Investeringsstöd kan sökas för grundtorrläggningsverksamhet
Under finansieringsperioden inom ramen för EU:s landsbygdsprogram 2023–2027 har investeringsstöden för jordbruket utökats med ett nytt stödobjekt: gemensam dikningsinvestering avsedd för grundtorrläggning av åkrar som syftar till att främja miljöns tillstånd och hållbara produktionssätt. Dräneringsnyttan av dikningsprojektet ska riktas till jordbruksmark och minst två gårdsbruk.
Grundtorrläggningsverksamheten som är föremål för stödet kan exempelvis vara rensning, grävning och uppdämning av utfallsdiken, byggande av rördiken samt invallning av åkerområden och anläggande av pumpverk. Projektet som beviljas stöd ska ha en positiv inverkan på vattenskyddet, den biologiska mångfalden och anpassningen till klimatförändringen, vilket kan säkerställas genom att tillämpa naturenliga planeringslösningar.
Stöd kan beviljas till 40 % av de godtagbara kostnaderna för att anlägga nya fåror eller för att grundrenovera befintliga dikesfåror. Minimibeloppet på stödet som beviljas är alltid över 3 000 euro, dvs. kostnadsberäkningen måste vara över 7 500 euro. Stöd beviljas inte för underhåll av en fåra.
Understödet ansöks av en dikningssammanslutning eller lantbruksföretagare som kommit överens om gemensam dikning
Stödet kan sökas fortlöpande på samma sätt som andra investeringsstöd för jordbruket i Livsmedelsverkets Hyrrä-tjänst. Stödet kan sökas av en dikningssammanslutning eller lantbruksföretagare som kommit överens om gemensam dikning. De som deltar i ansökan om stöd bör vara aktiva jordbrukare.
Uppgifter om dikningssammanslutningar kan sökas i karttjänsten som upprätthålls av NTM-centralerna:
- Karttjänst för dikningssammanslutningar (ArcGIS Online)
Miljöåtgärder ska beaktas i dikningsplanen
Dikningsplanen som bifogas till ansökan bör innehålla planer på för projektet ändamålsenliga konstruktioner, åtgärder eller naturenliga planeringslösningar för att förhindra eller minska skador och olägenheter på grund av dikning, kvarhålla näringsämnen och fasta partiklar, öka vattnets genomströmning, anpassa sig till förändrade väder- och vattenförhållanden och främja den biologiska mångfalden. NTM-centralen granskar planen för att kontrollera om projektet främjar miljöns tillstånd i enlighet med statsrådets förordning om strukturstöd till jordbruket samt behandlar den också vid behov som en dikningsanmälan.
Mer information om noggrannare stödvillkor, bilagor och grundtorrläggning:
Kontakter
Vattenhushållningsplanerare Piritta Salminen, NTM-centralen i Södra Österbotten, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, tfn 0295 027 687
Gruppchef Sari Yli-Mannila, NTM-centralen i Södra Österbotten, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, tfn 0295 027 962
Bilder
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Satakuntas och Egentliga Finlands LUMO-program ökar kunskapen om biologisk mångfald (Egentliga Finland, Satakunta)8.5.2025 10:01:18 EEST | Pressmeddelande
Det första steget i de regionala programmen för biologisk mångfald är att öka tillgången till en öppen naturinformation. Egentliga Finlands och Satakuntas LUMO-program lyfter fram de viktigaste naturområdena i regionerna samt synliggör för alla intresserade naturens mångfald och de för regionen speciella egenskaperna samt de behov av åtgärder som finns. Baserat på denna information riktas åtgärderna för att främja den biologiska mångfalden, såsom restaurering av livsmiljöer, till sådana områden som är i störst behov av ingreppen och i mest akut behov av dessa. På så vis ökar kostnadseffektiviteten kring arbetet med biologisk mångfald. Programmet erbjuder markägare olika alternativ för frivilliga åtgärder för att främja den biologiska mångfalden.
Satakunnan ja Varsinais-Suomen LUMO-ohjelmat lisäävät tietoa luonnon monimuotoisuudesta (Varsinais-Suomi, Satakunta)8.5.2025 10:01:18 EEST | Tiedote
Maakunnallisten luonnon monimuotoisuuden ohjelmien ensimmäinen askel on avoimen luontotiedon lisääminen. Varsinais-Suomen ja Satakunnan LUMO-ohjelmat nostavat esiin maakuntien parhaita luontoalueita ja avaavat maakunnan luonnon monimuotoisuuden erityispiirteitä ja edistämistarpeita kaikille tiedosta kiinnostuneille. Tiedon perusteella luonnon monimuotoisuuden edistämistoimia kuten elinympäristökunnostuksia kohdennetaan niitä eniten ja kiireellisimmin kaipaaville alueille ja tehostetaan näin luonnon monimuotoisuustyön kustannustehokkuutta. Maanomistajille ohjelma tarjoaa vaihtoehtoja vapaaehtoiseen luonnon monimuotoisuuden edistämiseen.
Vuoksen vesistöalueella vedenpintojen ennakoidaan olevan kesällä matalalla (Kaakkois-Suomi, Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala)8.5.2025 09:58:14 EEST | Tiedote
Talven 2024–2025 lumikertymä Vuoksen vesistöalueella jäi varsin vähäiseksi, eikä kuluvan kevään aikana ole ollut runsaita sateita. Helmi-huhtikuun aikana sadekertymä on ollut harvinaisen vähäinen koko Saimaan valuma-alueella. Ennusteiden mukaan kevättulvat jäävät vähäisiksi, eivätkä vesistöalueen keskusjärvet täyty tavanomaiseen tapaan.
Norsk e-Fuel AS:n sähköisen polttoaineen tuotantolaitoksen ympäristövaikutusten arviointiohjelma nähtäville, Rauma (Satakunta, Varsinais-Suomi)8.5.2025 09:15:00 EEST | Tiedote
Norsk e-Fuel AS suunnittelee sähköisen lentopolttoaineen tuotantolaitosta Raumalle. Laitoksen suunniteltu sijaintipaikka on Rauman Satamassa, Ulko-Petäjäksen niemen kärjessä.
Valkoposkihanhien kevätmuutto vilkastuu7.5.2025 15:24:14 EEST | Tiedote
Viimeisen viikon aikana kymmeniätuhansia valkoposkihanhia saapui Suomeen. Suomeen saapuminen tapahtui kahdessa aallossa, joista toinen tapahtui vappuaattona keskiviikkona 30.4. ja toinen lauantaina 3.5.2025. Etelä- ja Itä-Suomen pelloilla ruokailee nyt yli 200 000 valkoposkihanhea. Päämuutto ei ole vielä tapahtunut.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum