HFD:s president: Ifrågasättandet av maktens tredelning tär på förtroendet för rättsstaten

Kuusiniemi som talade om maktfördelningen och rättsstatens försvar framförde sin oro över vissa fenomen under senare tid och särskilt den politiska diskussionen i anslutning till dem och hänvisade bland annat till politikernas offentliga kommentarer om att garantera gränssäkerheten och den allmänna diskussionen om högsta förvaltningsdomstolens beslut om björnjakt.

”Att ifrågasätta grundprinciperna om maktens tredelning är ägnat att förvittra förtroendet för rättsstaten. Rättsstaten bygger på att maktbruket är kontrollerat och de olika statsaktörernas olika uppgifter och ansvar möjliggör kontroll av maktbalansen. Jag finner det ytterst oroande att politiska aktörer på obetänkta grunder ifrågasätter den här känsliga rättsstatliga balansen.” framhäver president Kuusiniemi.

Kuusiniemi lyfter fram till exempel det i offentligheten framförda kravet att säga upp biträdande justitiekanslern, som på förhand kontrollerar lagenligheten av statsrådet beslut. ”Jag finner kravet på att man borde säga upp en laglighetsövervakare vars ståndpunkt inte gillas av den antagna medborgaropinionen eller de politiska beslutsfattarna, vars verksamhet hen ska övervaka, extremt farligt. För domstolarnas del väcker den press som politikerna sätter på justitiekanslersinstitutionen särskilt många farhågor. Justitiekanslern i statsrådet har som uppgift också att övervaka domstolarnas allmänna verksamhet. Ifall justitiekanslern inte bibehåller sitt oberoende och sin integritet, utan underkastar sig de politiska beslutsfattarnas önskemål kan detta återspegla sig även på domstolarna.”

Som ett annat exempel framför Kuusiniemi högsta förvaltningsdomstolens beslut i oktober om att inte godkänna dispensbeslut för björnjakt (HFD 2023:100 och HFD 2023:99).

”Man kan vara av olika åsikt om slutresultatet i besluten och hur övertygande beslutsskälen är, men att ifrågasätta domstolens syften, att stämpla domarna och ifrågasätta deras integritet hör inte till den diskussion som förs mellan olika statsmaktsrepresentanter. I en rättsstat är beslutsverksamheten i förvaltningen underkastad oberoende domstolars rättsliga kontroll. Ingen förvaltningsmyndighet kan ges sådan makt att dess tillståndsbeslut inte skulle kunna upphävas i domstol. Detta har ändå krävts i offentligheten.”

I de finska domstolarna råder en stark tradition att respektera lagstiftaren. I den ingår såväl respekt för lagens bokstav som för lagens syfte. Lagstiftningen kan ändras men även då med de begränsningar EU-rätten, grundlagen och skyddet av minoriteter ställer.

”Rättsstaten är inte majoritetens diktatur. Jag hoppas att åtminstone representanterna för olika statsorgan skulle undvika att ifrågasätta de rättsstatliga funktionerna och strukturerna. Att undergräva förtroendet och så misstro särskilt under ett osäkert världsläge tjänar inte Finlands intressen.”