Onödiga uppgifter gör arbetstagare både uttråkade och trötta
Nästan varannan arbetstagare upplever tristess på jobbet, och många av dem är samtidigt kroniskt trötta. En internationell undersökning från Arbetshälsoinstitutet och Emlyon Business School vederlägger allmänna missuppfattningar om orsakerna bakom illabefinnande i arbetet. I stället för enbart arbetsmängden är det viktigt att också fokusera på att människor gör sådant som är väsentligt för deras arbetsbeskrivning.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 15.12.2023
Cirka 40–50 procent av arbetstagarna säger att de regelbundet är uttråkade på jobbet.
– Kortvarig tristess är normalt, men långvarig tristess indikerar illabefinnande som kräver ingripande, säger biträdande professor Lotta Harju från franska Emlyon Business School.
Det gemensamma forskningsprojektet mellan Arbetshälsoinstitutet och Emlyon Business School undersökte finska och brittiska arbetstagares upplevelser av tristess och kronisk trötthet. Artikeln publicerades i den prestigefyllda tidskriften Journal of Vocational Behavior.
Missuppfattningar om orsakerna bakom illabefinnande i arbetet
Upplevelsen av tristess kan åtföljas av utbrändhet och kronisk trötthet. De utesluter inte varandra.
– Det är en villfarelse att tristess orsakas av att man inte har tillräckligt med arbete och utbrändhet av att man har för mycket arbete, säger Lotta Harju.
Alltför lite arbete är mycket sällan den främsta orsaken till att en person blir uttråkad på jobbet. Så kallade arbetshinder spelar en betydande roll.
– Arbetshindren är skurkarna i arbetslivet som orsakar både tristess och utbrändhet. Dessa inkluderar till exempel nackdelarna med byråkrati och småsaker som inte hör till den egna arbetsrollen och som gör arbetet belastande och obehagligt, berättar specialforskare Piia Seppälä från Arbetshälsoinstitutet.
Forskare rekommenderar att arbetsbeskrivningarna klarläggs
Tristess i arbetet bör identifieras bättre än i dag så att belastningen den orsakar kan lösas med rätta medel på arbetsplatser och inom företagshälsovården.
– Vanligen börjar vi automatiskt minska arbetsmängden när en person inte mår bra. Vi tror att hen arbetat för mycket. När det gäller tristess är det viktigare att överväga huruvida arbetstagarens arbetsuppgifter är väsentliga eller onödiga, säger Harju.
Forskare rekommenderar att arbetsbeskrivningarna granskas tillsammans med arbetstagaren. Enligt dem är det ett problem om expertens kalender är fylld med möten och önskemål från andra och experten därför inte har tid för sina kärnuppgifter.
– Man kan vara samtidigt både utmattad och uttråkad. Att bara skära ner på arbetsuppgifterna kan öka tristessen. Det är bättre att tänka på att förtydliga målen och berika arbetsbeskrivningen utifrån dem, säger Piia Seppälä.
– I vår tidigare undersökning fann vi också att arbetsengagemanget ökade om man skräddarsydde sitt eget arbete genom att ta emot nya utmanande uppgifter, vilket är motsatsen till tristess. Samtidigt minskade risken för utbrändhet, berättar forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
Undersökning
- I undersökningen tillfrågades 2 700 arbetstagare i Storbritannien och Finland om sina erfarenheter.
- Forskningsartikel på engelska: Harju, L. K., Seppälä, P., & Hakanen, J. J. (2023). Bored and exhausted? Profiles of boredom and exhaustion at work and the role of job stressors. Journal of Vocational Behavior, 144.
Ytterligare information
- Lotta Harju, biträdande professor, Emlyon Business School, harju@em-lyon.com, +33 6 51 07 53 96
- Piia Seppälä, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, piia.seppala@ttl.fi, +358 43 824 4216
- Jari Hakanen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jari.hakanen@ttl.fi, +358 40 562 5433
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Rapport: Algoritmiskt ledarskap allt vanligare i Norden – forskare varnar för dess effekter på arbetstagarnas välbefinnande8.9.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Det snabbt växande algoritmiska ledarskapet kan ställa alltför höga krav på arbetstagarna och försämra välbefinnandet, visar en ny rapport. Översikten visar på ett konsekvent samband mellan algoritmiskt ledarskap och ökade psykosociala risker samt deras konsekvenser, såsom stress och utbrändhet.
Raportti: Algoritminen johtaminen yleistyy Pohjoismaissa – tutkijat varoittavat sen vaikutuksista työntekijöiden hyvinvointiin8.9.2025 08:00:00 EEST | Tiedote
Nopeasti yleistyvä algoritminen johtaminen voi asettaa työntekijöille liiallisia vaatimuksia ja heikentää hyvinvointia, osoittaa tuore raportti. Katsaus tuo esiin johdonmukaisen yhteyden algoritmisen johtamisen ja psykososiaalisten riskien sekä niiden seurausten, kuten stressin ja työuupumuksen, lisääntymisen välillä.
Report: Algorithmic management is becoming more common in the Nordics — researchers warn about its impact on employee well-being8.9.2025 08:00:00 EEST | Press release
A recent report demonstrates that the rapidly increasing use of algorithmic management can place excessive demands on employees and reduce well-being. The review highlights a consistent link between algorithmic management and the increase in psychosocial risks and their consequences, such as stress and occupational burnout.
Arbetslivet fragmenteras – utkomsten och arbetsförmågan byggs upp allt mer individuellt4.9.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Arbetslivet förändras i snabb takt: utkomsten bygger på projekt och kortjobb, och arbetsförmågan bedöms allt oftare genom den egna upplevelsen. Förändringen kan öka friheten och meningsfullheten, men av arbetsplatserna kräver den nya sätt att stödja arbetstagarna jämlikt.
Työelämä pirstaloituu – toimeentulo ja työkyky rakentuvat yhä yksilöllisemmin4.9.2025 08:00:00 EEST | Tiedote
Työelämä muuttuu vauhdilla: toimeentulo rakentuu projekteista ja pätkistä, ja työkykyä arvioidaan yhä useammin oman kokemuksen perusteella. Muutos voi tuoda vapautta ja merkityksellisyyttä, mutta se vaatii työpaikoilta uudenlaisia keinoja tukea työntekijöitä yhdenvertaisesti.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum