männen.
Upplevelser av ensamhet har blivit vanligare mellan 2018 och 2022. År 2018 var nio procent i åldern 20–64 år ensamma och år 2022 var hela 13 procent det.
"Pandemin är sannolikt en förklaring till den ökade ensamheten, men den förklarar knappast allt. I bakgrunden finns troligtvis en större omvälvning som innebär att vi har glidit längre från gemenskap mot ett mer individcentrerat sätt att leva och tänka. Dessutom är vår omgivning i dag väldigt prestationsinriktad och betonar externa prestationer", resonerar Castaneda.
"Vi kan sträva efter att ta steg tillbaka och öka vår ömsesidiga öppenhet och vänlighet gentemot varandra. Det är viktigt att alla upplever att de blir hörda och sedda. Pålitliga, stabila relationer är en av grundpelarna i vårt välmående – det är bra att satsa på dem", fortsätter Castaneda.
I synnerhet unga män upplever svag delaktighet
Med upplevelse av delaktighet avses att man känner tillhörighet och meningsfullhet, att livet är hanterbart och att man har tilltro till framtiden. Dessutom handlar det om människans egen uppfattning om sina möjligheter att delta i beslut som gäller hennes eget liv och delta i gemensamma aktiviteter.
Var tionde upplevde mycket svag delaktighet. Bland hela den vuxna befolkningen motsvarar det över 400 000 personer. Upplevelsen av mycket svag delaktighet var vanligast bland unga vuxna. Särskilt män i åldern 20–39 år upplevde svag delaktighet: Bland dem upplevde hela 13 procent mycket svag delaktighet. Även bland lågutbildade var upplevelsen av svag delaktighet vanligare än bland de andra.
"De resultat vi nu fått bekräftar resultaten från tidigare undersökningar som visat att kön, ålder och utbildning hänger ihop med upplevelsen av delaktighet. Särskilt när olika sårbarhetsfaktorer hopar sig ökar risken för en mycket svag upplevelse av delaktighet och den kan återspeglas i välmåendet i större utsträckning", berättar forskaren Lars Leemann.
Undersökningen genomfördes hösten 2022 och våren 2023. Enkäten besvarades av 28 000 slumpmässigt utvalda personer över 20 år från olika delar av Finland. Endast 20–74-åringar fick frågor om diskriminering i arbetslivet.
Källa:
Resultaten för varje välfärdsområde (på finska)
Mer information:
Anu Castaneda (diskriminering i arbetslivet och ensamhet)
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 7848
fornamn.efternam@thl.fi
Lars Leemann (delaktighet)
forskare
THL
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi
Undersökningen Hälsosamma Finland
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
Tidigare undersökningar:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum